Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: längdåkning

Längdåkning i Sth

Av , , Bli först att kommentera 5

Lata är de inte, stockholmarna. Enligt hyfsat pålitlig släkting har många efter ett antal snövintrar både skidor och långfärdsskridskor och sen avgör snötillgång och kyla.

Banan på Rönningesjön är 4,5 km och tidigare på en så här fin dag är det ganska folktjockt. Lite tätare än på många av våra längdskidspår.

Och så stadsnära. Till vänster i fjärran Rönninge gård med djur och närproducerat.

Alla stockholmsbilder stämmer inte.

Ledighet, jobb o Agnäsbacken

Av , , Bli först att kommentera 2


I morgon blir det flexledigt av en randig och rutig orsak. Elever och lärare ska till Agnäsbacken och de ser ut att få ett väldigt fint väder. En aning avundsjuk är jag.

De flesta åker skidor utför, men några också ”längsmé”. Förra veckan var det förresten skolskidtävling på Castorskolan. Själv var jag på annat håll, men blev klart imponerad av några som gjorde mycket bättre resultat än jag kunnat vänta. MEST imponerad blev jag av några av de eritreanska ungdomar som deltog efter att ha varit i Sverige i ca fyra månader. De nådde riktigt bra tider. Där finns framåtanda, de hade knappast sett skidor i sitt hemland.

För övrigt var det en imponerande bredd på startfältet, väldigt stor andel av eleverna ställde upp.

Min lediga dag inleds med att klockan ringer en timme tidigare än vanligt, så nu är det snart nattinatti.

Underdogs och drygputtar

Av , , Bli först att kommentera 5

Hör till de verkliga lågkonsumenterna vad gäller TV och har inte sett mycket av t.ex. Skavlan.

Ikväll efter ett stugmöte med framtidsfolket satt jag emellertid och cyklade träningscykel på Friskvårdscenter när denne Skavlan höll hov. Jag är väldigt svag för historier som den med den kenyanske längdskidåkaren Philip Boit och Björn Daehli.

Den norske segraren i milloppet i Os i Nagano 1998 ville inte ha segerceremonin innan den kenyanske skidlöparen som nästan aldrig kunnat träna på snö hade slitit sig in över mållinjen. Man fick skjuta upp blomsterutdelningen 20 minuter medan segraren Daehli väntade på den uttröttade och lindrigt framgångsrike kenyanen och gav honom en kram när han kommit in.

De kände inte varandra, men där började en vänskap som bestått och bl.a. resulterade i att Boit gav sin son namnet Daehli Boit. Jag är omanligt svag för sådana historier, lika mycket som jag har svårt för dryghet och uppnäst föraktfullhet. Vad kan man egentligen i längden ha dryga människor till? Det ska vara något där man slipper ha med dem att göra i så fall.

Kenya är ett fantastiskt land med många människor med stora hjärtan. Det ser nu ut som om jag ska få tillfälle att återse landet i maj, tillsammans med några elever och lärare från skolorna i Skellefteå. Det ser jag fram emot.

Från soffan till skogen

Av , , Bli först att kommentera 3


Efter en intensiv dag ligger jag så oerhört skönt i en av norra Europas behagligaste soffor. Husets värd har just provat en utflugen sons pjäxor på mina fötter.

Eländigt nog passade pjäxorna som handsken. Nu väntar förmodligen säsongens första längdåkningspass. Livets första med pannlampa. Vad har man för vänner?

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,