Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: kompetens

Positionen inte given

Av , , Bli först att kommentera 9


Läste i afton den här artikeln i Expressen. Den handlar om Sveriges position i världen, inte bara i internationella PWC:s ranking, och rör avslutningsvis vid vad som krävs för att vi ska behålla den.

Läs den, det är den värd.

Närhet, relationer och industri

Av , , 1 kommentar 6

Strax efter midnatt kom det ut en intressant artikel på vk.se om våra framtida industriförutsättningar här i Västerbotten. Den handlar just om det som står i rubriken, fast det kanske är svårt att se några sammanhang i orden.

I Umeåregionen står industrin för 8000 jobb i dagens läge, enligt skribenterna Thor Persson och Jan Bergmark från Västerbottens handelskammare. Betydelsen för individer, samhälle och välfärd är mycket stor. Den stora tillväxten finns i tjänstesektorn, men även stora delar av den är ofta nära knuten till industrin.

Artikeln tar upp att det finns tecken till återindustrialisering på vissa håll i Sverige. Vissa företag som utlokaliserat verksamheten tar hem den igen. Man tar också upp betydelsen av lokala ägare. Vi har sett välmående företag flytta eller lägga ner av orsaker som inte hade lett till nedläggning om huvudkontor och ägare funnits i Västerbotten. Vi behöver många nya lokalt förankrade företag som kan börja utvecklas och växa.

Vi behöver också unga som utbildar sig inom områdena. I vår äger Yrkes-SM för gymnasieelever rum i Umeå. Jag hoppas att det både innan och under det evenemanget blir mycket ljus på de tekniska och praktiska yrkena som vi till så stor del lever på som samhälle. Yrkesutbildning för den alltmer högteknologiska industrin erbjuder bättre jobbmöjligheter än många andra vägar och relativt sett bättre arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och lön än förr. Det är viktigt att anhöriga, lärare och SYV:ar inte glömmer tekniska och praktiska utbildningar och yrken när man talar framtid med sina unga.

Det är också viktigt att företagen själva fattar att det gäller att hålla sig framme och visa upp sig om man har tänkt ha bra arbetskraft i morgon. I Sverige har man av hävd varit van att arbetskraften kommer farande rätt färdigutbildad. I länder som Tyskland (med hög status för hantverks- och industriarbetare) står företagen för den stora utbildningsinsatsen när det gäller de flesta tekniska och praktiska yrken. Här blir det kanske inte riktigt så, men förmodligen kommer vi att få se mer av yrkeshögskoleutbildningar för vuxna där företagen är med och formar och styr högaktuella och jobbsäkra utbildningar.

Men nu kom jag in på en annan sak. Läs artikeln!

 

Spelar det roll?

Av , , 1 kommentar 12


Knyckte just den här bilden på Twitter.

Sveriges långvariga sackande och backande i skolresultat skulle bl.a. kunna påverkas av att allt färre ser ut att läsa för och med sina barn.

Jag tycker bilden är tänkvärd.

20131210-232415.jpg

Elevgallup

Av , , Bli först att kommentera 7


Ja, den var måttligt vetenskaplig, lunchens gallup. Men jag gillade resultatet.

Efter att ha tappat bort mina hungriga medarbetare någonstans mellan kalopsen och salladsbordet hamnade jag vid ett elevbord där jag kände hälften från tidigare skolor. Det är så väldigt roligt att möta de kända, inte minst dem man haft mycket att göra med på senare år. Det händer tydligen något märkligt mellan nian och gymnasiet, det är ibland som det låg ett par års utveckling under den sommaren. Inte minst roligt var det att höra en manhaftig yngling med lägenhet i Vännäs prisa högstadiets hemkunskap som nu bidrog kraftigt till hans överlevnad. Det var också kul att höra de ekonomiska strategier han utvecklat efter att ha lämnat hemmets finansiella sfär.

Hur var det nu med gallupen? Jo, jag frågade eleverna lite dristigt om det bästa och det sämsta med Liljaskolan. Det sämsta kom först. Att matschemat inte alltid håller och det kan bli väntan. Ibland också för att nytt ska värmas när populär mat tagit slut. Sånt kan utvecklas.

Det bästa gjorde hela min dag. Eleverna var seriöst överens om att det bästa på skolan var lärarna. De var bara bäst! Fantastiskt roligt att höra det i ettan och tvåan, inte i grundskolan utan i gymnasiet.

Sträck på er lärare!

Bättre KOMVUX

Av , , Bli först att kommentera 8


Regeringen aviserar en förbättrad KOMVUX. Mycket välkommet.

Ju fortare desto bättre. Vi behöver se till att de som vill och behöver snabbt kommer vidare när det gäller kompetensutveckling.

 

http://www.skolvarlden.se/artiklar/det-ar-valdigt-bra-och-glatt-overraskande

Fler vill bli lärare

Av , , Bli först att kommentera 7


Nu presenterar SKL en del tecken på att fler unga vill bli lärare.

