Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: gymnasieskola

Använd tekniken för hela landets bästa

Av , , Bli först att kommentera 6


För ett tag sen var jag på en folkbildningsdag på regeringskansliet där Gymnasie- och kunskapslyftsministern var med.
På skämt frågade jag en utbildningschef i en av våra norrlandskommuner jag träffade dagen innan om han ville hälsa något till Anna Ekström.

Jo, det ville han. Dels att det skulle göras lättare att distansutbilda lärare så att det går smidigare att bli lärare i hela Sverige. Kanske mitt i livet och utan att flytta. Dels ville han att de kvarvarande hindren för distansundervisning skulle tas bort. Allt för att grund- och gymnasieskolelever i glesbygd och på mindre orter lättare kan få undervisning i språk och andra ämnen man vill läsa. Med lärare på plats och behöriga lärare på skärmen om de saknas lokalt. Ibland, i vissa ämnen. Oavsett vad vi önskar kommer lärarbristen bara att bli värre.

Idag ser jag att i alla fall ett lärarfack motsätter sig detta. Jag förstår delvis hur man tänker, men behoven i de geografiskt största delarna av Sverige måste väga mycket tungt i denna fråga.
I Tyskland börjar man jobba på att få folk att flytta till landsbygd och småorter. I väntan på att vi ska bli lika kloka, kunde vi inte göra det möjligare att bo kvar där med goda utbildningsmöjligheter?

Använd teknik som finns för hela landets bästa.

Andelen kommunanställda

Av , , Bli först att kommentera 7


Det kan vara en känslig fråga, men det finns en del att fundera på kring detta att Vännäs ligger i länstoppen när det gäller antalet kommunanställda.

Det är sant att vi har ett par, tre områden som gör att vi avviker från flertalet små kommuner. Vi har en mycket stor gymnasieskola efter vår storlek, en större handikappomsorg än jämförbara kommuner och hör till kommunerna som har Sveriges största andel unga under 18. Detta gör att vi ”bör ha” något större del kommunanställda än vissa andra. Men det finns ändå en del att analysera och resonera om kring att vi har 11,9 % kommunanställda och t.ex. Nordmaling och Bjurholm har 8,2 respektive 8,9 %. Normalt har mindre kommuner högre andel anställda.

Till bilden hör att Vännäs haft och har så svårt att nå god ekonomisk hushållning. Trots att vi nu har Sveriges femte högsta skattesats. Det talar också för behovet av vidare analys.

Nu tänkte jag ”blogg- och nätfasta” ett tag, men en och annan text slinker nog igenom. Återkommer förmodligen här.

Kanske också om morgondagens KF.

Information overload

Av , , Bli först att kommentera 4


1998 sa en journalist att Almedalen inte kunde bli större. Då var det 18 arrangemang. 2004 var det 140 och anno 2014 är det kring 3400. Jag misstänker att verkligheten börjar komma ikapp det journalisten sa 1998.

Någon har sagt att denna vecka är Sveriges största folkbildningsinsats. Det kan man diskutera. I år beräknas bortåt 25 000 delta, kanske färre pga vädret – det regnar tungt nu. Frågan är hur media förmår vidarebefordra det som faktiskt sägs och debatteras. Och hur intresset är bland folk flest.

De som å andra sidan talar om veckan som en enda lång fest kanske mest beskriver egna erfarenheter eller andras skrönor. Jag tror många myndigheter, organisationer och företag går ut med lika strikta förhållningsorder som min arbetsgivare Academedia. I den mån det nu behövs.

Ingenstans I Sverige, kanske ingenstans i världen, kommuniceras lika mycket information och hålls lika många debatter under en vecka med så tung samhällsrepresentation som i Almedalen. Sen kan den som är här förstås göra lite som man vill med möjligheten.

Förutom möten och samtal som uppstår i vimlet hoppas jag kunna bevista mellan en halv och en procent av evenemangen på mina fem dagar här. Mest sådana som berör vuxenutbildning och arbetsmarknad – Eductus viktigaste områden – men också en del skola. Partiledartalen är också förbockade.

Men att fara som en tätting mellan allt man teoretiskt kan hinna med är ett nybörjarmisstag jag ska undvika. Den här dagen blir lugn överhuvud taget.

20140629-135317-49997864.jpg
Utomhusarrangemangen blir som synes lite glesbesökta idag.

Pisa

Av , , Bli först att kommentera 7


Det är nästan bara schackbrädorna som i regel är svartvita. Verkligheten har ofta fler nyanser.

Jag tror att vi verkligen har kunskapstapp att ta på stort allvar. Det visar en del rapporter från gymnasium och högskola.

Samtidigt har jag hört flera lärare i Pisa-skrivande klasser berätta om elever som på pin kiv lämnat in ofullständiga eller nästan blanka prov, även längre tillbaka i tiden. När man hör att provet inte spelar individuell roll så blir det för några oemotståndligt att kombinera en slapp timme med att få ge vuxenvärlden en spark i baken. Särskilt när proven blivit väldigt många.

Jag gissar att beteendet är mer sällsynt i Sydkorea. Förmodligen även i Finland.

Besök på Yrkes-SM

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är roligt att så många barn, unga och vuxna har varit och tittat på tävlingarna och utställningarna på Yrkes-SM på Noliaområdet i Umeå. Man behöver få bilder av arbetslivets olika delar, tidigt. Men, det finns möjlighet att åka och titta även i morgon fredag. Det kan man göra även om ens yrkesval är passerade och det bara är för nyfikenhets skull.

