Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: politik

Sprängningar, påtryckningar och skrämsel

Av , , 8 kommentarer 13


Jag har länge tvivlat på att en majoritet av sprängningarna (många så helt mål- och meningslösa) är ”gängrelaterade” i vanlig bemärkelse. Skjutningarna är däremot en del av kriget mellan knarklevererande ligor. Där ser man en mening ur de samvetslösas perspektiv.

Ibland kan man ana syften när sprängdåd drabbar restauranger och näringsverksamheter i gråzon, men varför skulle klangäng och allmänkriminella blåsa av slumpvisa sprängladdningar, ofta vid tomma fastigheter och kontorshus? Inget att vinna, men risk att upptäckas, åka fast och hindras i liv och kriminell karriär.

Var finns nyttan? Vilka tjänar på gagnlösa explosioner?
GW Persson och andra börjar nu tala om att många sannolikt görs av nationalistiska våldsinriktad grupper som vill piska upp motsättningar, hat, rädsla och en opinion någorlunda i deras riktning. De kan i sin tur vara stödda av krafter som inte smutsar ner egna händer, men vill trycka landet i en önskad riktning. Bilbränder i utsatta områden har förmodligen i huvudsak orsakats av unga arga nysvenskar, kanske AFA-liknande grupper ibland, men har ibland även avslöjats som försäkringsbedrägerier. Unga invandrare uppger också att det hänt att man erbjudits pengar av utländska journalister för att bränna bilar. Man kanske kan tjäna en hacka på att cykla ut med lite byggdynamit också.

I några länder göds bilden av Sverige som ett kriminellt, brinnande kaos. Den bilden är helt enkelt inte sann, inte i storstäderna heller. Det ökande antalet galenskaper och våldsdåd till trots. Ryssland och Kina tycks toppa svartmålningen. Det är sorgligt att de får så mycket aningslös hjälp inifrån vårt eget land. Ingen politisk makt och karriär kan vara värd att man hjälper till med denna nedbrytande verksamhet. Att man skrämmer människor med de ”snednationalistiska” hemsidornas skruvade, enögda bild av ett undergångsland där morden flerdubblas, automatsalvorna viner över gatorna och sprängningarna liknar dem i Afghanistan. Det är ju inte sant.

Vi har verkligen seriösa problem med utanförskap, utsatta områden och knarkbruk som gör några kriminella stormrika och extremt våldsbenägna, de flesta bara våldsbenägna och utnyttjade. Vi har människor som vuxit upp mitt i våld vi aldrig sett maken till, vant sig vid detta och som tappat respekten för liv. (Och så oerhört många fler som ser likadana ut, men som flytt för att undkomma vansinnet) Vi har problem med ett rättsväsende som ofta upplevs för tandlöst och på sina håll skolor som inte fungerat för sin målgrupp vilket medverkat till att unga, ofta invandrade, valt fel väg. Vi behöver fler synliga poliser med nya strategier. Vi behöver skarpare konsekvenser för dem som väljer kriminaliteten, tidiga insatser i utsatta områden och måste bevisa för så många fler att den kriminella vägen är den ultimata loservägen. Vi behöver få samköra register i rimlig omfattning för att stoppa dem som idag t.ex. har flera identiteter (inte bara vissa försvarsministrar) och kan plocka pengar man inte ska ha av sina medmänniskor. Det gäller även pursvenska gängkriminella knarkleverantörer som HA och andra som i överväldigande omfattning har visat sig ha orättmätiga bidrag som basinkomst som ger dem tid att vidareutveckla kriminaliteten. Vi kan inte ta emot och fylla på de utsatta, trångbodda områdena med människor i den omfattning vi gjort de senaste åren. Samhället måste inte minst i högre grad utbilda människor till jobb som finns och bli bättre på att styra i den riktningen. Vi behöver varje hederligt arbetande människa, oavsett ursprung. Så tror jag det är.

