Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: nysvenskar

Mål

Av , , Bli först att kommentera 7

Det har varit ett väldigt tryck på Nolia idag. ”Utbildning och rekrytering” verkar locka fler och bredare än förr. På bilden har unga skrivit sina yrkesmål. Han som just skriver ”bärplockare” har kanske lite svårt att få helårssysselsättning. 😉

De yngsta jag pratat med har varit nior, de äldsta pensionärer. Några har varit (eller på väg att bli) arbetslösa och har varit intresserade av AF-tjänsten Stöd och matchning. Andra av Yrkessvenska eller vår KOMVUX-utbildning Hotell och turism som startar i höst. Flera SYV-ar har varit uppfriskande frågvisa. Några arbetsgivare har också kommit och velat informera våra deltagare framöver. Några AF-handläggare har vi också hunnit prata med.

Många utrikesfödda har sökt kontakt med vår Masoud och han har fått använda både sin arabiska och persiska.
Det här påminner mig om en sak. Fler och fler arbetsgivare inser den stora fördelen, också affärsnyttan, av att även ha utrikesfödda medarbetare. Att kunna få hjälp på det språk man kan bäst drar folk. Tänk på det.

(null)

Sjuksköterska i morgon

Av , , 2 kommentarer 7


Det kommer reflektioner när man ser läget på oerhört viktiga avdelningar vid NUS, t.ex. Kirurgcentrum.

Läget kan sannolikt bli värre, bl.a. för att det utbildas för få sjuksköterskor och, inte att förglömma, specialistsköterskor. Här behövs både kort- och långsiktiga lösningar.

Under senhösten har vi på min arbetsplats haft förmånen att ha en grupp mycket motiverade och målmedvetna deltagare som läst svenska inför sina undersköterskestudier. Utvalda från en dubbelt så stor grupp sökande från Umeås kranskommuner.
Nu har man gått vidare till själva vårdutbildningen på Medlearn och man säger där att flera tänker läsa vidare till högre nivåer. Jag tror avhoppen blir få.

Vi har många utrikesfödda med vårdbakgrund eller lust och god kapacitet att ta sig in på den banan. Här bör det tänkas till snabbt så att det så fort som möjligt kommer igång även akademiska vårdutbildningar för utrikesfödda. Modellen att få läsa vårdsvenska några månader innan och sen få stöd under utbildningen kan verkligen rekommenderas. Jag ser gärna att de som behöver kan få språkstöd även under sitt första arbetsår, för att snabbt nå goda språknivåer i sin viktiga uppgift.

Vi behöver vårdpersonal och många utrikesfödda vill gärna ha jobben. Här bör det tänkas nytt och kreativt för allas bästa. För oss potentiella patienter, dem som vill ha arbetet och för olika delar av vårt gemensamma samhälle.

Motsägelsefulla problem

Av , , Bli först att kommentera 8


Idag lämnar fler personer arbetsmarknaden än som träder till. De som pensioneras är fler än de som kommer ut från utbildningarna.

Det blir tyvärr värre. Vi har idag 140 000 23-åringar, men bara 98 000 14-åringar. Konkurrensen om jobben minskar och på ett sätt är det kanske bra. I alla fall för dem som fullbordat utbildningar till uppgifter som arbetsgivare vill betala för att få utförda. För värdeskapande företag och offentliga verksamheter som redan idag har svårt att få tag i utbildade och arbetsvilliga är det sannerligen inte bra. För pensionerna och för välfärden är det synnerligen illa. Inom vissa yrkesområden är intresset från våra unga oerhört lågt, det är bara att konstatera. Dessutom är de unga nu som sagt för få för att ersätta dem som pensioneras. Inom vissa områden inom vården pensioneras hälften av arbetskraften inom tio år.
I den här situationen måste vi bli mycket bättre på att rusta våra utrikesfödda för arbetsmarknaden.

Det är extremt viktigt att våra nyinvandrade får en god utbildning i svenska, bristerna här är en viktig orsak till att arbetsmarknadsutbildningar inte når tänkt effekt och att anställningsbarheten brister. Att SFI:n håller måttet och att man får fortsatt språkstöd när man utbildrar sig vidare är absolut nödvändigt. SFI-tiden är helt enkelt för kort för att andra än språkgenier ska ha en chans att bli fullfjädrade i sitt nya språk på den tid som står till buds. Yrkessvenskan som AF upphandlar behöver bli ett vassare verktyg och användas mer frekvent för att rusta våra nysvenskar både innan, under och kanske efter arbetsmarknadsutbildningen. Kanske behöver vi en ny anställningsform där yrkessvenskan kan ta en viss del av arbetstiden i anspråk under den första tiden i arbete, kanske en dag i veckan?

