Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Norden

Positivt om försvaret

Av , , Bli först att kommentera 5


Bra att höra Borg tala om försvaret ikväll. Vi behöver ett starkare och mer uthålligt försvar.

Tyvärr kommer det att kosta pengar, även om det finns partier som talar brett om försvarssatsningar utan att skjuta till en krona i budget. Läxan att åka över till Finland och se efter hur man kan få dubbelt så mycket försvar för hälften så mycket pengar tycks sitta långt inne för storebror Sverige.

Något jag skulle vilja se en jämförelse på är hur mycket IT tillåts kosta i Sverige respektive Finland och vilka system som det satsas på.

Försvaret

Av , , 2 kommentarer 6


Med allt som händer i vår nära omvärld så kan vi inte låta försvaret ramla ihop, materiellt, organisatoriskt och moraliskt. Det går stick i stäv med min övertygelse.

De som velat ge ännu mindre pengar till försvaret ska inte göra sig breda i det här läget, men nu räcker det med avrustning för vår försvarsinriktade krigsmakt.

Särintresse

Av , , 12 kommentarer 15


Härmed vill jag bara tillkännage min enkla mening att försvaret inte är ett särintresse. Det är ett i allra högsta grad gemensamt.

Att förvaltningschefer över stora och små verksamheter bevakar verksamheternas intressen är en annan sak. Det är bland annat det man har betalt för.

En gång i Malax

Av , , Bli först att kommentera 6


Jag har inte så många skolanknutna minnen från Finland, men ett svårutplånligt har jag.

Det var när jag var med på den längsta bussresan som Mariaskolan gjort. Vi besökte alla länder där våra dåvarande högstadieelever kom ifrån, eller hade sina rötter. Bussen var en osedvanligt välvårdad Volvo B-58 av 1979 års modell som rullat i Saxnäs. Ansedd som för gammal av många, men med relativt måttliga mil och ombyggd men kyl, frys och liggplatser.

Vi sov över i skolan i Malax och träffade elever och lärare. Med just Malax har för övrigt Castorskolan i Bjurholm haft ett utbyte som tyvärr tog slut när det blev dyrt och svårt att resa mellan grannländerna.

Jag ska inte dra allt som hände, men på morgonen så gick växellådan sönder, och med musik! Det fanns inte en chans att laga den, trots att vi hade med oss en omvittnat skicklig bussmekaniker.

Eleverna fick ha skoldag med några av lärarna, medan andra kollade alternativa bussmöjligheter och några letade växellådor på Internet. Att hyra buss för 800 mil och 17-18 dagar gick långt utanför alla ekonomiska ramar.

En enda växellåda till den 27 år gamla bussen kunde hittas. Förutom den som fanns i en okörbar reservdelsbuss i Vilhelmina. Den lådan skulle ta minst tre dagar att få tag i. Den som hittades på nätet fanns på en skrot 1,5 timmes bilfärd bort. Jag lånade bil och släp och åkte och köpte den för 600 Euro. Bussmekaniker Kvarnström och vår medhavde tekniske officer och busschaufför Stoltz började montera lös den stora tunga växellådan med hjälp av spännband och handverktyg. Med bussen stående lite på snedden på skolans grusplan. Folk började strömma till och även lokal-TV kom förbi. Det var alldeles klart att Gamla Bettan och vi hade stort stöd.

När vi åkte hade VK haft en bild på elever och buss på halva framsidan. På något sätt hade Benny Stiegler nu fått nys om våra problem och ringde under reparationen och frågade, med lenaste rösten, hur det egentligen gick. Snart stod det längst upp på vk.se: ”Extra – resan tog slut i Malax”.

Det arbetades och bads och nio timmar efter smällen rullade Bettan mot Helsingfors. En busslast elever av alla de slag hade fått lära sig att saker kan ordnas mot alla odds. Min lätt elaka tanke var att
vi skulle rulla på och fortsätta att blogga från resan medan VK stod där med långnäsan och artikeln som sa att resan slutade i Malaxlimpans hemby.

