Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: hållbarhet

Varför håller Vännäs igen?

Av , , 2 kommentarer 15


Vi lever i ett av världens bästa länder och har väldigt mycket att vara tacksamma för, många vill att vi glömmer det. Mycket är samtidigt skört och vi är inte utan problem.

Landet, regionerna och kommunerna har ökande svårigheter att hantera nu och framöver. Vi bygger ett allt mer komplext och resurskrävande samhälle och är vana att det fungerar att göra så. Vi har vant oss vid ständiga förbättringar som vi ofta glömmer att vi fått så fort de införts.
Nu ökar antalet barn, unga och äldre äldre ganska kraftigt, medan de arbetande åldrarna nästan står stilla. I den gruppen står också många utanför arbetsmarknaden. Många unga svenskfödda och många utrikesfödda. Integrationen av invandrade har varit sämre i Sverige än i många andra länder samtidigt som vi tagit emot fler. Många är i arbete, fler behöver komma dit. Totalt sett ska färre människor försörja fler framöver och det är brist på utbildad arbetskraft inom flera områden. Det sätter oss i en tuff situation.

Vännäs har haft jämförelsevis höga kostnader vilket bl.a. gett oss en av Sveriges högsta skattesatser. Det händer att riktiga höginkomsttagare väljer bort Vännäs p.g.a. skatten, det är olyckligt. Hög skatt kan göra att man missar inkomster.
Sedan en tid har det varit lättare att få gehör bland partierna för bättre långsiktig balans i vår ekonomi. Det ska alla vara glada för.

”Men vi har ju överskott? Flera miljoner!” – säger någon.
En kommun ska ha överskott. Minst två procent, egentligen mer. Har Vännäs 12-15 miljoner i resultat så är det ungefär plus minus noll. Det man förbrukar och nöter upp ska kunna ersättas utan att man lånar. Det man äger ska underhållas så man inte lever på ”rost och röta”.

Vi har inte skött om det vi äger tillräckligt bra och det blir väldigt dyrt i längden. Bara gator och vägar i Vännäs och Vännäsby behöver åtgärdas för 50 miljoner. En utredning visar att om vi inte gör det vi måste i 5 år till kostar det 6 miljoner ytterligare. 56 miljoner, plus inflation bara där. Vi har mycket att göra när det gäller vatten och avlopp, inte lika mycket som vissa andra, men många miljoner behövs till sådant ingen ser. Sen har vi alla andra investeringar.

Vännäs äger en hel del, men har också lånat mycket. Vi får inte låna hur mycket som helst. Som man oftast brukar räkna har vi en soliditet på drygt 30 %. Räknar vi in alla pensioner kommuner är skyldiga att betala till nuvarande och tidigare anställda låg soliditeten 2018 på 3 %.
Tänk dig en familj som har ett hus värt 1 500 000, ett par bilar värda 200 000 och lösöre och annat för 300 000, summa 2 000 000. Skulle vi översätta Vännäs totala finansiella situation till den familjens så skulle deras lån ligga på 1 940 000 kronor. 60 000 skulle vara deras alldeles egna. Inte optimalt läge.

Är Vännäs i kris? Nej, Vännäs ligger bättre till än väldigt många kommuner. Vi växer till så smått, vi finns i Umeåregionens kraftfält, vi har tack och lov kunnat gå ihop ekonomiskt några år och vi har generellt bra och välutbildad personal. Många vill jobba i Vännäs. Vi har relativt goda förutsättningar, men badar definitivt inte i pengar även om vi så skulle få ett resultat på 30-40-50 miljoner några år. Det är väldigt mycket för enskilda, men inte mycket för en kommun som har så mycket att lägga pengarna på. Unga, gamla, sjuka och allt annat som behövs. Skulle räntan gå upp ett par procent skulle det kosta oss bortåt 10 miljoner bara det. Skulle Corona ge oss en riktig lågkonjunktur och högre arbetslöshet försvinner snabbt tvåsiffriga antal miljoner i skatteintäkter. Vi måste ha marginaler och bygga säkerhet för dagens och morgondagens invånare.

Som politiker får vi inte bli fartblinda och vältra över kostnader på barn och barnbarn. Vi kan i nuläget definitivt inte ägna oss åt att kortsiktigt köpa röster med populära utökningar. Vi kan inte obetänksamt bit för bit utöka kostnadskostymen, lite här och lite där. Vi är valda för att hushålla och göra vårt bästa för att få ihop ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Att se till att vi också har ett företagsbemötande som ger fler skattegenererande arbetstillfällen och företagare i kommunen.

Vännäsmoderaterna ”håller inte igen” för skojs eller principers skull. Vi måste tillsammans se till att vi kan erbjuda den service medborgarna behöver och vi har råd med. Vi vill få en sådan balans och stabilitet att vi i en framtid kan göra märkbara satsningar igen. Där vi kan styra ekonomin framför oss till invånarnas bästa, inte jagas av den.