Och ändå. Bilden som många alt-right-sidor på nätet ensidigt trummar fram stämmer inte. Sanningar, halvsanningar och lögner processas till en enkelriktad, giftig och fördummande cocktail med en tes – allt ont i samhället är den stora invandringens fel och nu krävs enkla, resoluta lösningar och ett annat sorts ledarskap. En nationalistisk ”skränhöger” med skrämselagenda och oklara mål förtjänar inte stöd från någon. Definitivt inte från en konservativ som vill bevara det som fungerar, lyssna, samla och agera konstruktivt istället för att driva isär. Som vill ersätta eller förbättra det som inte gör det och inte vill se snabba, oöverlagda ”revolutioner” med lösningar alltför enkla för att fungera.

Sammanfattningsvis, det finns de som vill skrämma oss i sin riktning och vill vi ska bli ”nyttiga idioter” (Kolla Wikipedia). Jag tror sprängningarna till stor del kan vara en del av deras projekt. Något jag inte på något vis vill underlätta. Jag är tacksam för mitt Sverige, ett av världens bästa länder som jag vill vara med och ta hand om, skydda och förbättra så gott det bara går.

Klart Hanif skulle be om ursäkt

Av , , 4 kommentarer 20


Jag håller inte med Bildt om allt. Höll inte med om att Turkiet skulle in i EU när den tanken var mycket vanlig. Anser att den gode, skärpte och duktige Carl Bildt är bekymmersamt svävande när det gäller Israel.
Tycker dock att hans utrikespolitiska gärning som helhet är bra. Misstag kommer dessutom ingen undan.

Denne beskrev Hanif Bali som ”…en man som inte lyckats ha rätt om ett enda utrikespolitiska skeende någonsin”. Carl Bildt, f.d. statsminister, utrikesminister och HB:s partikamrat. Klart som korvspad att en riksdagsledamot inte kan kläcka ur sig något liknande. På en fest i ett ungdomsförbund kunde det kanske passera. I partiets motivering till korrigering lyfts även angreppen på andra personer och grupper upp. Jag är också bekymrad över hetsen och skrämseln kring iofs reella hot som lyfts till helt oproportionerliga nivåer. Överdrifter och svepande halvsanningar bromsar också andra från att ta upp viktiga saker som verkligen behöver belysas. Enligt min mening stärker detta mest bara krafterna inom och utom landet som vill Sverige illa. Nyanser är inte lyx och mjäkighet.

Hanif Bali har bett om ursäkt, det är bra. Det ska räknas honom till godo. Nu skriver människor jag annars kan ha förtroende för att Hanif ”har rätt”. Alldeles särskilt människor som på ett eller annat sätt vill komma åt Moderaterna. Läs ovanstående citat en gång till! Hanif har fel, så som han skrivit det. Det är många viktigheter han skrivit och sagt som kantrat pga sättet att generalisera och säga det. Man behöver definitivt inte vara vänster för att anse det.

Tiden målar gärna i starka, skrikiga färger. Några politiker förstärker trenden, internationellt och i Sverige. Jag hoppas ännu på en god insats från en mognad Hanif Bali och är tacksam för att partiet nu satte ner foten.

I Reinfeldts och Borgs parti

Av , , 18 kommentarer 13


Jag engagerade mig i Reinfeldt och Borgs moderater, trots att jag på många sätt är en gammal moderat. Det som gjorde att jag till slut sa ja till några gräsrötter som ville jag skulle ”ta värvning” var det tydligare samhällsansvaret, ambitionen att regera och inte bara protestera samt att man höll ihop samhället genom att se till att de med de lägsta inkomsterna tjänade procentuellt mest på jobbskatteavdragen. Det var nödvändigt att ha med låginkomstperspektivet när man skulle göra något åt vårt globalt rätt extrema högskattesamhälles bromsande konsekvenser. Det sociala ansvaret kände jag igen från de ännu äldre glesbygdsmoderaterna, ofta präglade av kristna rötter.

Det fanns verkligen saker jag beklagade hos de nya Moderaterna. Något av det som skar sig mest mot mina uppfattningar fick jag några gånger tillfälle att vädra med Reinfeldt själv. Till föga nytta förstås, han fick höra mycket från gräsrötter, men det kändes bra att få säga. I något fall faktiskt fråga om han tyckte att man med mina åsikter skulle lämna partiet. Det tyckte han inte. En mogen människa hittar inte heller ett parti där man köper allt.
Angreppen på Reinfeldt är tämligen ovärdiga. Det är klart det fanns missbedömningar och kompromisser som gick för långt. Utan de sista blir man kanske inte största parti, som Moderaterna opinionsmässigt var ibland.

