…
Trodde ett ögonblick att jag var föremål för polisens intresse när det blixtrade blått bakom mig på vägen förbi Liljas fordonshus i afton, men det var räddningstjänstens chefsbil.

Det brukar bli självantändning i värmeverkets barkhögar ibland och nu var det dags igen. EONs personal hade hunnit gräva ut högen med en rekorderlig hjullastare och räddningstjänstens arbete blev måttligt.

Fick en påminnelse om deltidsbrandmännens betydelse igen. Många är i min ålder och äldre. Vältränade gråhårsmän. Inget fel på dem, 😉 , men de behöver blandas upp med nya unga. Jobbar man på hemorten måste det vara en utmärkt träningssporre och en bra extrainkomst. För att inte tala om tillfredsställelsen i lagarbetet och vetskapen om att verkligen göra nytta. En deltidsbrandman kan göra skillnad på liv och död mycket oftare än de flesta av oss andra och de är bra att ha nära till hands. Som arbetsgivare bör man vara mycket positivt inställd när anställda funderar på att ta engagera sig i räddningstjänsten.

Kvinnor och män i våra mindre orters centrum, join the force! Tipsa gärna era barn att skaffa utbildningen redan när de går Liljaskolan. Man kommer i princip ut som deltidsbrandman. Det är inte mycket komplettering som behövs.