Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: omsorg

Vem ska vårda din mamma?

Av , , 2 kommentarer 7


Länge har jag utgått ifrån uppgiften att att Umeåregionen inklusive Övik behöver totalt 4 000 undersköterskor till 2025. Det är värre, enligt vad Dalkarlsås vårdlärare och jag fick höra under tisdagen.

Bara i Umeå kommun, utan kransen och Övik och med landstingets/regionens verksamheter oräknade, beräknas 4 500 undersköterskor och vårdbiträden behövas till 2028. Utbildningstakten är nu 100-120 st per år om man räknar ihop samtliga gymnasie- och vuxutbildningar i kommunen. Hoppas man räknat in att de ”äldre äldre”, över 80, ökar med 40 % på ungefär samma tid.

Digitaliseringen kan i den bästa av världar kapa personalbehovet med 30 %. Då behövs kanske bara 3000 fler vårdanställda i kommunen till 2028. (NUS och primärvården behöver några också) Hela Umeås alla utbildningar får med nuvarande takt fram drygt 1000 nya till dess. Hur många utbildas för Övik, Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Robertsfors och Lycksele m.fl. kommuner?

Den enda arbetskraftsreserv vi har nu är de utrikesfödda och svenskfödda som av olika skäl hamnat utanför utbildning och arbetsmarknad. Domen kommer att bli stenhård över politiker, profession, fack och utbildare om vi inte snabbt och resolut börjar flytta så många som möjligt mot framtid inom vården. För de flesta i arbetskraftsreserven behöver det ske i flera steg. Man går inte från SFI till en vårdutbildning på gymnasienivå.

Nyss har en utbildningsväg stängts då Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar stoppats. En ny väg där grupper av utrikesfödda har kunnat utbildas med teori och praktik till tidsbegränsade anställningar, skaffa sig branscherfarenhet och fackspråkkunskaper så att man framöver också kan klara ”betygsutbildning” till vårdbiträde, undersköterska och sen kanske sjuksköterska. Utbildningsvägen har varit ett oerhört mycket bättre alternativ än att ta in totalt outbildade i verksamheterna. Som man tyvärr måste göra allt oftare.

Det är sannerligen inte lätt att ta fram fler vägar till vårdutbildning på passande nivåer. Ofta tycks det intressantare att bevaka principiella ståndpunkter, hävda olika intressen och orealistiska målsättningar eller att söka formella hinder. Tyvärr kommer det framöver en salt nota på det som inte blir gjort. Jag ser framför mig bilder från en drastiskt försämrad vård och mediadrevens frågor varför vi lät tiden gå när arbetskraftsbristen varit känd så länge.
Att många som kunnat bidra hamnar i försörjningsstöd istället för i förvärvsarbete för vår handlingsförlamnings skull dränerar oss dessutom på ekonomiska resurser.

Allt är inte bara svart. Det händer positiva saker här och där, på komvux, folkhögskolor, yrkeshögskolor och vissa gymnasier där man har fler sökande än tidigare. Det snickras på kreativa initiativ, men vi är ändå milsvitt från behoven. Det behövs mer.

Vi måste få ändan ur vagnen!

Positiva siffror i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 17


Till dagens kommunstyrelse i Vännäs kom en glädjande ekonomisk rapport. Så gott som alla verksamheter visar ett förbättrat resultat. Muntligt fick vi positiva besked även från Vård och omsorg som haft det tuffast.

Orsakerna till denna lilla ekonomiska ”delseger” är flera. Barn och utbildning har fått ett oväntat tillskott från Migrationsverket och arbetet med den ekonomiska handlingsplanen ger resultat i verksamheterna. Först och sist har många anställda i våra verksamheter arbetat med att begränsa kostnaderna.

Vi är glada över oväntade och tillfälliga intäkter och över att den ekonomiska genomlysningen börjar ge effekt i kostnadsbegränsningar. Vännäs har dock fortsatt ett allvarligt ekonomiskt läge. Dagens glädjande siffror påverkar inte en budget på betydligt över en halv miljard så väldigt mycket. Stora investeringar och driftskostnader för äldre och yngre ska finansieras de närmaste åren och vi behöver utrymme för återinvesteringar och bättre underhåll.

Den handlingsplan vi arbetat med avslutas i början på 2019, men arbetssättet ska permanentas i verksamheter, nämnder och styrelser. Vi har mycket arbete kvar att göra tillsammans.

Majoriteten i Vännäs:

Johan Söderling, S
Viktoria Lapinniemi, V
Krister Andersson, MP
Jan Nilsson, M

Ett kvar

Av , , Bli först att kommentera 7


Det är omvälvande tider. Landstingen i Sverige har till stor del styrts av rödgröna majoriteter. Efter årets val finns bara ett sådant styre kvar, Västerbotten. Alla övriga styrs av borgerliga eller blandade konstellationer. En tuff insikt för många.

Det man hoppas är att dessa nya ledarskap – och Västerbotten – börjar få bukt med de förskräckande köerna, den smygande tyngdpunktsförskjutningen från ”vårdverkstad” till administration och med resursfördelningen. Det kommer inte att komma nya, hittills oupptäckta resurser flygande. Den eviga tillväxten finns inte någonstans, inte den outsinliga skattekällan heller.

Hur kan vi hantera det vi har annorlunda än förr så att det nödvändiga blir gjort? Hur förenklar man?
Det är frågan för dagen överallt. Om man insett det än, eller inte.

Vill inte de ska ha makten

Av , , Bli först att kommentera 8


Igår målade en allianskollega upp ett bekymmersamt scenario för kommunerna. Tänk om S och V går bra i valet och V får igenom sin politik ungefär som MP fått.