Jag minns hur några namnkunniga gick hela vägen och lite till som Reinfeldt när det gällde försvaret och mycket annat. Några av påhejarna och vapendragarna hackar på honom idag.
Jag hackar inte. Jag hedrar honom än idag och hoppas att man en dag ska se med viss barmhärtighet också på mina fel och missbedömningar, längs stigarna på min nivå.
Även om det i längden spelar rätt liten roll vad människor tycker.

Marcus O om Svantesson

Av , , 10 kommentarer 10


Det är väl redan skrivet färdigt om Elisabet Svantesson och riksdagsledamöternas rätt och ”moraliska plikt” att skriva sig och skatta i hemkretsen, men här kommer Marcus Oscarssons slutsats.
Något han kanske missat är att hon var skriven i Nora. Det innebär nästan två kronor till i högre skatt jämfört med att vara skriven i Örebro:

”Min granskning av Elisabeth Svantesson (M) är klar:
SVANTESSON (M) HAR GJORT RÄTT ???? FAKTISKT BETALAT 248 000 KR FÖR MYCKET I SKATT ???? MEDIERAPPORTERINGEN GROVT VILSELEDANDE

Här kommer min utlovade granskning av Elisabeth Svantesson. Vi börjar med alla vilseledande anklagelser – ja, för anklagelserna är faktiskt vilseledande:

1, Hon har fått ersättning för dubbelt boende
◾ Riksdagsledamöterna (=RL) ska ha denna ersättning för att värna att det inte bara är RL från Stockholm i Sveriges riksdag. Att hon kan få denna ersättning är såväl korrekt som bra.

2, Hon har varit skriven i Örebro län men mestadels bott i Stockholm
◾ RL kan till skillnad från andra vara skriven på annan ort än den där de har huvuddelen av sin vila – om den orten är Stockholm månd-fred. Orsaken är att RL ska kunna ha kvar sitt boende och bas i hemvalkretsen för ökad väljarkontakt hemma. Att hon gjort det är såväl korrekt som bra.

3, Familjen bodde i Stockholm men hon i Örebro – vem ska tro på det?
◾ Här börjar många tramsa till det rejält – för det stämmer ju inte ens. Även hon har ju bott i Stockholm månd-fred men så många helger och ledigheter som möjligt i Örebro – och familjen har då ofta varit med. Bilden att hon skulle påstå att hon levt på en annan plats än familjen är alltså helt fel. Hon har aldrig själv påstått det.

4, Men då har hon ju varit skriven på en annan plats än där hon bott
◾ Ja – och det är helt ok. T.o.m. bra. Se punkt 2. Dock har hon ju en hel del nätter, enligt uppgift till Nerikes Allehanda ca 100 nätter per år, även bott i Örebro län, dvs dubbelt boende, vilket är både naturligt och önskvärt som RL.

5, Men hennes post har ju gått till Stockholm
◾ Ja, självklart. Hon har ju varit där månd-fred så det vore ju rent av korkat att låta posten gå annorstädes.

6, Men varför skrev hon plötsligt om sig till Örebro län när familjen bodde i Stockholm.
◾ Det gjorde hon inte! Hon är från Örebro län och har varit skriven där i 20 år. Det var maken och ena sonen som en period på 3 år skrev sig i Sthlm men hon har varit skriven i Örebro län hela tiden. I enlighet med punkt 2 är det helt i sin ordning och t.o.m. bra.

7, Men hon har ju bott i ett fritidshus
◾ En del tycks tro att det innebär att allt är en bluff. Men det är fel. Det är ett året runt-hus och förra ägarna bodde där permanent. Man får både bo och vara skriven i den typen av hus.

8, Hon har nog varit skriven i Örebro län bara för att komma in på den valsedeln
◾ Nej, ryktet att man måste vara skriven i det län där man står på valsedeln är fel. Så är det inte. Det avgör varje parti på egen hand.

