…
Hamnade oförhappandes hos några goda vänner tidigare i kväll. Det fanns mycket vackert i och utanför det gamla huset på gården. Bland annat den här rosen. Sorten heter Peace.
Jo, freden är skör. På grund av oss människor är den inte självklar på något sätt. Den behöver vårdas och försvaras.
…
Innan vi lättade från gotländsk jord taxade vi förbi några lättviktshangarer där det stod flygfärdiga JAS Gripen. ”Gröna ögat” lyste i frontrutan.
När jag ser svenska stridskrafter ser jag vänner och fred. Några ser hot och krig. I underdimensionerat försvar ser jag däremot ett hot.
Varför stod, rullade och flög 6 Jas kring Gotland i veckan? Det brukar vara 2. Dels var det kanske för att trösta oss som oroas av det säkerhetspolitiska läget och ge råg i ryggen till dem som tycker att Sveriges försvar i dagsläget är good enough.
Sen finns förmodligen en reell uppgift. Inget land hotar i dagsläget, men Sverige finns som föreslaget mål för några terrororganisationer.
I lilla Visby samlades i veckan en världsunik andel av ett litet öppet och framstående lands politiker, makthavare, företagare och mediamänniskor. Plus några av oss andra.
Jag utgår ifrån att JAS-planen inte bara hade kameror, utan det som behövs för att kunna stoppa ett plan, en missil eller vissa andra vapen som kan riktas mot det öppna samhället.
Det var lite svårt att få liggplats för 6 stridspiloter i det aktuella besökstrycket. Jag känner den som fixade det på lite udda vis. Jag gillar enkla, funktionella och billiga lösningar.
…
Om vi skulle byta till Putins geopolitiska språkprinciper, då skulle kartan kunna se ut så här.
…
Den här artikeln om vårt säkerhetsläge är läsvärd.
Diskussionen den efterlyser bör tas. Ju fortare ju bättre.
…
Bra att höra Borg tala om försvaret ikväll. Vi behöver ett starkare och mer uthålligt försvar.
Tyvärr kommer det att kosta pengar, även om det finns partier som talar brett om försvarssatsningar utan att skjuta till en krona i budget. Läxan att åka över till Finland och se efter hur man kan få dubbelt så mycket försvar för hälften så mycket pengar tycks sitta långt inne för storebror Sverige.
Något jag skulle vilja se en jämförelse på är hur mycket IT tillåts kosta i Sverige respektive Finland och vilka system som det satsas på.
…
Just nu är jag väldigt tacksam för att vi har det FRA vi har, trots det jag ser som tveksamheter i fredstidslyssnandet. Särskilt tacksam över att verksamheten finns blir man när man hör vad Ryssland gör en bra bit hitanför Ukraina.
Vi har i alla fall ögon och öron.
…
Man satsar inte så hårt på krigsmakten som Ryssland gjort utan att man tänkt använda den. Åtminstone som hotverktyg för sina geopolitiska ambitioner.
Handlade det bara om att återvinna prestige (bl.a. efter västs onödiga förödmjukelser mot post-Sovjet på 90-talet) kunde man satsat på en smalare spets att visa upp. Ryssland har till väldiga kostnader som går ut över sjukvård och utbildning satsat på offensiv bredd och djup.
150 000 man ”övar” just nu i närheten av Ukraina. Säkerligen inte så välutrustade som de som nu ”går över gränsen” inne i Ukraina. Bara dessa soldaters automatkarbinssikten kostar någon svenska månadslön före skatt. Men de 150 000 kan nog också göra sitt jobb.
Vi har haft fel de senaste årtiondena. Både EU, NATO, USA och Sverige har felbedömt landet. Finland har inte önsketänkt lika mycket. Ryssland följer en annan och egen logik. Den självbild som verkar vara förhärskande hos nuvarande ledning måste den närmaste omgivningen (som inte utgör något hot mot Ryssland) nog bara förhålla sig till.