Vissa tecken kan ha inbyggda osäkerheter, t.ex. att undersökningar visar att omkring hälften av våra unga kan tänka sig att bli lärare. Jag är lite tveksam till det resultatet, men att 20 % fler har sökt lärarutbildningar 2013 än 2012 går inte att komma förbi. Riktigt roligt.

Sverige behöver många fler motiverade och inspirerande unga pedagoger med goda kunskaper. Det behövs ett antal 10 000 fler än vi ser nu fram till 2020. Ett större söktryck till lärarutbildningen ökar förutsättningarna för att morgondagens unga får en bra start.

Att ta vara på det man får

Av , , Bli först att kommentera 8


Igår kväll var jag på lärcentret i Bjurholm. Tidigare höll projektet Kraftverket till där och nu används det främst för SFI, Svenska för invandrare.

På tisdagkvällar finns det möjlighet för nyanlända elever från SFI, gymnasiet och grundskolans internationella klass att läsa läxor och öva svenska med hjälp av anpassade program. Igår kom det många.

Det var väldigt roligt att se hur fokuserade man är. Många kommer från länder där utbildning kostar familjerna personliga pengar. De flesta tycks inse att den är en stor förmån, inte ett straff. För några handlar det kanske mest om vuxenstöd hemma och på skolan. Det är hur som helst sällan man får se ambition på den här nivån i så stor grupp. Många har förstås mycket jobb med att komma i fas med sina svenskfödda jämnåriga och klara kommande utbildningar.

Det är sorgligt att en hel del unga idag inte tar vara på det man får. Grundskolan kostar ungefär en miljon kronor från förskoleklassen till nian och är som det låter grunden för senare utbildning och jobb. Gymnasiet kostar sen i runda slängar 300 – 500 000. Vissa utbildningar mer.

I kommunerna skenar kostnaderna för gymnasiet idag. Många små kommuner spräcker budgetarna med flera miljoner och måste spara på annat. Delvis för att ett antal elever inte är tillräckligt förberedda för gymnasiet och/eller för att man ofta uteblir från undervisningen. Följden blir att man måste gå ett eller två år till. A’ 100 000 eller 150 000. Det är klart att några har svårigheter eller mår så dåligt att det är fullt förståeligt med extra tid, men alltför ofta finns inga hållbara skäl.

Man skulle önska att ambitionen och arbetsivern hos ”tisdagsgänget” på lärcentret i Bjurholm sprider sig. När det gäller språket har man sämre förutsättningar för att klara det krävande kunskapssamhället, men trägen vinner. Många unga som idag frestas att ”droppa ut” skulle själva tjäna väldigt mycket på att ta efter de här nysvenskarna. Samhället och morgondagen också.

En fruktbar blandning

Av , , Bli först att kommentera 8


Jag känner en kompetent typ som ovanligt långsamt håller på att bli vuxen.

Just när det börjar vara dags för pension får han ett nytt jobb. I konkurrens med en del hälften så gamla väljs han ut till ett par års projektledarjobb till vilken hans bakgrund och osedvanligt breda erfarenhet gör honom som klippt och skuren.

Fel? Inte alls. Han kommer att göra ett toppenjobb, med liv och lust, och kommer att ge vidare många erfarenheter och förvärvade insikter till yngre människor omkring sig. Inte minst viktigt, han kommer också att få medarbetarna att växa, vilja och våga.

Jag gillar när den institutionaliserade åldersnojan får däng. Även när man ibland vågar sätta en ung och oprövad lovande kraft på en krävande post. Åldersmässiga monokulturer ogillar jag däremot. Bland annat för att vårt samhälle och vår välfärd kommer att kräva att vi vidgar kompetensutnyttjandet både uppåt och nedåt i ålderstrappan.

Blanda och ge!

Kompetensförsörjningen

Av , , Bli först att kommentera 9

Vem ska jobba och betala skatt om åtta år?

Till 2020 beräknas 39 000 västerbottningar ha gått i pension. 28 000 beräknas då ha tagit deras plats på arbetsmarknaden. Frågan är då om de har utbildat sig så att de verkligen kan göra det. Skulle man ha gjort det fattas ändå 22 000 händer och 11 000 skattebetalare.

Under ett par timmar på Region Västerbottens "Kompetensforum" i Umeå har det varit många ahaupplevelser. Levererade av folk från Företagarna, Handelskammaren och Umeå kommun.

Kompetensförsörjningsfrågan – ett oerhört omfattande område – är inte minst viktig för våra mindre kommuner. Hur blir kommuner och landsting en attraktiv arbetsplats med de ramar och utmaningar man har?

Hur får man fram teknikerna och de tekniskt IT-utbildade som industrin och t.ex. det skogsmaskintekniska klustret behöver för att stanna i Västerbotten? Hur inspirerar man till företagande som gör att den åldrande gruppen företagsägare får efterföljare? Som gymnasienämndens ordförande i Umeå, Hans LIndberg, spetsade det problemet när han i inledningen sa: "-Hur ska vi få skatteintäkter om vi inte har ett näringsliv?"

Det är inga små frågor och det är bråttom med de konkreta svaren. Faktiskt inte minst för våra kommuner.