Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Österbotten

Från statshus till stadshus

Av , , Bli först att kommentera 4


Att jag hamnade i Vasa istället för i Närpes i natt gav ytterligare en dimension till resan. Jag fick tillbringa en timme i bil med en trevlig gymnasielärare som gav mig lite lärarperspektiv på den verksamheten, som jag inte hinner besöka.

Hon hade dessutom bott i Vännäs under en del av åren vid Umeå universitet där hon bl.a. tog en master i molekylärbiologi. Att hon hade en viss koll på Sverige gjorde samtal och jämförelser ännu intressantare. Jag kommer tillbaka till en del av vårt samtal. Ska bara säga att hon skrattade både gott och aningen misstroget när hon hörde att det utexaminerades 4 (fyra) kemilärare i konungariket Sverige förra året. Hon var själv lärare i bland annat kemi.

Nu har jag gått runt i Närpes stadshus och bl.a. träffat fritids- och kultursekreterarna. Den förstnämnde saknade tiden då han tog familjen till Agnäsbacken, ”den bästa backen vi har härikring”, över en weekend då och då. Han berättade också att man var över till Vännäs och tittade på ishallen där innan man gjorde en kopia i Närpes. Jag sa att jag hoppades att plattan blev bättre än den lutande och ineffektiva i Vännäs och han utbrast: ”Och det säger du först nu!”

Kultursekreteraren var tacksam till Vännäs för alla åren med svensk radio och TV från vår mast. Han är själv kulturutövare på olika sätt och rynkar heller inte på näsan åt kulturgärningar som innefattar kultändare och traktorer. Hoppas att färjetrafiken börjar flyta bättre framöver. Österbotten och Västerbotten har mycket gemensamt och kan ha större nytta och glädje av varann än vi kanske tänker idag.

Återkommer kanske till stadsdirektören och en del han sa. Stadsdirektör är ett mellanting mellan kommunalråd och kommunchef, både vald och tjänsteman utanför fullmäktige. Borgmästare kanske?

Rätten att tala svenska

Av , , Bli först att kommentera 2


De 300 000 svenskspråkiga i Finland har både rättigheter, skyldigheter och svårigheter.

Det blir inte lättare att vara svenskspråkig i vårt grannland. En sak är att finskan stadigt vinner mark. En annan att det verkar som om de ledande partierna inte riktigt vågar utmana ”urfinska” stämningar genom att bevaka svenskans legala ställning. Den lagfästa rättigheten att kunna använda svenskan i kontakterna med myndigheter är tex. inte alltid så lätt att utöva längre. Vilket blir särskilt svårt för de finländare som inte ens kan finska.

Det är förstås inte alldeles lätt att konsekvent kunna svara upp mot dessa rättigheter. En jurist som var med idag berättade om plikten för finska kommuner att ha skolundervisning på svenska om någon begär det. I princip kan en kommun i en purfinsk region inte neka om en svenskspråkig familj med två barn vill ha en svensk skola för sina barn. Inte alldeles lätt att åstadkomma, om någon skulle komma på idén.

Kan man skriva detta?

Av , , Bli först att kommentera 5


Den första intensiva dagen i Österbotten är över. Det var meningen att jag skulle följa med bildningsdirektör Snickars till Närpes, men jag lät bli. Hotellet där jag skulle bo gick i konkurs för några veckor sedan.

Jag skulle kunnat få sova i det stängda hotellet, men jag tog in på ett riktigt bra ställe istället. Ännu mer centralt, med utmärkt personlig service, väldigt fin mat och i det närmaste helpension. Innan blodtrycket stiger för mycket hos någon med särskilt väderkorn för orättvisor ska jag berätta att jag bor hos goda vänner i Vasa som det var länge sedan jag träffade.

Idag har jag fått vissa saker bekräftade om det finska skolsystemet, sådant som kan kasta ljus över delar av utvecklingen och skillnaderna mellan våra länder. Jag är inte förvånad, det är inga hemligheter, men jag måste nog fundera och fila på formuleringarna innan jag skriver om det. En och annan kommer att tycka att det är oförenligt med min roll att se det jag ser, men det kan inte hjälpas. Flera intressen kan nog bli en smula upprörda, så jag tror jag får sova på den texten.
En natt eller två.