MEN VAD I ALL SIN DAR ÄR DÅ PROBLEMET?

9, Hon hade inte behövt ta ut pengarna. Hon är ju höginkomsttagare!
◾ Men hallå! Nu börjar jag bli riktigt irriterad på dessa hitte-på-argument. Att de med hög lön ska avstå ersättningar är ett helt tokigt argument. Ska de med 40 000 i lön alltså skämmas om de inte avstår barnbidrag, rut, rot mm? Var ska gränsen gå? 35 000? 25 000? Ska tandläkare och lärare avstå men inte dataingenjörer och poliser? Nej, självklart ska alla som har laglig rätt givetvis erhålla dessa medel oavsett inkomst. Och i detta fall är det inte ens ett bidrag utan en kostnadsersättning.

Då allt ovan är korrekt finns det till slut bara en anklagelse kvar:

10, Trots alla dina punkter Marcus så kan du inte motsäga att hon genom att vara skriven i Örebro istället för Stockholm på något – möjligen lagligt – men ändå djupt omoraliskt sätt roffat åt sig 50 000 kr x3 = 150 000 skattekronor. Hon är girig! GIRIG!
◾ Jag säger som Magnus, Eva & Brasse – Fel, fel fel fel!
Att hon under sin tid som RL 2006-2019 varit skriven i Örebro län istället för Stockholm – där en del andra RL skrivit sig, vilket de får om de vill – innebär att hon enl min överslagsräkning baserat på SCB-statistiken över snittet av riksdagslön, landstingsskatt och kommunskatt dessa 14 år betalat 248 000 kr MER I SKATT pga att hon helt frivilligt valt att kvarstå som skriven i Örebro. Hon har alltså sagt nej till en av Sveriges absolut lägsta skatter, nämligen Stockholms kommunalskatt som under den aktuella 14-årsperioden snittar 29,8% jämfört med Örebros betydligt högre 32,3% i skatt.

Om hon dessutom hade bott på hotell istället för fritidshus de nätter hon varit i hemvalkretsen de tre aktuella åren hade kostnaderna för skattebetalarna dessa 100 nätter per år i Örebro vida överstigit de omtalade 50 000 kr/år hon kritiseras för att ha fått kostnadsersättning för.

SLUTSATSER
Det är uppenbart att riksdagens ersättningssystem behöver uppdateras och ändras men det är en separat fråga för rådande lag gäller och nu handlar det om Svantessonfallet:

1, Hon har inte roffat åt sig utan tvärtom betalat VÄLDIGT MYCKET MER I SKATT än nödvändigt.

2, Men varför har inte media givit en lika bred bild av saken som jag gjort ovan. De har ju haft en mängd reportrar som jobbat med denna granskning i flera dagar och alla inser att det grovt skadar personen i fråga – inte minst på ett mänskligt plan med allt hat som utlöses. Den saken får media själva svara på.

Och när de framöver redovisar nya mätningar om att politikerföraktet ökat så kan de titta sig själva i spegeln.

3, Jag tydliggjorde även min syn när Margot Wallström (S) https://bit.ly/2J0n2WE och Peter Hultqvist (S) https://bit.ly/2VgN5iw blev felaktigt uthängda och jag kommer göra samma sak igen när så krävs. Och Juholt ska vi bara inte tala om. Medierapporteringen var så bristfällig att man skämdes över att själv vara journalist.

Och ja – jag kommer göra samma sak om Jimmie Åkesson (SD) hängs ut. För jag gör inte skillnad på vilket parti det är och jag anser då rakt inte att media ska få vilseleda hur som helst.

När alla springer åt samma håll har jag inget emot att gå åt andra hållet – om det är rätt.

Jag tänker dock inte säga att media ”bara ljuger”, ty det allra, allra mest är korrekt och bra. Men när det går i diket – särskilt vid s.k. drev och skandaler mot enskilda personer – ja då vill jag alltid se ett rejälare underlag än skrikande kvällstidningsrubriker.

Och det vill svenska folket också. Tack för det!”