Vi har inte råd att inte rusta våra unga för den arbetsmarknad som finns, det är oerhört viktigt. Vi har heller inte råd att låta arbetsvilliga utrikesfödda stå utanför arbetsmarknaden för att svenskan inte når ända fram. Vi måste lösa både arbetslöshetens och arbetskraftsbristens motsägelsefulla problem. Egentligen har vi bättre förutsättningar till det än många andra europeiska länder med åldrande befolkning. Låt oss sätta igång!

Med öppna hjärtan

Av , , 6 kommentarer 10


Jag har hört talet och läst den här texten några gånger och en del börjar sjunka in. Huruvida Palme känt igen sig i Reinfeldts budskap vill jag låta vara osagt, men det Reinfeldt sa och Zaremba skriver om människosynen lämnar mig inte riktigt.

Personligen menar jag, kanske måttligt politiskt korrekt, att man måste kunna tala om volymer när det gäller invandring. Vi bor i ett land där man inte kan bo var och hur som helst när som helst. I Sverige skulle det framöver kunna komma att handla om tältläger, tyvärr. I många kommuner är det inte bara en vilje- och hjärtefråga att ta emot ytterligare väldigt stora mängder människor, bostadshusen finns inte. Pengarna att bygga dem finns inte.

Samtidigt med detta konstaterande får vi aldrig ett ögonblick ramla ner i rasismens och främlingsfientlighetens dumma och fördummande hål, även om de är lite fernissade. För mig är människovärdet absolut. Mitt i alla mina uppenbara brister tror jag på en Gud som skapat människan, och köpt tillbaka henne från det som hänt, och att hon har ett absolut värde för de sakernas skull. Fullständigt oberoende av bakgrund, färg eller brist på färg. Man behöver definitivt inte ha den tron för att ha en sådan människosyn, men där bottnar min.

Halshuggna och korsfästa barn och vuxna, fördrivna och förföljda människor och sataniskt blodtörstiga, stormrika och växande terroristgrupper. De försvinner inte för att vi avskärmar oss. De finns, det sker. Några kan vi hjälpa i andra länder, några kan vi ta emot. Alla kan vi inte ta emot och de flesta har inte heller möjlighet att ta sig hit.

Vi lever i en verklighet där vi som börjar bli eller är äldre utgör en allt större del och de som snart ska ta hand om oss och arbeta för allt gemensamt, för pensioner, vård, skola och allt annat blir färre. Nu pensioneras fler än som kommer in på arbetsmarknaden, en ohållbar situation. Också för att de tekniska och medicinska landvinningarna fortsätter och gör exempelvis vården dyrare.
Rent krasst behöver vi invandrare, både praktiskt och ekonomiskt. Själv tror jag att vi behöver kanske 100 000 till vården inom det närmaste decenniet. Våra unga är för få och riktigt få är de som vill ha vårdjobben. Och det handlar om fler områden, vi behöver t.ex. fler risktagande företagare. Flera yrkesområden kommer att kräva stora och utbildningsinsatser av god kvalitet, tålamod och ibland sänkta ingångskrav.
Ett stort problem är att vi i decennier hört till ett av de sämsta länderna vad gäller att få våra invandrare i arbete. Många länder med mer av rasistiska hållningar och lägre levnadsstandard har märkligt nog lyckats bättre på detta. Orsakerna till den svaga självförsörjningsgraden är flera, det kan kanske bli en annan blogg om det. Eventuellt får jag citera invandrare jag dagligen arbetar, umgås och trivs med, de har ibland större klarsyn och frispråkighet än vi infödingar om vad som kunde hjälpa nysvenskar att komma i arbete.

Reinfeldt har i alla fall lyft upp en av de största utmaningarna i ljuset, att invandringen kostar och ger. Zaremba med flera har rört om ännu mer. Vi måste hålla emot det rasistiskt och nazistiskt färgade människoföraktet och hitta en fungerande väg i de här frågorna. Med bibehållen människosyn, öppna ögon och hjärtan.

Med blomsterkrans i håret

Av , , Bli först att kommentera 7


En av de svalare midsomrar jag minns har passerat. Men ändå mycket bra. En midsommar jag behövde.

Under helgen fick jag några bilder från i torsdags. Dagen innan midsommarafton då det var Kulturens dag på Eductus Umeå med både den svenska och många andra kulturer rikt representerade. Deltagarna i vår integrationsgrupp fick möta flera svenska specialiteter och samtidigt fick man visa sina egna för varann, sina lärare och för den personalen som annars arbetar i andra delar av verksamheten.

Smakupplevelser från flera kontinenter och många länder blandades. Man beskrev bakgrund, innehåll, tillagning och sammanhang för mat, efterrätter och bakverk på sitt nya språk. Det var fest och mycket skratt.