Näthandla eller närhandla?

Av , , 2 kommentarer 12


Igår språkade jag över nätet med en känd Umeåhandlare om hur det har tunnats ut i hans bransch. Han hade en förtrolig gissning kring vilka butiker som försvinner härnäst. Inom något år.
Jag tycker att butiksdöden är en trist företeelse och tror den kan påverka oss mer och på fler sätt än väntat.

Närhandla eller näthandla? Jag har i stort sett gjort mitt val. Till övervägande delen försöker jag handla i fysiska butiker. Så gott som helt faktiskt. Det ena behöver förstås inte utesluta det andra, men jag handlar hellre mindre och mer sällan än att sitta hemma och göra kap. Allt enligt en trend som i förlängningen ger oss halvdöda centrum, köpcentra, samhällen och stadskärnor. Sen gillar jag ju att klämma på sakerna.

En annan sida av myntet är det här med våra stora köpcentra. Jag fattar inte att så många planeringsansvariga missat signalerna de senaste decenniet och fortfarande förbereder fler. Ursäkta grannar och politikervänner, men jag tror ni bör besinna er. Få saker är så nedslående och ”kommersiellt” avtändande som halvdöda köpcentrum. Något som drar folk till en ort kan snabbt vändas till sin motsats om det börjar utstråla kris. Jag tror att överetablering kan påskynda butiksdöden. Var försiktiga och gör vad ni kan för att hålla uppe intresset för era befintliga butiksområden. Jag tror det är långsiktigt nyttigt och kvalitetsuppehållande med viss lokalbrist.

En god portion närodlat är bra och bidrar till levande landsbygd och bättre beredskap. Jag tror övertänkt och bra fördelning mellan närhandlat och näthandlat också är eftersträvansvärt. Närhandling ger så mycket trevligare samhällen och städer och i förlängningen gissningsvis en sundare samhällsekonomi. De enorma handelshusen långt borta som varken lyser upp, anställer eller skattar här klarar sig nog ändå.

Hållbart förr och nu

Av , , 2 kommentarer 5


Åker flygbuss över Tranebergsbron. Påminns om att pappa Tore i regel cyklade över den flertalet arbetsdagar under höst, vinter och vår.
Under 21 år nötte han upp några cyklar på milen mellan rummet på Bromma och riksdagshuset.
Han höll sig till gamla cyklar för att få behålla dem, med då och då rök ett däck eller ett bockstyre från den fastlåsta ramen. Någon gång hela rasket.

Ibland låter det som hållbarheten i form av sparsam energiförbrukning är en ny uppfinning. Inte då. Onödig bilkörning var också mer sällsynt på den tiden. Dit jag skulle fick jag cykla eller ta sparken. Det handlade inte om oginhet och knappast om miljö, det var en inställning till resurser som vi inte längre har kvar på samma sätt.

Undrar hur det blir i morgon.

Vart tar vårdpengarna vägen?

Av , , 11 kommentarer 8


OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.

Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.

Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)

Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.

I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.

Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)

I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.

Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.

Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.

Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.

Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.

Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.

Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.

Filmklipp där du hittar uppgifterna ovan.

Bör demokratin bevaras?

Av , , Bli först att kommentera 6

Sveriges demokrati ja. Du som bryr dig om dagens och morgondagens samhälle, se de tre programmen i serien ”Länge leve demokratin”. Här nedanför hittar du program nummer två, det är så långt jag hunnit.

Sen tycker jag du ska gå med i ett parti. (Helst Moderaterna förstås, men hellre en vettig vänsterpartist än en ovettig) Tänker du vänta tills du hittar ett som inte har några frågor där du tycker de har käpprätt fel, kanske t.o.m. gör dig riktigt upprörd, så blir det aldrig av. Men Sverige är värt att ha kvar och det Sverige vi har är beroende av demokratins funktioner, friheter, rättigheter och skyldigheter.

Nu angrips samhället av många grumliga krafter som lockar människor med mer och mindre lättsvalda beten. Håll huvudet kallt och nyktert och hjärtat varmt. Stöd dem som försöker och se om du kan ta del i arbetet själv.

Här har du programmet.

Sälja allmännytta

Av , , Bli först att kommentera 6


Det blåser ofta när kommunala bostadsbolag säljer fastigheter. Många är rädda att få sämre hyresvärdar och sämre underhåll.
Sådant har hänt, ibland upplevs det betydligt bättre med ny ägare. Lagen kräver marknadsmässiga avkastningskrav vem som än äger. Vissa får inte ha billigare boende än andra genom subventioner med allas skattemedel.