Sorgligt inslag på 1 maj

Av , , 2 kommentarer 23


Jag förstår inte hur V i Umeå på sin högtidsdag kan demonstrera tillsammans med Kommunistiska partiet och organisationen Revolution. Grupper fast och uttryckligt beslutna att använda vapen. Mot mig och många som kommer att stå i vägen för våldsamt införande av diktatur. (All diktatur – vare sig nazistisk, islamistisk eller kommunistisk) Partier som anser att sovjetdiktaturen är den hittills högsta formen av demokrati som världen skådat. (Kommunistiska partiets hemsida)

Nyss avslöjades en vänsterextremist med denna inriktning som arbetat inom försvaret. Han hade med andra bl.a. samlat på sig vitala delar till sex automatvapen, två kompletta, och fått tag i och gömt undan ett antal polisuniformer. Den väpnade revolutionen är inte bara vimsig nostalgi och tomt prat. (Mar)Drömmen odlas ännu i smala korridorer till höger och vänster. De borde få hålla sig där.

Problemen finns inte bara lokalt. På V:s EP-valsaffischer ståtar en ung man med AFA:s tröja bredvid Jonas Sjöstedt. AFA är också en revolutionär och våldsbejakande organisation inom autonoma vänstern som tagit på sig både misshandel och mordbränder. Affischen har inte dragits tillbaka.

Jag känner stor oro för SD:s arv och många sympatisörers inriktning och skrivningar, men med vad ska man jämföra dessa som V ska demonstrera med? De som bejakar vapenvåld och uppmanar medlemmarna att förbereda sig på ”striden”.

Om man vill avskaffa demokratin med vapen och hyllar kommunismens värsta mördare, hur stor skillnad är det då i praktiken mot NMR och andra våldsbenägna nazistgrupper från avgrunden? Medlen är desamma och historien visar att dödligheten över tid var ungefär densamma. Kommunismen kunde hålla på längre och lyckades döda fler.

Jag är förvånad och sorgsen över att så många tycks ta det så lugnt.
Sen finns de som gläds. Alla som ur olika perspektiv önskar ökad polarisering. Jämfört med våldsbejakande revolutionärer tycker många kanske att andra faror inte verkar så farliga, ändå.

Har du inte gått med i ett demokratiskt parti än så är det hög tid. Demokratin är definitivt inte självklar. Själv valde jag Moderaterna.

När nyanserna dör

Av , , Bli först att kommentera 6


I en allt tristare politisk atmosfär hör man ibland en och annan kvarvarande klok önska att vi oftare bemötte motståndares bästa argument. Inte de sämsta, definitivt inte de magsura egenuppfunna nidbilder några återkommande ”bemöter”. Här vet man ibland inte när man ska skratta eller gråta när man hör företrädare även för de största partierna. Ansvarsbefriade vanekverulanter ska vi bara inte tala om.

Ska vi övertyga och ”flytta på” tänkande människor med fungerande omdöme måste vi både nyansera och resonera. Politik handlar om (eller borde handla om) att vi ska nå förbättringar och lindring av negativa samhällstendenser, inte om prestigevinster eller att erövra försörjningsposter för oss själva och partiet.

Nyanserna är tyvärr utrotningshotade. Inte ger de klämmiga rubriker eller lockar media. Inte eldar de känslorna hos de redan övertygade eller framställer motståndarna som onda idioter.

De bär däremot på förändringskraft. Var rädd om dem. Nyanserna.

När man rör om blir det rörigt

Av , , Bli först att kommentera 15


Det är många som kommenterar idag när den ideologiskt viktiga nationella nivån har fått en statsminister efter en hitintills aldrig skådad process. Några från politikens alla väderstreck säger nu för mycket. Jag väntar lite med kommentarerna.

En liten sak vill jag ändå säga.
Vi är många som känner oro en dag som denna, några rent av ångest.
På ICA-parkeringen i Vännäs sa en man så här veckan före valet:
”-Jag är inte SD:are och aldrig blir jag det, jag har inte förtroende för dem, men nu kommer jag att rösta på dem för att röra om.”
Jo, min vanligtvis så kloke vän. Nog lyckades du och väldigt många med liknande tankar röra om. Till det får man kanske gratulera. Men mest bara det. Jag tror inte ni tänkte ge Löfven segermandatet.

