Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Libyen

Det riktigt svåra

Av , , 2 kommentarer 6


Nu börjar det riktigt svåra arbetet i Libyen.

Visst är det, i alla fall inledningsvis, oerhört svårt och gräsligt att organisera motstånd, att rasera strukturer, döda och dö. Men nu ska det byggas ett land, en fungerande samhällsgemenskap där man t.ex. tolererar olikheter i bakgrund och tankar. Där man inte tillskriver hela stammar och klaner brott och egenskaper som vissa företrädare uppvisat. Där man vill och strävar efter att förlåta och glömma. Den besegrade gruppen är inte obetydlig. Förhoppningen är framöver en fungerande demokrati, detta i ett land där man aldrig varit i närheten av något liknande.

Jag tror inte det blir lätt. Lycka till Libyen!

Olika bedömning

Av , , 4 kommentarer 4

I Svd igår skrev Alf Svensson om behovet av att Turkiet tar Syrien i hampan. Han talar t.o.m. ett "nacksving" på landet som agerar så hänsynslöst mot vissa av sin egen befolkning.

Det vore kanske en möjlighet att Turkiet agerar när ingen annan vågar eller bryr sig. Tydligt är att det är stor skillnad på hur vi i Sverige ser på olika länders agerande. T.ex. Libyen, Israel och Syrien.

Hur hade det låtit i Sverige om Israel betett sig som Syrien med kanske 1000 dödade och 10 000-tals fängslade invånare på kort tid? Inte hade det varit lika tyst, var så innerligt säker.

 

Jojo-Juholt

Av , , 4 kommentarer 9

Det går upp och ner, eller om det är fram och tillbaka eller hit och dit.

Juholt tyckte för ett tag sedan att Sverige skulle sluta spaningsflyga över Libyen. Det kanske inte var helt förankrat, han fick nästan mest stryk från partikollegor. Bl.a. Jytte Guteland och Jan Eliasson.

Nu har statsministerkandidaten tänkt till och vill sända mer stridskrafter istället. Denna gång är det marinen han vill sända till Libyens öknar. Hej och hå, Håkan!

Visst finns det mycket kust att bevaka, men ersättningsmaterial som kommer in till Khadaffi flygs från t.ex. Sudan och tas ner där det kan. Det kommer inte ofta med ångbåt.

Jo, Nato ber om ursäkt

Av , , 2 kommentarer 5


Det står fortfarande i svenska media att Nato inte ber om ursäkt för att man dödade rebeller i Libyen igår. De angripna använde bepansrade fordon som Nato inte trodde att upprorsmännen hade tillgång till.

Nato har idag beklagat misstaget och bett om ursäkt efter att en av deras rigidare talesmän först vägrat göra det.

Krigshandlingar är ofta stökiga, röriga och farliga saker som ofta sker under stor stress. Misstag sker. En alltför stor procent av dödsfallen i krig beror i regel på ”vänskaplig eld”.

Sen hör det förstås till allmän hyfs och respekt att be om ursäkt om man dödar ”fel” människor. Det borde en medietränad Nato-chef begripa alldeles av sig själv.

Inte alla kameler i oasen

Av , , Bli först att kommentera 6


Aktionen mot alla terroristers forne beskyddare skulle kunna bli en riktig mardröm.

Att strida mot ett välbeväpnat maktgeni som är besatt av religiös eller, som här, mer generell galenskap är inte lätt. Det finns lite av förutsägbarhet, konsekvens eller normala mänskliga hänsyn. Nu handlar det om en Khadaffi på livets slutsträcka som tycks ha mer vriden självbild än någonsin. Möjligheten till ett rejält avtryck i historieskrivningen skulle kunna väga mycket tyngre än följderna för folk och efterkommande.

Den verklige ”Lockerbiemannen” skulle kunna vara en av dem som köpt på sig vilsekomna strategiska eller taktiska kärnvapen. Det finns andra vapen som skulle kunna användas av flygplan som slinker igenom skyddsnätet utåt Medelhavet eller av kontrakterade ”sleepers” på plats i andra länder.

Hade man hört till världssamfundets inblandade makthavare hade man förmodligen förordat en så spetsig och snabb aktion som möjligt i ett sådant här läge. Men en man som Khadaffi är inte lätt att ”få tag i”. Han skulle kunna göra som Hamas och gömma sig på sjukhus eller liknande civila ställen. Gör FN, Nato och de deltagande arabländerna misstag som kan utnyttjas propagandamässigt kan aktionen gå kraftfullt över styr.

Måtte detta sluta så lite dåligt som möjligt.

Innan man kritiserar Bildt

Av , , 7 kommentarer 6


Idag finns en intressant debattartikel i DN av journalisten, filmaren och afrikakännaren Bengt Nilsson. "Sverige måste sluta stötta Afrikas diktatorer".

För närvarande försöker många krama ut allt man kan ur ett uttalande om Libyen som Carl Bildt nyligen gjorde. De kan med fördel läsa Nilssons artikel i DN för att vidga perspektivet något. För dem som inte vill eller orkar kopierar jag in ett par stycken ur debattartikeln:

 

"I riksdagens utrikespolitiska debatt nyligen kritiserade Socialdemokraterna det indirekta stödet till despoterna i arabvärlden. I sin alternativa utrikes­deklaration skrev man bland annat: ”USA och EU har låtit kortsiktiga intressen om stabilitet överskugga behoven av demokrati och mänskliga rättigheter i främst Nordafrika. Vi vill se ett slut på denna kontraproduktiva politik för att i stället främja demokratisering och mänskliga rättigheter. På det viset uppnås verklig stabilitet.”

Det var ju ett ord i rättan tid, kan man tycka. Men för bara ett år sedan lät det annorlunda. Då laddade Socialdemokraterna inför valrörelsen och lanserade idéskriften ”Afrika – en rättvis värld är möjlig”. Den var till stor del förfärande läsning. Det verkade som om Socialdemo­kraterna inte hade lärt sig någonting av de senaste decenniernas politiska skeenden i Afrika.

I dokumentet framhölls betydelsen av ”god samhällsstyrning och gott ledarskap”. ”Det bör därför vara en prioritet för en svensk Afrikapolitik att stödja Afrikanska unionens (AU) initiativ och arbete för demokrati och gott samhällsskick”, menade författarna.

Afrikanska unionen hade då nyligen valt Libyens ledare Muammar Khaddafi till ordförande. Han slog genast fast att han ville bli titulerad ”kung över afrikanska kungar”.

Khaddafi – som de svenska Socialdemokraterna alltså ansåg vara rätt man att leda Afrika mot demokrati och gott samhällsskick – hade då under flera decennier stöttat inbördeskrig och internationell terrorism och i dag mördar hans soldater obeväpnade demonstranter på Libyens gator."

Det står var och en fritt att kritisera Bildt, men läs gärna artikeln först. Det kan bli liter mer balanserat då.