I Finland är det ungefär 50-50 vad gäller sökandet till yrkesutbildningar och det studieförberedande gymnasiet. Här är det mer 25-75, det har ett bra tag varit för få som söker de praktiska yrkesvägarna. Många unga och deras föräldrar är ganska ovetande om möjligheter, karriärvägar och löner inom de jobb som vissa yrkesutbildningar leder till.

På Aktuell Skolpolitik hann vi få en liten guidad tur, men jag tänker ta en liten sväng även i morgon. Fattas det nu många utbildade yrkesarbetare framöver så hoppas jag att vi kan bli bättre på lärlingsvux och att många av våra nysvenskar kan slussas in på den här delen av vår arbetsmarknad.

Vägledning

Av , , 1 kommentar 5


I Finland har man 100 timmar studie- och yrkesvägledning genom grundskolan. 100 timmar.

Om man låter en timme per år i 9 ämnen ha ett studie- och yrkesvägledande syfte, då kommer man upp i 90 timmar.

Kunde vi uppnå en tidigare och bättre vägledning skulle det kunna bidra till betydligt bättre underbygda val. Kanske även dra ner kostnaderna för ”extra år” på gymnasiet. Alla kan och ska inte passera på tre år, men kostnaden för ett och två extra gymnasieår uppgår nu till över 2 miljarder per år.

Men största vinnarna på bra information vore förstås eleverna.

Där skolan fungerar bra

Av , , Bli först att kommentera 9


Vi hör ofta om skolmiljöer och skolsituationer som inte fungerar som man skulle önska. Igår talades det i P1 om närmast systematiserad trotsighet som nästan omöjliggjorde undervisningen i en klass. Det är tragiskt när unga berövas och berövar sig själva den utveckling man behöver och kan få. Det talas mer sällan om skolmiljöerna som fungerar alldeles utmärkt, där ”jordmånen” är god mitt i all olikhet och utvecklingen påtaglig. De miljöerna finns på många håll och kan bli fler.

Igår hörde jag en erfaren lärare i mogen ålder berätta hur det var på hennes skola. Om trivseln, om positiva, mottagliga och kreativa elever som det är väldigt roligt att umgås med. Som ibland knorrar en smula över något som måste göras, men gör det. Där man då och då får en kram av elever, även i mellanstadieåldern. Där utveckling upplevs varje dag.

Skola är ett samspel, det glöms också ibland för alla utbildningens trender och modeord. En trend har ibland varit att lyfta allt ansvar från elev och hem. Det går inte när det handlar om ett samspel.
Skolorganisation och ledning, lärarna – huvudpersonerna, eleverna – de som är orsaken och målet för det som görs, hem och föräldrar och i viss mån samhället runt omkring. Alla bär ett ansvar, alla kan och behöver bidra positivt till skolans förutsättningar.

Det sker på fler ställen än vad som hörs. Skolan är väldigt bra på mycket fler ställen än det låter, särskilt under ett valår. Nerpratandet av skolan är bekymmersam, bland annat för att det skrämmer bort många goda lärarämnen från en av de roligaste och mest meningsfulla uppgifter och platser som finns.

Om skolan och Minerva i DN

Av , , 3 kommentarer 6

Det skrivs om skolan mest överallt nu. Även i DN.

Artikeln om "En skolas kamp mot överheten" handlar om Minervaskolan i Umeå och har onekligen sitt intresse och sina poänger.

Andra intressanta artiklar i DN:s serie "Hem till skolan" är:

Den glömda läraren

En förolämpning mor barnen

Så vandaliserade kommunen en skola

Man får tycka vad man vill om innehållet i de här artiklarna, liksom om skolartiklarna i andra tidningar. Jag köper inte allt överallt, men menar att Maciej Zaremba pekar på mycket som ingen lärare, rektor, skolpolitikr, lärarutbildare, förälder eller skolutvecklare har råd att bara skaka av sig.

De som förklarar Sveriges sjunkande skolresultat med att man plötsligt fick möjlighet att välja skola, de gör det mer än lovligt enkelt för sig. Ibland pekar man på vissa framgångsrika skolländer och menar att skillnaden består i att man där inte har något fritt skolval. Det finns ofta andra, påtagliga, skillnader än det fria skolvalet mellan toppländerna och Sverige. 

Skolans organisationsform är egentligen inte så väldigt intressant. Den riktigt bra skolan borde lika gärna kunna vara kommunal som fristående. Vi som är skolpolitiker har nu att hjälpa våra egna verksamheter att ta upp konkurrensen och bli riktigt bra. Där det fortfarande pågår ställningskrig mellan kommunalt och fristående hoppas man på ögonblicklig vapenvila. Kraften och kreativiteten bör läggas på reformering och utveckling istället.

Liljaskolan hade öppet hus idag

Av , , 4 kommentarer 7

Föräldrarna till eleverna i 1:an och 2:an på Liljaskolan hade idag möjlighet att bekanta sig mer med sina barns arbetsplats och en av Vännäs absolut största tillgångar.

Själv är jag inte förälder, men sitter i skolans styrelse. Jag hade förhinder och kom först mot slutet av dagen.

Hann med ett samtal om bl.a. ungdomars etablering på arbetsmarknaden med några av skolans ledare. Var också med vid en lektion i CAD-ritning. Fascinerande!

En ung piggögd grabb i grundskolan träffade jag också. Han sa att han skulle gå skogsmaskinsutbildningen i Burträsk när det blev dags för gymnasiet. Jag sa som jag trodde att vi då har den utbildningen även på Lilja. Det tyckte han lät bra.