Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: personkampanj

Man kan inte vara först jämt

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag blev nummer 167. Nu talar vi förtidsröstning i Vännäs. Det var nära att jag sa "Poströstning", för det är samma pärla som skött röstningen på Posten alla år som nu hanterar röstningen på Medborgarhuset.
Jag kryssade!

Ingen sedel utan kryss! 😉

Nu trappar jag ner

Av , , 2 kommentarer 5

Ska försöka behärska min lust att svara på kommentarer till efter den 19:e september. Det lär nog vara ganska lugnt ett par dar till också.

Proffsen har sagt åt mig att använda tiden på annat, de kanske har rätt. Så, ta det inte personligt om jag inte svarar som jag brukar. Jag kommer att koncentrera mig på att göra och skriva istället för att reagera.

SLU kryssar Nilsson

Av , , 2 kommentarer 7

Som jag skrivit om tidigare så letade SLU-studenter politiker på stan ikväll. Det är inte tvärgott om såna som går lösa på kvällarna i Umeå.

Efter de tre samtalen nere på torget fortsatte Isak och jag vår affischeringssväng runt stan. På Ålidhems centrum blev det tre filmade "intervjuer" till. Det kan förstps hjälpa till med identifieringen när det står ett stort M på ryggen och "Kryssa Jan" på bröstet, men det var ändå lite speciellt. Sex träffar.

Jag visste faktiskt inte att Sveriges Lantbruksuniversitet sorterar under Jordbruksdepartementet istället för under Utbildningsdepartementet. Det finns kanske goda skäl för det, men jägmästerämnena jag pratade med var delvis kritiska till saken. Några påstod att SLU-studenterna därför inte var berättigade till studentrabatter överallt.

Skulle det stämma låter det mer än lovligt dumt. Om man studerar till agronom, jägmästare, veterinär, läkare eller lärare så är man väl lika mycket student, har samma svaga ekonomi och borde vara lika berättigade till studentrabatter.

Ska kolla det där.

 

 

 

Normalare nollning

Av , , Bli först att kommentera 5

Ikväll blev det en övningskörningstur med en ung släkting som behövde öva lite.

Det gick att kombinera med affischering och denförde oss in på Rådhustorget. När vi släntrade mellan valstugorna stötte vi på en vilsen student som jag började prata med. Efter lite allmänna frågor och politik kom kvällens ärende fram. Det var nollning på gång och en av sakerna på listan var att man skulle tala med en politiker om SLU. Samtalet skulle dokumenteras med mobilkameran.

Killen hittade några kompisar som kunde filma och det blev en intervju, nej tre! Fler SLU-studenter anslöt och tre blivande jägmästare intervjuade mig. En anknytningspunkt var att jag faktiskt "pryade" som jägmästare i nian.
Jag fick veta saker jag inte visste och en studentorättvisa har jag lovat blogga om ikväll. Det blir när jag kommit hem.

Det blev walk-over. Eller kanske lie-down….

Av , , Bli först att kommentera 5

Det blev walk-over. Eller kanske lie-down.

Idag skulle jag ha varit med Elisabeth och Ulf på en inlandssväng. Diverse kampanjande, materialdistribution och företagsbesök. Bl.a. Med RUT-koppling. Arbetsplatserna och jobben SVMP inte räknar.
Mot slutet av gårdagens dubbla arbetspass kändes det som förkylningen skulle invadera. Aningens ont i kroppen och knoppen och lite febervarning.
Det blev diverse hemkurer, ingen dator, elva timmars sömn och en vilodag istället för inlandsresa.

Olika områden

Av , , 2 kommentarer 7

Idag har det varit debatt om transporter och kilometerskatt m.m. Det har också varit bra samtal med grundskole- och gymnasieungdomari valstugan i Umeå. Om några minuter debatt med Hyresgästföreningen i Vännäs. Det är intensivt.
Har förresten försökt plantera en god och ansvarsfull politisk idé hos Lennart Holmlund, men jag tror inte den gick hem. 😉

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Bodström och Kim Jong Il

Av , , 2 kommentarer 12

Bitvis nästan lite styggt, men onekligen intressant.

Den hittillsvarande socialdemokraten Leif GW Persson har beslutat sig för att ta handen och rösten från sina föräldrars parti.

I dagens krönika talar han till en del om varför. I nästa tänker han tala om vad det blir istället. Jag tror mig veta vad det blir, men det blir spännande att läsa motiveringen.

En god vän som brukar läsa de socialdemokratiska norrlandstidningarna på nätet sa för någon timme sedan att ingen hade kommenterat senaste Siforesultatet. Ingen av oss var väl storförvånade, men lite konstigt är det väl ändå.

 

Kom ihåg, ingen sedel utan kryss!

