…
Det blev inte bara vintercamping i natt.
Frun fick härom dagen ett kuvert med ett papper där det stod; ”Postgraduate Diploma in Special Educational Needs”.
Vi tog och firade det ikväll med en liten bit på Kungsgatan 133. Trevligt ställe och trevligt att 1,5 års heltidsstudier på gammeldagarna är avklarade.
…
Så hände det. Blev portad från huset idag.
Resultatet blev en flytt närmare jobbet. Så pass nära att vore jag en uppvärmd Usain Bolt i högform skulle det i nuläget ta under tio sekunder till jobbet.
Det är inte riktigt så dramatiskt som det låter. Frun har landstingsdagar och följde med på vintercampingen. Den direkta orsaken är den återupptagna renoveringen. Just nu kan vi varken komma in eller ut ur huset.
…
Trodde inte att man kunde få träningsvärk av att skruva ihop ett par hundra kilo Billyhyllor, men det kan man.
En kvar nu.
…
Ett tag såg det ut som fredagsmyset skulle tima på Liljaskolan. Det blev ett långt och inte direkt lätt styrelsesammanträde i eftermiddag. Vid halv sexsnåret kom jag ändå hem till middag och annat arbete.
Vi är inte helt klara med renoveringsetappen, men köket är i alla fall klart nu. Riktigt, riktigt bra blev det också. Frågan är om det blir abstinens när banankartongs- och slipdammsperioden snart är över. Hantverkarna har gjort ett toppenjobb och på ett väldigt trevligt sätt. Hittills finns inget att klaga över, mer än möjligen ett avbrott som ingen kan lastas för. Vi kan verkligen rekommendera hela gänget.
Nu fortsätter fredagsmyset med skruvning, dammsugning och torkning.
…
Oktober är över, tack och lov! Den har präglats av en kombo som varit lite mer än mycket. Det mesta av det praktiska har efter omständigheterna gått bra, men några små överraskningar har förlängt den här veckans arbetsdagar. I morgon är det målgång för det drygaste familjeprojektet. En annan sak jag jobbat en hel del med blir det sannolikt ingenting av. Tråkigt nog, det var förmodligen det viktigaste jag arbetat med här under solen denna höst.
Nu är det nästan bara renoveringen där hemma och diverse skruvande, spikande och grejande i en lägenhet kvar av det extra extraordinära. Och själva renoveringen sköter ju Vännfors Bygg tillsammans med sina allierade. Det var jag särskilt glad för i morse när köket stod på gården.
Jobbintervju var det också igår, till ett jobb jag faktiskt inte sökt. Tillträde nästa år, om utifall att.
Framöver hoppas och tror jag i alla fall att kvällsfikat kommer lite tidigare.
…
Det sjunger en hantverkare i det som förr var kök… 🙂
…
Inom kort tid börjar campingsäsongen för oss.
Jo, det är sant. Vi ska testa en ny sorts ”friluftsliv”, i alla fall campande under en helt ny årstid. Efter ett visst uppehåll ska renoveringen dra igång igen med allehanda trevligheter för dammkänsliga husbehovsallergiker som golvslipning, köksrivning, lackning och annat.
Det blir en ny erfarenhet och man lär sig alltid saker av sådana. 🙂
…
När tvåtusentretton års andra kvartal är över har jag sannolikt dammsugit och våttorkat golv fler gånger än jag gjorde förra decenniet. Jag är ganska säker på saken.
Vanliga människor, sådana som smårenoverar lite då och då, ler och tittar på varandra i samförstånd när de säger att man ska ta ett rum i taget. Inte halva huset på ett bräde medan man lever liksom i ett källarförråd. Bland banankartonger och hopställda möbler. Men tänk så skönt när det är klart!
Har vi inte gjort det själva har vi i alla fall blivit experter på dammsugning.
…
Det gamla gedigna och specialbyggda bordet som stått här hemma i köket i dryga 40 år är borta. Det hämtades idag för upputsning och nytt liv på annan plats. Likaså stolarna som husets förre ägare gjort.
Det kändes lite märkligt att sända iväg sakerna som är så förknippade med pappas släkting ”farbror Emil”, men en och annan av våra vänner anser nog att vi haft ”museum” länge nog. Ett kvarts sekel närmare bestämt. När vi vill återuppliva minnena kan vi köra en bit och titta på dem.
Mitt på golvet i det gamla husets stora kök står nu ett litet tempotärt köksbord av äldre modell och ser ynkligt ut. Vi kom väldigt nära varann under middagen, om man säger så. Det är inget att samla släkten vid till jul.
Att tömma kammar’n för målarmästaren tog mycket längre tid än väntat. Relativt litet rum, men fullt av minnen. Det gick inte att låta bli att titta närmare på diverse saker.
För att få tid med allt fick vi slopa ett och annat idag, bl.a. förstamajtåget. ,-)
Baglady och Boxman förbereder nästa rum för slipmaskinen.
Jan
Senaste kommentarerna