I Vännäs säljs nu delar av allmännyttan.
Debatten i politiken har pågått länge, även i det gemensamma budgetarbetet. S, V och MP har inte velat sälja. Till stor del har debatten förts på ”Vännäsvis” där mycket av de viktigaste debatterna är intensiva men oftast ändå resonerande med respekt för argument.

Vännäsmoderaterna har varit särskilt angelägna om försäljning. Varför?
Kommunen har högre kostnader än andra jämförbara på flera områden. Trots kommunalskatt i Sverigetopp går vår fina, geografiskt nätta kommun med bra egen personal och hög sysselsättning inte ihop över tid. Vi uppnår inte ekonomisk hållbarhet, kommunallagens ”god ekonomisk hushållning”. Just i år har vi dock reavinster och annat som oväntat och tillfälligt ger ett bra resultat. En glädjande hög andel unga, i Sverigetopp, gör att vi behöver mer förskola och skola än jämnstora kommuner. Vi har också stora behov när det gäller våra äldre.

Ovanstående och svag förmåga att anpassa kostnader historiskt gör att kommunen har en hög låneskuld. Den är ett hinder för investeringar och blir ett ovälkommet arv till våra efterkommande. Vi närmar oss också taket där vi helt enkelt inte får låna mer.
Har du barn och barnbarn borde du ta med låneskulden när du tänker på vad som sker och bör ske, politiker måste göra det. Det är inte kul med höga skulder och det blir inte roligare om och när räntan blir normal igen.

Inom Moderaterna är vi glada att majoriteten till slut övertygats om nödvändigheten att sälja av.
Även om det inte alltid är bästa affären i sig måste vi hålla ner skulden för morgondagens medborgare och frigöra medel vi kan investera för ungas och gamlas behov idag.

Matblindhet

Av , , 2 kommentarer 2

Det känns bra att fler och fler tycks förstå matens betydelse. Även att möjligheten att klara oår och ofred främst beror på tillgång på mat.

Den här rätt korta artikeln handlar om detta.

I artikeln framgår tydligt det märkliga att regeringar inte tycks ha förmåga att se ovanstående koppling. Läs den och påverka dina politiker.

Behöver vi elkraft?

Av , , Bli först att kommentera 7

Elens dag.
Ja tänk hur vi hade haft det senaste månaden om vi inte haft
den el vi har. Tänk så många jobb vi saknat om elen varit två eller tre gånger så dyr i alla lägen. Tänk så många miljoner ton olja och kol vi hade måst bränna genom åren om vi inte haft de energikällor vi har. Nu har vi i huvudsak lite vindkraft, som jag själv värmer huset med, mycket vatten- och kärnkraft. Sista månaden har vi tidvis fått importera mindre ren kraft. 

Jag sänder också en tanke till alla som arbetar med elenergin och den viktiga strukturen. Alla dessa tekniker, civil-och inte minst gymnasieingenjörer och alla andra. Det är särskilt på tekniksidan en åldrande skara, hoppas vi hittar dem som vill och kan ta över deras livsviktiga arbete. 

Elen behövs nämligen.

Maten i mitten i Vännäsby

Av , , 1 kommentar 5

Fick syn på den här bilden i ett forum för dem som är uppväxta i Vännäs kommun.  Älven till höger är Umeälven och längst bort ser vi där den förenas med och ”tar över” Vindelälven.

Fotot visar hur Vännäsby kunde se ut någon gång på 30-talet. Den som kan sitt Vännäsby rekommenderas att leta reda på veterinärsvillan så har ni orienteringen klar.

Man kan göra många reflektioner. En som kommer till mig är att vi ser en by där den bördiga jorden nyttjas maximalt. Maten är i mitten, behöver inte transporteras överdrivet mycket och är inte beroende av så många insatsvaror för att produceras.

Läget är på gott och ont ett annat idag och dåtiden ska inte glorifieras. Men skillnad är det.

Förnyelsebara resurser

Av , , 2 kommentarer 6


Sitter på en buss mellan Stockholm och Karlstad och kikar på nyheter här och där. Ser att Kina på tre år använde lika mycket betong som USA på 100. Då ska man minnas att Amerikat är stort och att man varit duktiga på att förbruka sand i betongstrukturer.

I Sverige borde vi vara oerhört mycket duktigare på att bygga i trä. Vi har senvuxen och stark förnyelsebar råvara och än viktigare, praktisk och vetenskaplig kompetens. Brandhärdighet och hållfasthet är i de flesta fall inga problem längre och arbetsmiljön förbättras betydligt när bygget sker i moduler i välanpassade produktionslokaler. Risken för inbyggda fuktrelaterade problem elimineras och kostnaderna pressas. Vi slipper göra slut på sanden och skruvade konstruktioner gör framtida återvinning lättare.

Mycket har hänt på fronten med aktörer som t.ex. Träcentrum i Skellefteå och Martinssons i Bygdsiljum. Men frågan kvarstår, varför bygger vi så lite i trä?