Jag önskar att jag hade fått vara där. Måste kanske hitta på en ny orsak att fira något så att man inte behöver vänta så länge till nästa festlighet. 🙂

20140622-215456-78896086.jpg

20140622-215540-78940568.jpg

20140622-215600-78960551.jpg

20140622-215613-78973870.jpg

För demokratins skull

Av , , Bli först att kommentera 9

Vännäs stationshus 020 - Kopia

Valskolan går vidare på Eductus i Umeå. Integrationsgruppen har lärt sig en hel del om vårt svenska styrelseskick och hur den svenska demokratin fungerar. Flera kommer från länder där demokratin har eller har haft ett dyrt pris, om den alls finns. I Sverige tas demokratin ibland för självklar och nästan likgiltig av både yngre och äldre, men här har intresset för ”grundkursen” varit högt.

Våra deltagare har varit mycket aktiva i mötena med politikerna som har försökt hitta de lite enklare orden för att beskriva sin syn på den komplicerade verkligheten. Ibland har man bett att riksdagsledamöterna, som det handlat om hittills, skulle tala lite långsammare. Både politiker, deltagare och lärare har varit nöjda med mötena.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) från Lycksele började härom veckan. Hon har som ledamot i utrikesutskottet besökt flera av de länder som finns representerade i gruppen. Efter hennes inledning blev det en hel del dialog, bland annat utifrån politiskt engagemang i lämnade hemläder.

Idag var det nordmalingsbon och folkpartisten Maria Lundqvist Brömster som åkte in till Umeå och hälsade på. Hon är socionom till utbildning och yrke och både inledning och frågestund präglades en del av det. Det var inte bara lätta frågor hon fick, de gällde folkpartiets syn på allt ifrån jordbruksstöd till lärlingsutbildning och integration.

Deltagarna får ta del av partiernas eget offentliga material så att man har en chans att riktigt grunna på sina frågor. Som det känns släpper man loss mer och mer i mötena med de ”parlamentsledamöter” vars motsvarigheter inte är så lätta att komma nära i andra länder. Det kommer frågor som klassen inte varit i närheten av under valskolan.

I morgon såg vi fram emot ett möte med en av de absolut mest synliga lokala socialdemokraterna, men det blev tyvärr förhinder. Partiet försöker få fram någon annan i en nära framtid.

Alla riksdagspartier är vidtalade och alla utom ett har sagt att de ska komma, även om alla inte hittat ett lämpligt datum. Nästa måndag är det Helena Lindahl (C) som besöker Eductus. Hon är själv lärare och har aviserat en egen pedagogisk idé för stunden hos oss. Spännande. 🙂

 

 

Partiledaren kommer inte

Av , , Bli först att kommentera 5

Det hade jag inte trott heller, har full förståelse för det.

Däremot är tre riksdagsledamöter klara hittills och ett par till på gång. För valskolan för nysvenskar på Eductus i Umeå.

Den som hörde av sig senast är lärare och har redan lagt upp strategin för att få maximal delaktighet bland våra deltagare. Det här blir spännande.

Göra jobb

Av , , Bli först att kommentera 8


Nyligen mötte jag en alldeles ny företagare. Språket och kommunikationsförmågan var bra trots kort tid i Sverige.

För en tid sedan påbörjades en anställning med visst stöd, men den avslutades väldigt snabbt. Anledningen var att han skulle starta företaget. Nu behöver han rekrytera. Igen.

Många av de nysvenskar som tagit sig hit har ett sagolikt driv. När landets nyföretagande är så lågt som det är får vi vara glada över varje livskraftigt företag som startas. Inte minst de som erbjuder anställningar som inte kräver så mycket utbildning. De företagen behövs verkligen.

Stort och litet

Av , , 2 kommentarer 15


Har just landat i lugna Bjurholm efter inspirerande dagar i allt annat än lugna hufvudstaden. Det intensiva myllret av människor med unika ansikten och personligheter som man aldrig ska se igen efter ögonblicksmötet i T-banan har ingen direkt motsvarighet här. De man möter här är liksom större fiskar i dammen. Syns och märks mer, gör ett större in- och avtryck.

Kan det bidra till att så många av våra nysvenskar och SFI-elever stannar på den lilla orten? Sedda, bekräftade och hälsade på? Jag hoppas att det är så.

Skönt att vara tillbaka i alla fall. Arbetsdagen blir inte så lugn. Man är inte borta ostraffat. Nu ska jag checka in.

Färgstark julfest

Av , , Bli först att kommentera 4

Från mobilen

Just nu är jag på knytkalas med Bjurholms SFI-gäng med familjer. Vi är ett 50-60-tal i alla åldrar som får smaka på allt från glögg till saker jag aldrig smakat, sett eller hört namnet på. Några mycket typiska svenska saker (inklusive julsånger) och saker som våra nysvenska medborgare delar med sig av till oss.

Bjurholm tar emot många gånger fler flyktingar än t.ex. Umeå gör, sett till befolkningsmängden. Men det är också relativt många andra invandrare som kommer. Det speciella är att andelen som stannar i kommunen också är mycket större än i den stora kommunen.