Främst genom att hålla ett bemannat och övat försvar som kan användas. Den här världen är tyvärr inte bättre än så.
Om klockan nu kunnat vridas tillbaka tvivlar jag på att vi gjort oss beroende av Putins Ryssland för Europas energiförsörjning. Det var inget genidrag.
…
Finländska försvaret köper ibland begagnat. Just i dagarna köper man 100 förrådsställda Leopardstridsvagnar från Nederländerna. I stort sett likadana som vi använder.
Om det är en bra affär undandrar sig min bedömning, men förhållningssättet är intressant. Visserligen köpte Sverige delvis också begagnade stridsvagnar senast, men Finland har tagit strategin till en högre nivå. Finland lyckas allmänt hålla ett betydligt starkare försvar än vi till omkring halva kostnaden. Jag undrar om storebror inte har en hel del att lära från Finland även på detta område.
…
Under kalla kriget dog 600 stridspiloter i Sverige. 21 per år under 50-talet, lite färre under nästa årtionde. Onekligen smått fantastiska siffror som måste förstås i sitt historiska sammanhang.
Sverige hade då världens fjärde största flygvapen med som mest 1000 flygplan, regelbunden kontakt med provocerande ryska flygare och flög mindre säkra saker än idag. Man tränade regelbundet och hårt under ”realistiska” omständigheter. Man levde också med antagandet att hela flygvapnet vid ett sovjetiskt angrepp skulle vara utslaget efter en veckas motstånd. Man måste försöka förstå hur verkligheten såg 15-20 år efter vinterkriget då Sovjet överföll grannlandet. Allt var inte hjärnspöken.
Jag hörde ikväll av en vars far var stridsflygare då. Man visste vad man gjorde och vad det kunde kosta.
En sak man inte tog upp i kvällens program i P1 var alkoholvanorna. En stridspilot jag kände, som också hann vara med om att skjuta ut sig med den dåtida sprängladdningen under stolen, berättade hur det kunde vara. En del kunde festa rejält ena dagen och flyga nästa. Undrar hur statistiken sett ut utan de inslagen?
Min vän berättade också hur dödsfallen sjönk dramatiskt när Flygvapnet satsade stort på urvalsinstrument. Man blev mer klar över att det inte räckte med att hitta de fysiska toppexemplaren med massor av mod. Med psykologiska verktyg kunde man t.ex. plocka bort många pilotaspiranter med extremt självhävdelse- och ”kickbehov”. Det blev ett antal marknära loopingar och spektakulära lågsniffningar färre och betydligt fler överlevande.
Något som förändrades kraftigt under hans tid var övningsfrekvensen. Det som var veckoövningar när han började skedde ett par gånger om år när han slutade. När man har facit var det bra ur många synvinklar att det begränsades. Men på 60-talet borde vi inte bara ha haft ett stort flygvapen, det måste trots allt ha varit tämligen vältränat.
Frågan är hur det är idag. En sak är hur många plan man har, en annan hur många erfarna piloter med flygtid i ryggmärgen det finns. En väldig fördel är att det idag finns bra simulatorer med möjligheter att träna hela systemet, men det är bara ett komplement. (Har själv haft det barnsligt roliga nöjet att prova både Viggen och Gripen på det sättet)
Jag hör till dem som tror att man måste betala den försäkringspremie som ett hyfsat samverkansdugligt totalförsvar innebär.
Här kan man höra programmet om piloterna, Vetenskapsradion Historia
.
…
Med allt som händer i vår nära omvärld så kan vi inte låta försvaret ramla ihop, materiellt, organisatoriskt och moraliskt. Det går stick i stäv med min övertygelse.
De som velat ge ännu mindre pengar till försvaret ska inte göra sig breda i det här läget, men nu räcker det med avrustning för vår försvarsinriktade krigsmakt.
Jan
Senaste kommentarerna