Nu är jag ju lite blödig och nån timme innan pressläggning ringde jag VK och sa att man hade en gravt felaktig artikel på nätet som man borde ta bort innan den kom i tryck. Min vekhet gällde mer elevernas bekanta och släktingar än stortidningen, man ville ju inte att någon skulle oroa sig i onödan.

VK snodde ihop en kompletterande artikel på nolltid. Sedan ringde Benny på kvällarna och undrade hur det gick för oss, alltmedan vi reste genom 14 av Europas länder. Några passerades snabbt, andra besöktes. När vi kom hem möttes vi av bland annat VK som tog emot oss på hamnplan i Umeå.

Det hade varit roligt att komma tillbaka till Malax, men nu ser jag fram emot att bildningsdirektören Åsa Snickars ska visa skolorna i Närpes.

Vad kan Amerika lära av Finland?

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är en fråga som ställs av Tony Wagner från Harvard University i den första av de fyra kvartslånga youtubefilmerna om ”Finlandsfenomenet” som man hittar här. Filmerna gjordes förra året för att visas i USA.

Ja, man får tänka, tro och mena vad man vill om skolan i Finland, men vi som jobbar inom skolan måste rimligen vara nyfikna på den utveckling som Finlands utbildningsväsen haft. Finns det något som Sverige kan lära?

Ta en kvart och se den här första filmen. Kanske också de senare. När filmen är slut kan man klicka vidare på de kommande. Orkar du inte med engelskan, eller har du inte tid, så se gärna de första minuterna av filmen och läs de tankeväckande bildtexterna där i början.

Hittade bl.a. de här filmerna när jag har tittat runt lite bland det som finns om finska skolan inför skolchefsskuggningen i Österbotten som börjar i morgon.

Den finska skolan

Av , , Bli först att kommentera 7


Uppladdningen är inte perfekt. Jag hade tänkt läsa Pasi Sahlbergs ”Finnish lessons” om den finska skolan och en del annat också, men det har inte blivit tid. De här sista dygnen innan avresan tidigt på onsdag morgon är också fyllda med olika sorters uppgifter.

Västerbottens skolchefer har via Region Västerbotten fått möjligheten att åka till Österbotten och jobbskugga sina motsvarigheter. Ungefär hälften har nappat och kommer att åka över till det östra grannlänet tre dagar. Först blir det en dag på Regionförvaltningsverket i Vasa och sen sprids vi på olika kommuner i Österbotten.

För min del blir det Närpes. En av skolorna jag får besöka har en för både finska och svenska förhållanden stor andel invandrare. Det ska bli mycket intressant att se hur man arbetar där. Normalt har de finska skolorna en låg andel utomnordiska elever.

Politik och förvaltning har valt lite olika vägar för skolan i våra länder. Det ska bli mycket intressant att se hur det tar sig uttryck. Även om skillnaden i resultat inte skulle vara så stor som det kan synas så tror jag alla medger att den finns. Finland har klarat sig bättre de senaste decennierna. För 20 år sedan klarade sig Sverige bättre i internationella mätningar. Sen har det gått utför i Sverige och uppåt i Finland.

Varför?

Vilka är nyckelfaktorerna? Hur inverkar historien? Vad händer idag, vilka är trenderna? Varför vill en tredjedel av Finlands gymnasister bli lärare? Vad skulle vi kunna importera in i vårt skolsystem med våra nya styrdokument, skollag och läroplaner? Finns det något vi inte skulle vilja ha? Finns det något i Sverige som man skulle önska fanns i Finland? Hur är IKT-utvecklingen inom skolan i vår f.d. östra rikshalva?

Jag har några tankar och teorier om skillnaderna mellan våra länders skolor. Ska bli spännande att se i vilken omfattning jag har fel. Och så ser jag fram emot en del aha-upplevelser och människomöten.

Tunga och ärrade mediaelefanter

Av , , Bli först att kommentera 7

Föreningen Norden är synnerligen aktiv i Bjurholm. Man har en underavdelning i Nordmaling och hoppas få en i Vännäs också.