Trevligt telefonsamtal

Av , , Bli först att kommentera 10

Fick ett väldigt trevligt telefonsamtal i morse. Det var Ingemar "Wild Warrior" Svensson från Ersmark, Skellefteå, ägare till motorcykeln som jag satte in några bilder på härom dagen. Vi pratade länge om både det ena och det andra.

Jag kunde berätta något han inte visste, att hans motorcykel fanns på ett stort foto i VK i går. Eftersom han var i Umeå just nu så rekommenderade jag honom att åka förbi där och försöka få sig ett exemplar. Det ordnade sig bra och nu är han på väg hem med ytterligare material till urklippsboken. Jag har också lovat att maila honom mina bilder på "hobbyföremålet".

Han gillade bilderna och det jag skrivit. Det var bara ett litet fel. Själv var han ju "flergenerationers" socialdemokrat och det här var ju en "moderatblogg". Ingemar och jag delade uppfattningen att det är märkligt att det är så mycket hysch-pysch kring vad man röstar på här i Sverige. Det kan förstås bero på att vi båda har ett annat förhållningssätt till offentlighet än många andra ; )

Han sorterade in mig under en speciell kategori moderater han mött och hade han inte (än så länge) varit sosse så hade han kryssat mig. Vi löste det så att han skulle rekommendera dem "på andra sidan" som han pratade politik med att kryssa M-Nilsson på plats nummer fem. *s*

 

 

Uppdrag

Av , , 2 kommentarer 4

Jag har sagt ja till ett förtroendeuppdrag. Frun är borta och jag har lovat vattna den långa rabatten mot gatan och sådant som växer i krukor.

Det är svårt med lagom i krukorna. Den långa rabatten hade hon nog tänkt att jag skulle vattna med kanna, men man är ju lite rationellt lagd. Eller i vissa fall lite lat. Det blev vattenspridaren med tempererat älvsvatten, inställd så att den tar gräsmatta och rabatt. Hoppas att det som redan blommar tål det hela. Om inte annat för min skull.

Hon ringde för en tag sedan och undrade hur vissa växter såg ut. Det blev lite svårt men jag drog till med något som nästan lät förtroendeingivande. Hoppas hon också tyckte det.

Då känner jag mig mer hemma med förtroendeuppdragen av andra slag. Jag som bara skulle "göra lumpen" lokalt i partiet för att underlätta för de engagerade och dra ett strå till samhällsstacken. Jag fann att det fanns viktiga saker att göra tillsammans med andra. Sådant som berörde många människor nu och sedan och upplevdes mycket meningsfullare och intressantare än jag anat.

Jag har de senaste veckorna fått en del oväntad uppmuntran från olika håll vad gäller satsningen på Riksdagen, det förtroendeuppdrag som jag nu ställt mig till förfogande för. Det kommer rätt ofta löften om kryss. När man nu sagt upp sig borde man annars ligga på i jobbsökandet, men det blir inte så än på ett tag. Dels är man inte så intressant som arbetssökande mitt i en personkampanj, dels blir man inte fokuserad och seriös i sökandet. Särskilt inte när man börjar förstå att initierade menar att man har möjlighet att faktiskt lyckas i höst. Jag satsar på det, samtidigt som jag gläder mig och vilar i tre speciella ord som finns i bönen Fader vår. Titta efter vilka.

De tips, förslag och erbjudanden som ändå kommer är förstås roliga att få. Rektorstjänsterna jag tipsats om känns inte överdrivet aktuella. Det har varit roligt och kännts mycket meningsfullt att vara rektor där jag varit det och på det sätt jag fått vara det. För dem som står ut med rektorstjänsterna som de vanligtvis ser ut hyser jag mycket stor beundran. Med en ständig svällande kontroll- och administrationsflod och med oändliga krav på diverse redovisningar och ständigt plan- och policyvärpande som allt färre orkar och hinner ta riktigt på allvar tror jag snart inte att man kan vara rektor. Utvecklingen drabbar även lärarna mycket hårt. Får inte skolan som helhet ett minskat tryck från alla pålagda sekundäruppgifter tror jag den kan bli ett riktigt krisområde.

I USA delar flera människor på de många komplexa uppgifter som den svenske rektorn vanligtvis sköter själv. Jag förstår fuller väl när man säger att snittrektorn stannar två år på sin post. Många slutar kanske i frustration över att inte hinna med det jag ser som rektors egentliga huvuduppgifter. Att kommunicera uppdraget, inspirera och leda en skola.

Hmm, det här blev yvigt, tre bloggar i en. Blommor, förtroendeuppdrag och rektorskap.

Får avsluta med att påminna om en viktig sak: "Ingen sedel utan kryss!"