Numera klaras omsorgens somrar till stor del med studenter. På många håll med ensamkommande eller andra nysvenskar. Somrarna fixas ofta med stor svårighet för både personal och arbetsledning.

Lägg till detta årets vallöften; En extra semestervecka för föräldrar, sex timmars arbetsdag och så semesterlön för studerande.

Vilka skulle ta hand om de gamla och behövande? Hur skulle det gå för kvarvarande personal och eventuell arbetsledning?
En vecka ytterligare att ersätta för semesterledig personal med barn. 25 % arbetstidsbortfall för all personal hela tiden och så inga studenter att tillgå.

Följderna av valfläsket har nog ingen räknat på, knappast kostnaderna heller. Jag är säker på att flertalet ansvariga kommunpolitiker och arbetsledare håller med om att detta är nästan omöjligt att lösa och fruktansvärt dyrt.

Några av dem vill nog ändå att S och V ska leda landet. Det vill inte jag.

Närvårdare

Av , , Bli först att kommentera 6


Närvårdare, smaka lite på den yrkestiteln. För min del tycker jag att den låter bättre, har lite positivare klang än undersköterska.

Några läkare jag träffade lyfte upp denna finlandssvenska beteckning som ungefär motsvarar undersköterska, där i Finland med olika inriktningar.

En bekant som bl.a. annat har doktorerat inom ett helt annat område har ibland talat om tanken att arbeta inom vården igen. Men då nära människorna, i första linjen. Närvårdare?

Jag tycker vi skulle byta yrkestitel.

Bistra sjuktal

Av , , Bli först att kommentera 7

Det ser allvarligt ut med de skenande sjuktalen i kommunerna. Ökningarna är markanta på de flesta håll. Några kommuner ökar talen bara marginellt, t.ex. Vännäs. Robertsfors förbättrar faktiskt siffrorna.

Det måste vara flera arbetsplats- och ledningsrelaterade saker som påverkar. En betydande andel av  kommunernas personal upplever i alla fall på olika sätt arbetssituationen tung. Då ska vi veta att detta är innan de största flyktingvågorna nått ut till ”slutmottagarna”. De flesta inom kommunal verksamhet berörs bara marginellt av mottagandet och i Västerbotten har vi låga antal jämfört med flera kommuner söderut. Umeå hör till kommunerna som tar emot riktigt få. Arbetssituationen generellt har lite att göra med att vi tar emot fler flyktingar än ändra europeiska länder. Framöver tror jag också att flyktingströmmen kan ha med sig flera positiva följder, t.ex. genom fler motiverade undersköterskor och annan vårdpersonal.

Oavsett detta och oavsett ståndpunkter i flyktingfrågor så måste vi vara klara  över att personal inom kommunala områden som bl.a. kommunledningskontor, socialtjänst, vård, förskola, skola och annan utbildning kommer att få en tuffare arbetssituation framöver. Även inom landstingets sfär kommer en ökande flyktingström att märkas.

Det hjälper inte bara med ord och principiella tankar. På något sätt måste landet med högt flyktingmottagande och svag integration bli bättre på dessa saker. Utan att det går utöver personalgrupper där fler får allt svårare att orka med nuläget.

Inte svartvitt

Av , , Bli först att kommentera 7


Så här i valtider blir debatten ofta skev. Striden om inflytandet – och positionerna – får inte sällan pinsamma inslag. Polariseringen blir ofta rent korkad.

Som en förespråkare för olika driftsformer i välfärdssamhället möter jag ibland politiska motståndare som tror att vi vill se allt privatiserat. Aldrig i livet. Basen i välfärdssamhället är den offentliga verksamheten. Jag tror däremot att den behöver konkurrens av andra som är pålagda tydliga kvalitetskrav.

De senaste dagarna har jag mött så många goda företrädare för svensk välfärd. Kommunal och privat. Det är särskilt ett par kommunala medarbetare som gjort intryck. Unga och äldre människor som är på precis rätt ställe och som jag önskar att ledarskap och organisation ska uppmuntra och ge de bästa förutsättningar att utföra och utveckla sitt arbete.

Alla behövs.

Engagerade unga

Av , , Bli först att kommentera 8

IMG_1537.JPG

Det var väldigt roligt att komma tillbaka till Hammarskolan idag. De lokala partierna (några från Umeå) presenterade sin politik för kommun och land och träffade elever och lärare.

Engagemanget var över all förväntan med många frågor från modiga elever. Lärarna och eleverna måste ha gjort ett hästjobb med förberedelserna. Många frågor handlade om skolan, äldreomsorgen, ekonomin, bostäderna och jobben. Så överraskande mitt i prick! Hammarskolans elever röstar inte i år, med de, skolan och lärarna är avgörande för framtiden.

Vännäsmoderaternas Antonia Lundberg var också överväldigad av trycket och engagemanget på sin gamla skola. Hon går på Liljaskolan, är 18 och utgör tillsammans med Fredrik Jacobsson, 26, det unga gardet på listan. Båda står på valbar plats, Moderaterna var nära fem mandat förra gången.

Vad pratar vi om?

Av , , 6 kommentarer 6


Många tror att friskolorna som är friskoleägda öser ut pengar till ägarna. Sjöstedt är duktig på att få människor att tro det.

Genomsnittlig vinst i branschen var 3 % år 2012. De som hade vinstutdelning delade ut 0,76 % till dem som investerat. De 50 största företagen delade inte ut något alls, de återinvesterade allt i verksamheten.

Stämmer den allmänna bilden med verkligheten? Vad är det vi pratar om?