Nu är det vår tur

Av , , Bli först att kommentera 5

Från mobilen

Katarina Sjöström, strateg i utbildningsfrågor och vår reseledare, serverar Västerbotten för våra finska värdar efter en gedigen och välplanerad dag i Regionförvaltningsverkets lokaler i Vasa.

Våra länder delar vissa problem med kompetensförsörjningen. Det kommer att fattas vårdpersonal och tekniker. I Sverige kommer vi att sakna många lärare snart, men så ser det inte ut i Finland. Där hör lärarna till dem som är allra mest tillfreds med sitt jobb och bara var tionde sökande kan tas in till lärarutbildningen. Oavsett om vi kommer att sakna 30, 40 eller 80 000 lärare i Sverige 2020 så är detta ett stort problem för framtid och välfärd.

När en skola i Vasa-trakten söker en svenskspråkig lärare kan det hända att man får 100 behöriga sökande. Att ha det så är inget mål i sig, men på något sätt måste det väldigt snart hända något väldigt stort inom lärarrekryteringen i Sverige. 

Vilka får bli lärare?

Av , , Bli först att kommentera 4


Kraven på lärarstudenterna är höga i Finland. Alla utom ”barnträdgårdslärarna” (förskollärarna) tar magisterexamen, men de får också avlägga sådan om de vill. Det finns ca tio sökande på varje utbildningsplats och två av tre sökande är kvinnor.

De sökandes poäng är höga, med goda betyg räcker inte för att komma in på lärarutbildningen. Alla går igenom en intervju med tre personer. Sedan viktas poäng och intervjuresultat. Dina betyg väger 35 % och intervjuresultatet väger 65 %. Detta innebär att många med lägre betygspoäng kan gå före teoretiska toppresterare.

Intervjuarna är inte psykologer som bedömer lärarlämpligheten, utan pedagoger som bedömer studieförutsättningarna: Motivation för yrket, motivation att ta emot handledning och om man har formulerade tankar om skola och utbildning.

Dagen har hitintills varit oerhört intressant. Det kommer fler reflektioner från förmiddagen i efterhand.

2-1 till Finland

Av , , Bli först att kommentera 3


Av olika anledningar blev det få skolchefer på resan. I slutet ramlade några till bort pga sjukdom och annat. Finländarna är dubbelt så många och man hoppas att det blir fler från Sverige en annan gång. Några chefer beklagar att man inte fått någon skugga från Sverige. Framöver kommer säkerligen de österbottniska motsvarigheterna till skolcheferna på skuggningsbesök till oss.

Nyss har Överdirektören för Regionförvaltningsverket inlett dagarna. Det motsvarar landshövdingen och länsstyrelsen i Sverige. Det finns många skillnader, t.ex. storleken. Det finns sex län i Finland och vi är nu i det näst största med 1,2 miljoner människor och 88 kommuner.

De finländska ”landshövdingarna” har sällan politisk bakgrund. Man är yrkesdirektörer som har ganska stor makt, också att göra omdisponeringar inom budgeten.

Vi är på besök hos den svenskspråkiga utbildningsförvaltningen. Deras svenskspråkiga serviceenhet har egen budget och servar hela Finland. De 300 000 svenskspråkiga finns inte bara i Österbotten.

I Statens ämbetshus

Av , , Bli först att kommentera 7


Sitter just nu och dricker en kopp kaffe i cafeterian i Statens ämbetshus i Vasa. Klockan ringde kvart i fyra och vi checkade in i Umeå 0520.

I ögonblicket berättar kaffegrannen Carola Holm-Palonen, bildningschef från Larsmo, om hur tråkigt det är att utbytet över gränserna minskat så mycket på sistone. Hennes erfarenhet är att speciellt de små kommunerna behöver inspirationen man kan få från små verksamheter i andra länder. Har man lite resurser behöver man verkligen få ta del av andras kreativitet och idéer.

Utbyte är inte bara lyx.

En gång i Malax

Av , , Bli först att kommentera 6


Jag har inte så många skolanknutna minnen från Finland, men ett svårutplånligt har jag.

