…
De två sista dagarna har det blivit sena middagar ute i det gröna. Årets första ätande i trädgården, i mitten av augusti. Det är lite eljest, men helt ok. Vi sitter fortfarande ute och filosoferar i kvällssolen.
Får man tro SMHI så kan det bli uteätande hela veckan. Finns en del att ta igen.
Det som stör självbedrägeriet en smula vad gäller årstiden är att ett gäng tidiga flyttgäss just landade på älven nedanför oss.
…
Jag pratade härom dagen med en tjej som efter ett antal år i Stockholm flyttat till sina hemtrakter. Skaffat hus, gift sig och börjat knoga i ett familjeföretag.
Det var kanske inte så drömmen såg ut alla år. Nu är hon förvånad över hur bra det känns och över vad hon säger till sina vänner som blivit kvar efter studierna i huvudstaden.
En sak är att hon tycker att det är så nära till allt. Få tror henne av stockholmsvännerna. Men det är ju det. Det går snabbt att ta sig dit man ska, man tillbringar inte halva livet i bilen. Man behöver inte taktikstarta en timme innan trafikinfarkten slår till. Köer (som de vid Vindelälvsbron) är så ovanliga att de kommenteras. Det är kort tid till flygplatsen när man behöver den. Det är också närmare till besluten och de beslutande. (Om de filurerna är bättre får vi låta vara osagt.)
Det är jämförelsevis billigt att bo. Här kan ett par med ganska alldagliga löner ha ett hus, i alla fall om man står ut med att ha 25 minuter eller lite mer till stan. Det är inte att tänka på i så många skandinaviska huvudstäder. Man kan bo på "landet" med lite mark till en häst och med ungefär samma tid till stan. Utan att tjäna en miljon tillsammans. Det är inte lätt i södra och mellersta Sverige.
Det man behöver finns. Närmare och i regel billigare. Oftast bra mycket tryggare.
För en Norrlandsman och regionalpatriot var det roligt att få sina tankar bekräftade.
Jag sitter på Umeåregionens kommunstyrelsedag i Umeå. Ämnet är ’Livskvalitet och hållbarhet i Umeåregionen’.
Dagen inleddes med några korta ord av allas vår Holmlund. Sedan släpptes Lars Westin loss. Han är bl.a. professor i regionalekonomi vid Umeå universitet.
Han talade om social ’Hållbarhet i ett regionalt tillväxtperspektiv’ – om vår regionala utveckling.
När han kom in på åtgärder för Umeåregionens tillväxt sa han bland annat att vi måste hitta de intressanta naturmiljöerna, där man kan bo, och synliggöra dem. Han menar att det inte är gjort. Vilka möjligheter för Vännäs och andra kranskommuner!
Synliggör våra naturnära boendemiljöer! Vi har massor av sådana att erbjuda, t.ex. i Vännäs, med betydligt kortare ’stadspendlingstid’ än jämförbara miljöer i Stockholmsområdet.
Sedan kom Maria Emmelin och talade om ’Boendemiljö och hälsa i Umeåregionen’.
Hon berättade om den stora undersökningen (9000 svarande) med samma namn som hon och andra håller på att bearbeta. Visst finns skillnader, inte minst mellan grupper.
Vi fick många intressanta tankar om ’Socialt kapital’ – om sociala kontakter, nätverk och trygghet. Samt dessa sakers betydelse för hälsan.
Vännäsborna sträckte på sig som långhalsade tuppar när hon kom in på var förutsättningarna till gott grannskap, till kontakter och hjälpsamhet var störst. Det var bättre i alla kranskommunerna än i Umeå, men de var bäst i Vännäs.
Det är 95% högre chans för god ’bonding’, t.ex. grannkontakt och utbyte med den närmaste omgivningen i Vännäs än i Umeå.
(Ibland måste man få vara ’byapolitiker’ även i regionsammanhangen. *s*)
Jan
Senaste kommentarerna