Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Proffice

Äldre och yngre

Av , , Bli först att kommentera 5

I ett mail från Proffice igår fanns det med en intressant länk med överraskande innehåll.

Jag var tvungen att läsa ingressen ett par gånger för att riktigt ta in siffrorna, men undersökningen ”Jobbhälsobarometern” gjord av Sveriges Företagshälsor verkar vederhäftig. Den finns med i sin helhet i en annan länk här.

Undersökningen pekar bl.a. på att arbetskraft över 55 är nästan dubbelt så motiverade på arbetet än de som är under 30. En sak är att äldre ofta har en väldigt hög motivation och det bortom pensionsåldern, men jag hade inte trott att en undersökning med kring 4 000 personer skulle visa riktigt den här fördelningen. Mer än sex av tio bland 55+ känner sig motiverade på jobbet, mer än sex av tio bland dem under 30 gör det inte.

Orsakerna är säkert många, en kan vara att de äldre rätt ofta har säkrare och intressantare jobb. Man kan helt enkelt påverka arbetets utformning mer. Jag har arbetat med många unga med hög motivation och härligt driv och som bidragit väldigt mycket till helheten. De här siffrorna ska inte övertolkas eller generaliseras.

Det fanns mer att läsa ut, bl.a. kring hälsoaspekter, men jag fastnade just för det där med äldres arbetsmotivation. Både bekräftande och lite oroande med tanke på många som är i arbetslivets startfas.

De här resultaten är hur som helst ännu ett argument för att åldersdiskrimineringen som finns på många arbetsplatser (och kan aktiveras betydligt tidigare än 55) ska skrotas omgående.

Fler vill bli lärare

Av , , Bli först att kommentera 5


Skillnaden på ett par år är inte liten heller, om man ser till Stockholm. Där har universitet, enligt vicerektor Anders Gustafsson och dagensmöjligheter.se, åtta sökande per plats till förskollärarutbildningen och det krävs nästan VG i snitt från gymnasiet för att komma in. Det ser likartat ut på grundlärarprogrammet med inriktning på förskoleklass upp till årskurs tre, men där krävs högre betyg.

Fritidshem och årskurs 4-6 har fyra till fem sökande per plats. På ämneslärarutbildningen för högstadiet är kombinationen svenska, engelska och svenska som andraspråk mest populär med sju sökande per plats. För gymnasiet har en liknade utbildning tio sökande per stol.

Nog med detaljer. Det är mycket glädjande att man börjar krypa upp mot finska siffror i Stockholm. Det är väldigt viktigt att lärarutbildningarna fylls, och med lämpliga kandidater. Där säger förstås inte betyget allt. I det viktiga och ”förtroendeberoende” läraryrket finns så många dimensioner som avgör resultatet.

En del i utvecklingen är förstås att de nya kraven på lärarutbildningen gjorde att Stockholm knappt fick fram lärarutbildningsplatser i fjol, det finns ett uppdämt behov. Med det ligger inte ensamt bakom en sådan här uppgång. I Sverige som helhet har söktrycket ökat ungefär 20 %, det motsvarar kanske mer fjolårets platsminskning.

Hoppas att Stockholm blir trendsättare på det här området. Det finns få saker som är så roliga och meningsfulla som när det sker utveckling med barn och unga och man får vara med om att göra och se skillnad.

På en tid som är lika lång som härifrån till 2004 behöver vi dessutom ha fram 40-50 000 utbildade, ambitiösa, insatsvilliga och kontaktbegåvade lärare. Det kommer att finnas jobb och det märks redan nu. Hoppas att många lämpliga, unga och kanske medelålders, växlar in på lärarspåret.

Arbetsförmedlingen och de unga

Av , , 4 kommentarer 3

Det är omtumlande att läsa vad som lades ut om Arbetsförmedlingen i SvD ikväll.

Jag vet inte hur rättvisande artikeln är, men den bör läsas av den som är samhällsintresserad, är ung eller har unga arbetslösa kring sig.

Härom dagen var jag på inskrivning hos arbetsförmedlingen. Första samtalet blir en av de de sista dagarna i oktober. Jag ska inte klaga på mottagandet, det var mycket bra, men samtalet kändes väldigt långt bort även för en lugn och stillsam 51-åring. Jag har iofs några samtal på AF innan, men det är utanför ordinarie arbetsförmedlande.

Idag gick jag förbi de rekryterings- och bemanningsföretag jag känner till i Umeå. Tänkte  boka en tid för ett samtal. På två av ställena blev det samtal direkt, ett längre och ett kortare. På det första fick jag ett hedrande och lätt skrämmande förslag, men det känns spontant som alltför många timmars dagspendling. Jag lärde mig också mycket om detta med att läsa och värdera jobbannonser. Det behövdes, jag har sällan läst sådana alls och har som sagt aldrig sökt jobb skriftligt innan senaste veckan. Som helhet upplevde jag mottagandet på ställe ett fantastiskt bra. Det var full fart direkt och man kände sig nästan som hemma.

På ställe två var det telefonmöte, men på ställe tre hann vi med ett lite spontant samtal mellan två av handläggarens uppdrag och kom igång rätt bra. Där var det också "verkstad".

Arbetsförmedlingen har ett helt annat uppdrag, är en myndighet med rättsäkerhetskrav och mycket annat. Man ska ta emot alla, agera utifrån sitt givna uppdrag och sina regleringsbrev och hålla de stora systemen fungerande. Man hanterar många stora och delvis nya frågor som de fläckvis konkurrerande rekryteringsföretagen slipper.

Efter att ha läst SvD-artikeln tror ändå att Arbetsförmedlingen måste rusta ett lättrörligt kavalleri och några "jägargrupper" som kan agera även på territorium som Arbetsförmedlingen inte äger.  Man måste ha mer stående trupp, sådana som kan agera direkt.

Det låter alltför skrämmande att arbetsförmedlare i snitt bara förmedlar ett jobb till unga var femte månad och att bara 8 % av de mellan 15 och 24 som fick jobb 2009 hade hjälp av arbetsförmedlingen.

(Ni som ev tänker hoppa på mig, klicka och läs SvD-artikeln först)

 

..