…
Härom dagen såg jag något av en relik hemma hos mamma, nyss fyllda 91. Jag blir inte förvånad om den är 45 år. En sak jag skämts mycket för, en av ”shoppingväskorna”. Brunt tunt, starkt tyg med genomskinliga plastslangar över handtagen. En gång var de mjuka.

Skämdes gjorde jag i tonåren. Varför kunde hon inte köpa plastkassar som andra? Hon hörde inte på det örat.
Hon hade en större väska också, när det skulle handlas mer. Den fick åka på pakethållaren på den röda DBS:en, bruna bagen på styret. Hon hade en cykel från 1966 tills, ja nyss. Hon slutade cykla för några år sedan. Det kanske hände, men jag minns inte att hon tog bilen till sin affär ”Litet Bo”, en enda dag. Oavsett väder. När pappa var borta på veckorna stod bilen i garaget. När de skaffade stugan i Österselet blev det mer bilkörning sommartid.

Den gamla shoppingbagen ja. Skulle gissa att den fraktat hem 10-15 ton mat. Lågt räknat. Om hon varit så ”modern” som jag ville och köpt en kasse varje gång hade det kanske blivit 2500-3000 fler.

Att man inte blev skjutsad just någonstans alls har jag ofta tänkt på. Det var inte någon oginhet bakom det, man använde bara inte bilen så. Bilen gick mycket i jobb och ideell verksamhet och bränslet var ju minst lika dyrt då. Det fanns ju spark och cykel! Sen blev det förstås moped då. Bil så fort det var möjligt, eller strax innan.

Inte var familjen några miljöhelgon även om vi flyttade till Vännäs mycket för tågresornas skull sedan pappa kommit in i riksdagen. Få hade sådana tankar överhuvud taget på 60- och 70-talet. Mina föräldrar kom båda från bondhem och hade levt på nästan ingenting i början av äktenskapet. Det var fråga om att hushålla och då kom mycket ”miljö” på köpet. Potatis, morötter och annat skulle man odla och långtidsförvara hos farbror Kjells i Österselet och korttidsförvara bland syltburkar och saftflaskor i matkällaren hemma. Potatis sätter hon än vid sin sommarstuga, lilltanten. En syltburk har hon knappast köpt hittills.

Om vi ska prata miljöavtryck och resurshushållning, och det bör vi, så ska vi inte tro att det är nya uppfinningar.