I torsdags hade man anordnat en kväll med flera tunga mediepersonligheter med rötter i Västerbotten. Hälften visade sig faktiskt också vara (eller ha föräldrar) från Bjurholm och två hade sin f.d. svenska- och samhällskunskapslärare i salen.

Jag hade fått förtroendet att vikariera som moderator och jag måste säga att det var lärorikt. Den samlade erfarenheten i panelen borde ha varit melan 150 och 180 år och sträckte sig över många olika slags redaktioner och flera länder.

Temat föreningen satt var ”Makt och media i Norden”. Vi hann bl.a.beröra skillnaden i bevakning länder och landsändar emellan, Norrlands- och glesbygdsbevakning, makt- och ägarstrukturer, journalistmakt, drevjournalistik, förtroendefrågor, det förändrade teknik- och medielandskapet, papperstidningens vara och inte vara och förstås – Bjurholm.

Ulf Karlsson sa att Bjurholm var en av de kommuner som syns mest i förhållande till sin folkmängd. Något som också visar sig i antalet klipp som SVT har av kommunalrådet Ingemar Nyman. Media söker gärna ”extremerna” och då ligger det nära till hands att ta med den minsta kommunen. Efter fikat var det åhörarnas tur att fråga och man strök inte bara medhårs.

Riksdagsledamoten Elisabet Björnsdotter Rahm hade hört om mötet och ville gärna höra panelen, särskilt som hon sitter i Nordiska rådet. Idag går våra res- och mediamönster mer i nord-sydlig riktning än öst-västlig och de nordiska frågorna hamnar oftast i skymundan. Elisabeth och andra ställde frågor om detta och vi fick en del svar. En hel del handlar om inställningen i Sverige . Kunskapen om grannländerna är i regel större i de andra Nordiska länderna.

En av flera saker som fastnade hos mig var lite fakta kring våra ”stockholmska lokaltidningar”, SvD, DN, Expressen  och Aftonbladet. Själv avslutade jag en gång prenumerationen på DN p.g.a. svag Norrlandsbevakning. Ingen av dessa fyra tidningar har en journalist norr om Norrtull. Man saknar bevakning av 58 % av Sveriges yta. Jag har delvis upptagit DN-prenumerationen igen, men blev klart besviken när jag hörde att DN har 400 journalister, men inte ens har råd med en frilans i Norrland…

 

De proffsintervjuare som blev amatörintervjuade var Karin Grönberg, kanalchef på SR Västerbotten, Ingvar Näslund, chefredaktör på VK,  Ulf Karlsson, reporter på SVT i Västerbotten, Daniel Nordström chefredaktör på VF, Gunnar Eriksson, redaktör på Västerbottningen och Anders Lindkvist reporter på SVT i Stockholm.

Ett stort tack till panelen som gjorde det här evenemanget möjligt i Sveriges minsta kommun. Det var bra med besökare, trots andra arrangemang samma tid, men det hade kunnat vara ännu fler. Mediabevakning och mediaexponering är ett samspel, det ska man inte glömma, och det fanns många insikter att hämta den här kvällen.

 

Så här står det på föreningen Nordens nationella hemsida:

”Föreningen Norden är en oberoende organisation som arbetar för ett utökat och fördjupat nordiskt samarbete, såväl inom Norden som mot omvärlden. Vi arbetar på samhällets alla områden och med tonvikt på det folkliga samarbetet. Föreningen Norden i Sverige bildades 1919 och har ca 15 000 privatpersoner och ca 30 organisationer samt ca 450 skolor och 230 bibliotek som medlemmar. Den svenska föreningens organisation består av över 100 aktiva lokalavdelningar, vilka är indelade i 23 distrikt.”

Vet du förresten vilka länder och områden som hör till Norden?

De blir fler

Av , , 2 kommentarer 6


Medieprofilerna som på torsdag kommer till Bjurholm för att samtala och utfrågas om Makt och media i Norden ”förökar sig”.