De som röstat på SD av övertygelse och med förtroende är en helt annan grupp. De har knappast samma ångest och deras röster ska också respekteras.

Landet har en statsminister och får en regering. Var vi än står så måste vi ”gilla läget”, googla om du är osäker på uttryckets egentliga betydelse. Vi måste fokusera på landet och frågorna vi kan påverka.
Politiken är medlet, inte målet.

Ett gott politiskt exempel

Av , , 3 kommentarer 9


Det är ofta tragiskt att se politikens småskurenhet. Hur den lägre sortens ”partisinne” så lätt får förgifta klimatet, ta energin, blockera möjligheterna och förvrida den stora nyttans perspektiv till tunnelseende privat- eller partiegoism.

Läs det här brevet som den nyligen avlidne George H.W. Bush på sin tid lämnade till efterträdaren Bill Clinton på skrivbordet i ovala rummet. Till honom som just besegrat honom i valet. I just detta ser jag honom som ett mycket gott exempel.
CA102943-F8CD-4AAE-B45B-899816B44AD9

”..rooting for you…” betyder ungefär ”hejar på dig”.

Vännäsmoderaternas nomineringar

Av , , Bli först att kommentera 15


Vännäsmoderaternas nomineringar av dem som ställt sig till förfogande är klara. Några namn är nya, några omflyttningar har gjorts.
Vi har i förhandlingarna med socialdemokraterna inte tagit kamp för någon mer framträdande post i den majoritet vi nu oväntat ingår i. Detta beror på arbetssituation och livsfas hos oss. För någon är det inte aktuellt att gå ner till halvtid i en ordförandepost, för andra inte att ta större uppdrag fyra år framåt.
Vår ambition är att samarbeta utan ultimativa och prestigefyllda förhållningssätt men ha en tydlig påverkan som motiverar ställningstagandet att ingå i majoriteten.
Utvärderingen sker löpande internt och slutligen av väljarna nästa val.

Valnämnden
Gösta Lundberg ordinarie
Henrik Strömberg ersättare

Vännäs Fastigheter AB
Christer Wirth, ersättare 2019-2020, ordinarie 2021-2022

Liljaskolans styrelse
Gösta Eklund, ordinarie

Vård och omsorgsnämnden
Lissie Eklund, ordinarie
Maria Palm, ersättare

Barn och utbildningsnämnden
Susan Palm, ordinarie
Agneta Nilsson, ersättare

Kommunstyrelsen
Jan Nilsson, ordinarie
Gösta Eklund, ersättare

Kommunstyrelsens arbetsutskott
Jan Nilsson, ordinarie

Nytt spännande läge

Av , , 8 kommentarer 7


Sverige behöver en ny regering, Sverige förtjänar en ny regering och Sverige kan få en ny regering. Själv hoppas jag på en så bred Alliansregering som det bara går och att en S agerar klokt.

Läs vad Kristersson sa idag om talmansuppdraget, läs inte bara rubriker om det. Klart och koncist:

”Ja, ni har alla hört talmannens beslut.

Och jag har svarat att jag kommer att acceptera att han till kammaren föreslår mig som statsminister. Det har jag också sagt till mina Allianskollegor.

Det innebär att riksdagen kommer gå till skarp omröstning två månader efter valet. Detta efter en sonderingsprocess som nu har pågått i fem veckor, men som nog varit nödvändig för att tydliggöra vilka alternativ som verkligen står till buds.

Jag har sonderat. Stefan Löfven har sonderat. Talmannen har fört grundliga enskilda samtal och samtal i grupp om de alternativ som han anser har varit tänkbara. Det finns ingen realistisk lösning som inte är prövad.

Vår bild är alltså att alternativen nu är uttömda, och att ytterligare samtal utan riktiga beslut inte leder någon vart. Partierna måste samla sig till avgörande så att landet får en regering.

