…

Det är sorgligt för varje person som förlorar sitt arbete vid golvfabriken i Holmsund. Sorgligt att 120 arbetstillfällen försvinner från Umeåregionen. Sorgligt för landet att tillverkningsindustri försvinner, ofta till andra delar av världen.

Mitt i detta är det tidens gång att produkter och tillverkningslinjer på olika sätt "kommer ur fas", börjar tära istället för nära och försvinner. Det viktigaste är att det kommer nya idéer, innovationer och företag.

Det är där vi kanske har det mest problematiska, att Sverige har så lågt nyföretagande och att pengagenererande tillverkning så sällan hamnar här. Det är bekymmersamt när industrni och industritraditionen försvinner.

På sistone har det gått allt bättre för den västerbottniska industrin, även om det för de flesta är långt kvar till den extrema takten strax innan finanskrisen slog till. Man hoppas att utvecklingen fortsätter.

För framtiden är det viktigt att forskningen inte stannar av. I efterdyningarna av vissa av SEKAB:s mer äventyrliga delverksamheter är t.ex. forskningen kring etanolen hotad. Personligen tror jag att det är mycket olyckligt om den stannar av, även om några får rysningar bara av att höra ordet etanol.

Det kanske finns andra möjligheter på etanolsidan än dem man räknade med för tio år sedan? I ett läge när allt mer av det vita "kopieringspapperet" tillverkas av snabbväxande eucalyptus någon helt annanstans än i Sverige får forskningen kring andra användningsområden för massan inte stanna av.

Sverige behöver kunskap, forskning, innovationer och nya industrier av olika slag.

Önskar alla de uppsagda på Armstrong nya arbeten och lycka till för framtiden!