Det var när jag var med på den längsta bussresan som Mariaskolan gjort. Vi besökte alla länder där våra dåvarande högstadieelever kom ifrån, eller hade sina rötter. Bussen var en osedvanligt välvårdad Volvo B-58 av 1979 års modell som rullat i Saxnäs. Ansedd som för gammal av många, men med relativt måttliga mil och ombyggd men kyl, frys och liggplatser.

Vi sov över i skolan i Malax och träffade elever och lärare. Med just Malax har för övrigt Castorskolan i Bjurholm haft ett utbyte som tyvärr tog slut när det blev dyrt och svårt att resa mellan grannländerna.

Jag ska inte dra allt som hände, men på morgonen så gick växellådan sönder, och med musik! Det fanns inte en chans att laga den, trots att vi hade med oss en omvittnat skicklig bussmekaniker.

Eleverna fick ha skoldag med några av lärarna, medan andra kollade alternativa bussmöjligheter och några letade växellådor på Internet. Att hyra buss för 800 mil och 17-18 dagar gick långt utanför alla ekonomiska ramar.

En enda växellåda till den 27 år gamla bussen kunde hittas. Förutom den som fanns i en okörbar reservdelsbuss i Vilhelmina. Den lådan skulle ta minst tre dagar att få tag i. Den som hittades på nätet fanns på en skrot 1,5 timmes bilfärd bort. Jag lånade bil och släp och åkte och köpte den för 600 Euro. Bussmekaniker Kvarnström och vår medhavde tekniske officer och busschaufför Stoltz började montera lös den stora tunga växellådan med hjälp av spännband och handverktyg. Med bussen stående lite på snedden på skolans grusplan. Folk började strömma till och även lokal-TV kom förbi. Det var alldeles klart att Gamla Bettan och vi hade stort stöd.

När vi åkte hade VK haft en bild på elever och buss på halva framsidan. På något sätt hade Benny Stiegler nu fått nys om våra problem och ringde under reparationen och frågade, med lenaste rösten, hur det egentligen gick. Snart stod det längst upp på vk.se: ”Extra – resan tog slut i Malax”.

Det arbetades och bads och nio timmar efter smällen rullade Bettan mot Helsingfors. En busslast elever av alla de slag hade fått lära sig att saker kan ordnas mot alla odds. Min lätt elaka tanke var att
vi skulle rulla på och fortsätta att blogga från resan medan VK stod där med långnäsan och artikeln som sa att resan slutade i Malaxlimpans hemby.

Nu är jag ju lite blödig och nån timme innan pressläggning ringde jag VK och sa att man hade en gravt felaktig artikel på nätet som man borde ta bort innan den kom i tryck. Min vekhet gällde mer elevernas bekanta och släktingar än stortidningen, man ville ju inte att någon skulle oroa sig i onödan.

VK snodde ihop en kompletterande artikel på nolltid. Sedan ringde Benny på kvällarna och undrade hur det gick för oss, alltmedan vi reste genom 14 av Europas länder. Några passerades snabbt, andra besöktes. När vi kom hem möttes vi av bland annat VK som tog emot oss på hamnplan i Umeå.

Det hade varit roligt att komma tillbaka till Malax, men nu ser jag fram emot att bildningsdirektören Åsa Snickars ska visa skolorna i Närpes.

Vad kan Amerika lära av Finland?

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är en fråga som ställs av Tony Wagner från Harvard University i den första av de fyra kvartslånga youtubefilmerna om ”Finlandsfenomenet” som man hittar här. Filmerna gjordes förra året för att visas i USA.

Ja, man får tänka, tro och mena vad man vill om skolan i Finland, men vi som jobbar inom skolan måste rimligen vara nyfikna på den utveckling som Finlands utbildningsväsen haft. Finns det något som Sverige kan lära?

Ta en kvart och se den här första filmen. Kanske också de senare. När filmen är slut kan man klicka vidare på de kommande. Orkar du inte med engelskan, eller har du inte tid, så se gärna de första minuterna av filmen och läs de tankeväckande bildtexterna där i början.

Hittade bl.a. de här filmerna när jag har tittat runt lite bland det som finns om finska skolan inför skolchefsskuggningen i Österbotten som börjar i morgon.