Idag fick jag höra att SVT:s Ulf Karlsson också kommer. Sedan tidigare var det hans kollega i Stockholm Anders Lindkvist, SR:s kanalchef Karin Grönberg, Västerbottningens redaktör Gunnar Eriksson samt VK:s och Folkbladets chefredaktörer Ingvar Näslund och Daniel Nordström.
Vi hade kunnat på med allas vår Sverker också, men en resa stod i vägen. Däremot sände han en fråga till några av mediekollegorna, en vass. 😉

Tid: Torsdag 24/5 1900
Plats: Kyrkstugan i Bjurholm
Fika: Ja

Välkommen!

Massmördaren i Norge

Av , , 17 kommentarer 6


Hur många lärjungar ska han få efter denna extrema exponering? I hur många labila hjärnor ska hans uppfattningar slå rot och gro?

Hur vridet han ser världen och värderar människor blir mer uppenbart. Men ska hans sympatisörer tio-, hundra- eller tusenfaldigas under de här dagarna? Eller blir de ännu fler i Norden?

17 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

Grattis svenskar!

Av , , Bli först att kommentera 5


Vi har ett land och får tala vårt språk. Även minoritetsspråken och dialekterna får användas idag, det är också ett framsteg.

Vi har ett samhälle som fungerar bättre än de flesta och där det är tillåtet att tala och skriva sin mening. Den rätten och den representativa demokratin är det många som idag är beredda att ge sitt liv för att deras land ska få. Här är inställningen och prioriteringen lite annorlunda och det här med demokratin verkar lite för jobbigt för många, men vi har friheten och demokratin!

Vi har ett ovanligt rent land med många naturresurser och vi har sådana som startar och driver företag där det bildas pengar, välstånd och välfärd som fördelas. I Sverige har de svaga bättre möjligheter än i de flesta andra länder på jorden. När man kommer till andra delar av världen ser man avtryck av tänkande, utveckling och arbete i industrilandet Sverige. Vi har jordbruksbygder och även om vi inte är självförsörjande på mycket har vi möjlighet att köpa mat från eget land med världens striktaste djurskyddslagstiftning, eller välja annat. Vi har skog, energi, mineraler och ett oräkneligt antal mil stränder längs sjöar, älvar och hav. Vi har rofylld landsbygd, byar, lagomsamhällen och människotäta städer. Delarna från norr till söder och öster till väster bidrar till den helhet vi vill ha och behöver.

Vi har en skola som är gratis där det finns många, många lärare som drivs av att undervisa och optimera förutsättningarna för eleverna. Tyvärr ligger vi inte så långt fram som vi borde när det gäller samsynen mellan hem, elev, skolpersonal och politiker i att se skoltidens enorma vikt och värde för individ och samhälle, men det kanske kan ändras igen. Samhället lägger väldiga pengar på skolan och med rätt inställning hela vägen borde vi kunna återta förlorad mark i kunskapsvärlden.

Vi har religionsfrihet, det finns inte överallt. Man blir inte avstängd från utbildning och arbete, blir inte fängslad eller torterad för att man tror på något mer än det som syns för ögat. Man får t.o.m. tro på Bibelns Gud, även det ibland väcker större ”misstro” än om man har någon annan tro. Än är inte heller korset bortplockat från flaggan, även om förslaget funnits att kapa banden till historien på det sättet.

De flesta svenskar känner stolthet och glädje över sitt land, det vill jag tro, utan att känna motstånd och fientlighet mot omvärlden och människor från den. Främlingsfientligheten finns, den tycks tillta överallt i världen, men de flesta låter inte hudfärg och ursprungsland avgöra inställningen till andra. Sverige är inte världen. Vi är en liten men betydelsefull del av den som vi får vara vara glada och stolta över samtidigt som vi har ett öppet sinnelag mot dem som kommer från andra och större delar av världen. Debatten om hur många Sverige kan ta emot från andra länder måste föras utan att man kliver eller kastar varandra i det ena eller andra diket, men för framtiden fattas i nuläget många arbetande händer.

Det finns ett Sverige, vi har ett land och jag är glad och tacksam över det. Det var några år sedan vår andra och sista flaggstång togs ner, men vi ska skaffa oss en ny. Det känner jag för i detta nu.