***

När jag hade sonderingsuppdraget sonderade jag först och främst Alliansens gemensamma förstahandsalternativ – att Alliansens fyra partier kunde bilda regering efter sådana politiska överenskommelser med Socialdemokraterna som leder till att de kan tolerera den regeringen.

Socialdemokraternas besked om detta, både till mig och mina allianskollegor, har varit ett tydligt nej. Den senaste veckans samtal under talmannens ledning har för alla inblandade också bekräftat att det alternativet inte finns.

Jag beklagar det, eftersom det skulle kunna ge förutsättningar för politisk långsiktighet. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna inte verkar vara beredda att ingå i blocköverskridande samarbete i annat fall än om de själva innehar regeringsmakten. Jag beklagar det, men respekterar det.

***

Möjligheterna att sondera överenskommelser med Miljöpartiet är också uttömda. När jag hade kontakter med Mp – främst om möjligheterna till större överenskommelse inom klimatpolitiken – gavs inte minsta antydan om att Miljöpartiet kan tolerera en Alliansregering. I vart fall inte med Moderaterna.

Och de politiska skillnaderna mellan oss har blivit allt tydligare de senaste fyra åren. Migrationspolitiken, synen på välfärden och stora delar av den ekonomiska politiken är bara tre exempel.

Däremot har jag alltså under lång tid sett möjligheter att nå bra kompromisser mellan Alliansen och Miljöpartiet inom just miljö- och klimatpolitiken, där jag tvärt om tror att de politiska skillnaderna ofta överdrivs.

Men att för hela Alliansens räkning sondera en regeringskoalition mellan Alliansen och Mp, är inte aktuellt för oss moderater och inte heller för Kd. Av flera skäl. Först och främst politiska. Det kräver en politisk samsyn som helt enkelt inte finns.

Ett annat skäl är matematiskt. En sådan regeringsbildning når inte upp till 175 och måste alltså bygga på att Socialdemokraterna lägger ner sina röster och tolererar regeringen. Vi moderater gick till val på att bilda en Alliansregering. Inte på en koalition med Miljöpartiet – som löpande bygger på budgetsamarbete med Socialdemokraterna.

Miljöpartiet uttryckte dessutom tydligt att de i grunden inte vill bilda regering med Alliansens alla fyra partier, utan med S, C och L. Miljöpartiets uttryckliga krav att under inga omständigheter ingå i en regering som leds av Moderaterna, understryker bara detta ytterligare. Om Moderaterna i nationell politik är ett så stort problem för Mp bör vi nog dra slutsatsen att en koalitionsregering inte är möjlig.

***

Nu går riksdagen alltså mot en statsministeromröstning där Moderaternas förslag kommer att ligga på bordet. Det betyder att jag vill ha så mycket allianspolitik som möjligt, med så många allianspartier som möjligt.

Helst vill jag att alla fyra Allianspartier ska delta i regeringsbildningen. Alliansen är en politisk familj där varje parti tillför omistliga värden. Det har jag tyckt hela min politiska karriär och det tycker jag fortfarande.

Det politiska ledarskap som Annie Lööf, Ebba Busch Thor och Jan Björklund står för, vill jag ha med i nästa regering. Men – om inte alla fyra partier nu är möjligt, så tre eller två partier i regeringen och i gott samarbete med dem som i så fall står utanför själva regeringen.

Den regering jag vill bilda kommer föra Alliansens politik, i Alliansens anda och på Alliansens villkor. Om inte alla fyra partier ingår i regeringen från början, så har jag uttryckligen sagt att jag skulle önska att de som står utanför, ger den nya regeringen ett år.

Därefter gör vi en gemensam utvärdering av resultatet med sikte på att gå tillbaka till riksdagen och där ta ställning till möjligheten att bredda regeringen till hela Alliansen. Allianspartier utanför regeringen kan också i varje läge se till att regeringen avgår, om man tycker att politiken som förs inte överensstämmer med Alliansens.

Ebba Busch Thor har redan givit beskedet att Kristdemokraterna vill vara med och bilda denna största möjliga Alliansregering. Jag har stor respekt för Centerpartiets och Liberalernas ståndpunkter under valrörelsen och sonderingarna, men hoppas alltså att även de kommer att vilja bli viktiga delar av en ny regering.

