…
Jag har aldrig varit med om att möta så många vänner och bekanta på Nolia (Norrlands största allmänna mässa) som i år. Aldrig hellre att se så lite av sakerna och tingen. De gånger jag varit in har huvudsyftet då förstås varit att bemanna Moderaternas monter, inte att försöka hinna se så mycket som möjligt.

En ung och icke bortskämd eftertänksam släkting i skolåldern förvånade genom att betala in sig och gå två rejäla dagar. På frågan hur det varit svarade han att man skulle ha haft några hundratusen att handla för. Så kan det förstås kännas.

För egen del blev det alltså mer människoorienterade besök. Osedvanligt många vänner och bekanta från yrkes-, affärs-, församlings- och politiklivet (hela färgskalan) har man hunnit träffa. En dag tog det 45 minuter bara att ta sig från ingången till Moderatmontern. Men då hade det blivit många koncentrerade möten med inslag av humor, skratt, möda, sorg och glädje. Till och med några tårar när en pensionerad väns saknad efter ”ungdomens hustru” kom upp till ytan mitt i folkvimlet.

Ett människokoncentrerat Nolia för mig alltså. Och de är ju människorna som räknas här på jorden när allt kommer omkring. Många vänskaper fördjupas, förädlas och består så länge livet varar, medan de trevliga och inte oväsentliga sakerna i regel rostar, oxiderar och går sönder ganska snabbt.