Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: foto

Frun packar positiv

Av , , Bli först att kommentera 10

…

Närmare bestämt diapositiv. Yngre människor vet nog inte vad det är, men säger man diabilder går det kanske upp ett ljus för fler.

Ikväll har jag fått förstå att jag fotade en hel del även när det kostade pengar. Det gör det för all del idag också, det är bara det att det är kamerorna som byts ut oftare. Förr kunde en kvalitetskamera hålla ett par decennier, men varje bild kostade å andra sidan en slant.

Diabilderna blev en egen flyttkartong ikväll. Pappersbilderna som inte kommit in i album blir säkert något liknande. Man skulle bara ta sig tid att titta på dem igen. Diabilderna kommer till stor del från resor i Indien, Afrika och gamla östblocket. Bilder tagna för att visas för fler än en handfull människor.

Igår fick jag en fråga om att fota vid ett bröllop i sommar. Då blir man som en amatörernas amatör både glad, småstolt och lite orolig. Tänk om det inte blir bra? Svårt att göra om det hela.

Man får göra som proffsen alltid gjort. Ta fler bilder. Har man tillräckligt många så måste bara ett gäng bli bra. Det är onekligen billigare att göra så idag än när varje knäpp kunde kosta åtskilliga kronor i dagens peningvärde.

Sen sömn och sparade slantar

Av , , Bli först att kommentera 4

…
Efter att jag sovit ett antal timmar ikväll lär nattsömnen komma sent. Det har hunnit bli lite läsande och lite skrivande. En del kosing har jag också sparat.

Min kamera vägrade lyda order idag. Det gick inte att ställa in ljuskänsligheten, det var autoläge hur jag än ”resetade” och bar mig åt. Min hustru signalerade vänligt och förstående att ett så flitigt användande som mitt förstås slet på utrustningen. En riktig expert i närheten gav mig inget hopp, han gissade på haveri.

Det började lukta nyinvestering, något som i materialsporter akompanjeras av blandade känslor. Kostnader, men även fördelar. I detta fall främst dubblad ljuskänslighet. Nästan dubblat megapixelantal är däremot helt onödigt och bara en belastning.

Efter lite mobilsurfande från sjuksängen hittade jag på en amerikansk sida ”finessen” jag råkat peta in och kunde koppla ur den. Kameran som Canon nyligen bytt ut hela mekanismen på, långt efter garantitidens utgång, får kanske hänga med 10-20 000 bilder till.

Lite blandade känslor som sagt, men huvudsakligen positiva.

Skönt att den inte behövdes

Av , , Bli först att kommentera 2

…
På väg in med sakerna efter ett par dagar i norr tyckte jag att fotoväskan var lite lätt av sig.
När jag klämde på den var den aningen för mjuk. Otäck känsla.
Mycket riktigt. Blixt, objektiv och diverse fanns på plats. Bara inte kameran.

Ett ögonblick av separationsångest.

Hemma i rummet där jag senast tömde den på bilder låg den. Vilken tur att den inte har behövts de senaste dagarna. Att inte Bilden plötsligt uppenbarat sig och krävt att bli knäppt.

Sista bilden innan skilda vägar

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Fick som sagt tillbaka kameran från generalagenten i mellandagarna. Det blev en dryg  månads separation. Delvis beroende på förlagt originalkvitto och att den efter rep  sändes till den som ägde den första månaden av dess "aktiva liv".

När det gäller digitalkameror går utvecklingen fort, inte minst ljuskänsligheten utvecklas snabbt. Det går att fota i allt svagare ljus.

Habegäret hade börjat puttra en aning och jag har kastat blickar på kamerorna som kommit åren efter att min kom ut. Räknade med att få ett kostnadsförslag eftersom garantin gick ut för ett drygt år sedan. Det hade varit ett argument när man kom till frun för att motivera ett byte. "Några tusen på den här kameran är kanske inte så klokt när utvecklingen och prisfallet går så snabbt".

Det blev svårare när Canon gjorde som de gjorde. Ett år efter att garantin gått ut har man istället gett mig några tusen genom att fritt och för intet byta ut hela slutarmekanismen, inte bara elektronik som jag trodde. Mekanismen är kamerans hjärta och det enda som egentligen slits. Efter att ha knäppt 25-30 000 bilder av mekanismens beräknade livslängd på 100 000 så får jag börja på ny kula igen.

Det är förstås billigast och bäst, särskilt när inkomsterna varit osäkra, och kameran är fortfarande oerhört mycket mer kompetent än jag. Man får bara tacka och ta emot.

…

 

Nu är det annars

Av , , Bli först att kommentera 3

Jag behöver byta lite elektronik i min kamera och måste skiljas från den i bortåt två veckor. Hemska saker. Tänk vilka bilder som kan passera under den tiden.

Digitalkameror åldras nästan som dagstidningar, åtminstone som månadsmagasin. Inte är det som min gamla Olympus OM1 som jag hade mellan fjun- och mannaåldern, från 16 till 37. Köpte den begagnad med vidvinkel och 100 mm porträttele för 2100 kronor och fick 1500 i inbyte 21 år senare. På samma affär dessutom. Legendariska Te-Ge:s Foto, numera Cyberphoto eller nåt sånt. Sådana kameraaffärer gör man aldrig mer.
Med den kameran tog jag många bilder, även om man fotade annorlunda när varje klick kostade några kronor. Allt ifrån tågluffarbilder på 70-talet till dia från reseuppdrag på 80- och 90-talet som visats för en del människor. Blir jag helt göralös måste jag titta igenom mitt lilla innanhav av bilder, någon gång. Skulle man bli gammal är det kanske de enda bilderna som finns kvar.

Men, nu är det digitalt och den en gång hyfsade kompaktkameran som snart är 4 år är smått antik. Jag hade tänkt sälja den för vad man nu kan få, men nu var den bra att ha. Smidig är den ju också, lätt att ha innanför jackan och det sättet väldigt "snabbfotad".

Det är denne mans fel

Av , , 2 kommentarer 5

Från mobilen

I min späda ungdom hade man "Fritt valt arbete" på högstadiet. Jag tror jag hade "Foto" alla terminer.

Georg Widmann hade firman Starfoto och var handledare för gruppen. För min del var han mycket inspirerande. Han såg i stort sett  likadan ut på 70-talet som han nu gör som 84-åring. Det var väldigt roligt att träffa honom på kommunhuset alldeles nyss.

Tycker ni det blir många bilder på bloggen kan ni delvis skylla på Georg.

Beror på fotografen

Av , , Bli först att kommentera 2

…

Sitter här med regnvåt rygg efter att ha fått inhibera ett gräsklippningsprojekt. Det kom några hagelkorn med regnet, men som väl var inte de köttbullstora som idag slagit sönder ett och annat i Åseletrakten.

Kom just på att jag glömt att "vittja" kameran jag lånade ut till en ung släkting vid en bemärkelsedag i slutet på juni. Det är stor skillnad på hennes bilder och dem som tagits av en mogen man. Det var också anledningen till att jag ville att hon skulle fota, men det var mer uppenbart än väntat.

Det är skillnad på fotoobjekten, men den stora skillnaden syns när det är hennes jämnåriga som fotats. Det syns så tydligt att man inte bara har en kamera framför sig, utan henne som tar bilderna. En nära kompis som man slappnar av och "lever ut" inför. Fast de nog visste att det var en gubbes kamera.

Fotografering är inte bara en teknisk och estetisk sak. Det är något väldigt personrelaterat också.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se