Alliansen är det i särklass största regeringsalternativet i svensk politik. Och vi har en gemensam bas för ett regeringsprogram som har goda möjligheter att vinna brett stöd.

Sverige har ett komplicerat parlamentariskt läge, men Sverige ska inte ha en till mandatperiod som den förra. Inte landa i en ny Decemberöverenskommelse, och Alliansen ska inte avstå från egen politik om den har möjlighet att vinna stöd.

***

Sverige stannar naturligtvis inte, trots långdragna talmansrundor och sonderingar. På gott och ont. Det allra mesta fungerar naturligtvis utmärkt även utan riktig regering.

Men under de senaste dygnen har Uppsala, Malmö, Hagsätra och Mölnlycke drabbats av olika former av skjutningar. De bara fortsätter och är en brutal påminnelse om att Sverige snabbt behöver en regering som tar tag i de problem vi har.

För fyra veckor sedan skrev jag en artikel på DN-debatt som presenterade det politiska program som i fyra rubriker bör ligga till grund för en ny svensk regering:

Samhällskontraktet mellan staten och medborgarna måste återupprättas.

Sverige ska vara ett jämlikt samhälle som håller ihop.

Svensk ekonomi måste rustas för sämre tider och reformeras för att möta ökande internationell konkurrens.

Migrationspolitiken måste bli långsiktigt hållbar och integrationen fungera väldigt mycket bättre.
Och det kan – till sist – finnas anledning att säga något mer om just migrationspolitiken. Jag sa redan när jag valdes att jag är övertygad om att Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik, som klarar av att förena Sveriges delansvar för en trasig värld med många på flykt, med Sveriges fulla ansvar för hur det också går i Sverige.

Och att den uppgiften nu brådskar. Det är min bestämda ambition att en ny regering omedelbart ska tillsätta en parlamentarisk utredning som på cirka ett år tar fram en migrationspolitik som kan vinna bred respekt och uppslutning. Och att regeringen tills dess söker stöd för att förlänga den nuvarande temporära lagen tills en permanent är på plats.

Det senare brådskar. Lagen löper ut den 19 juli nästa år och en proposition måste läggas till riksdagen redan i början av nästa år. Om inte detta sker återgår vi till den gamla migrationspolitiken före 2015. Det vore utomordentligt olyckligt.

Nu närmar vi oss skarpt läge. Nu har vi pratat om en ny regering i snart två månader. Nu är det dags att också fatta beslut om en.

Jag är mycket ödmjuk inför situationens allvar och alla svårigheter som kan ligga framför oss. Både de partipolitiska – där alla Alliansens fyra partier av lite olika skäl måste komma fram till att detta nu är den bästa lösningen. Eller i vart fall den minst dåliga.

Men också de parlamentariska därefter, där ingen regering numera enkelt kan påräkna sig majoritet, utan får navigera i en för Sverige ovan politisk terräng.

Då behöver man förstå några saker:

Att en minoritetsregering måste ha respekt för att det är riksdagen som bestämmer, inte regeringen. Ovant men viktigt. Den svenska parlamentariska traditionen under efterkrigstiden är den motsatta, där regeringen bestämmer och riksdagen lyder. Så är det inte längre, och varje regering måste klara av att inte alltid få sin vilja igenom.

Men riksdagen måste också ta ansvar för sina beslut. Om en riksdagsmajoritet gång på gång och i viktiga frågor fattar beslut som inte regeringen kan acceptera får riksdagen skaffa sig en ny regering.

Och även en minoritetsregering måste klara av att skapa en politisk kurs som kan väcka bred respekt hos svenska folket och i riksdagen.
Jag är övertygad om att Alliansen kan få bra politiskt genomslag för det stöd vi har hos svenska folket. Jag är också övertygad om att det i grund och botten finns en majoritet i kammaren, som inte bara ville byta ut den nuvarande regeringen utan som också ville se en ny regering och en ny riktning.

Och jag känner mig förpliktigad att pröva den möjligheten.

Ulf Kristersson”