Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: SFI

I regel roligt

Av , , Bli först att kommentera 6


Det känns vanligtvis väldigt bra att åka till jobbet nuförtiden. Idag har jag bland annat fått hälsa på en av Eductus tidigare deltagare, en av dem som efter lång arbetslöshet fått jobb i vår. Det var riktigt roligt. Det kan hända att många fler får höra om just honom framöver.

I morgon onsdag ska vi göra en utflykt med utrikesfödda som läser SIA, Svenska för integration till arbete.

Vi ska se lite av Västerbottens landskap, landsbygd och älvar och ett av samhällena utanför Umeå. Vi ska dela upplevelser, samtala kring det vi ser och titta på utbildningsvägar och yrken som många glömmer. Vi ska också bli påminda om Sveriges historia och få med lite av kultur och handens kunskap. Onsdagens klassrum kommer att rulla fram.

Vi ses i morgon.

Etablering för välfärd

Av , , Bli först att kommentera 5


Ikväll var det ett möte i Umeå där Länstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och företrädare för Umeåregionen mötte politiker i regionen. Träffen kretsade kring flyktingmottagande och etablering.

Det var intressant att få informationen från inblandade myndigheter presenterad så här samlat. Att få både dagens och morgondagens arbetskraftsbehov, vår felvända befolkningspyramid och migrationens strömmar presenterade i konkreta siffror. Det finns så många myter, vrångbilder och sifferfel som är ute och går. Några av dessa kunde rättas ikväll.

Helt klart är att vi behöver bli bättre. Att t.ex. vi i kommuner och landsting i regel är sämst på att erbjuda praktikplatser är inte ok. Fasta sådana i olika verksamheter var ett förslag som kom fram. Kommunala överenskommelser – mellan de egna verksamheterna – en annan. Fler borde kunna lämna etableringsfasen och vara i jobb eller studier. Att många efter SFI-undervisningen inte får tillfälle att praktisera svenskan och börjar backa i sina kunskaper är definitivt inte ok.

Lite knepigt är det en sån här kväll att både vara politiker och att arbeta inom området. Att se och alltmer förstå behoven som är kopplade till området, ha ett politiskt ansvar samtidigt som man har till vardagsuppgift att lösa en del av dem.
Lite dubbla stolar blir det. Men, man måste kunna vara lokalpolitiker i nästan alla yrken.

Värmande i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 10

På barn- och utbildningsnämndens au idag fick jag höra om det här SVT-inslaget från Vännäs som jag missat. Det är riktigt värmande att se om Röda korsets läxhjälpssatsning där man två gånger i veckan hjälper nyanlända elever att komma vidare med språket.

Det är roligt att se Karin Dahlqvist som efter 44 år som lärare nu fortsätter att hjälpa elever ideellt, tillsammans med 21 andra. Den 15-åriga tjejen från Afghanistan är också för härlig, hon som ”gillar det här biblioteket..” Och som hon har avancerat på sex månader! Även 17-årige Nematulla som trivs med träffarna bl.a. för att ”man kan bli ihop med samhället..”.

Riktigt roligt. Hoppas att det blir ännu tätare mellan sådana här initiativ. Det tar normalt flera tusen timmar att lära sig ett språk så att det fungerar för arbete och studier. De som kommit hit och finns ibland oss behöver mycket mer hjälp och tillfällen att prata än de kan få i skolan.

 

Arbetskraftsbrist och framtid

Av , , Bli först att kommentera 5


Det är frustrerande med både betydande arbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Även om ungdomsarbetslösheten inte är så stor som den ser ut är den alldeles för stor. När man sen läser om hur företags tillväxt begränsas (även då som arbetsgivare och välfärdsfinansiärer) för att man inte hittar utbildad arbetskraft, då blir man beklämd.

I den här artikeln i SvD tar man upp löneutfallet vid högskolestudier och jämför dem också med studier vid Yrkeshögskolan. Det skrivs mycket att reflektera kring, två ord fastnade särskilt hos mig. Relevans och karriärväxling.

Det behövs fler ”relevanta” utbildningsplatser som likt Yrkeshögskolan (YH) svarar mot existerande behov. Inom YH finns stark koppling mellan arbetsmarknad, företag och utbildning. Inom högskolan, och även gymnasieskolan, skulle man önska att relevansen kunde växa. Det är betydelsefullt för både ungdomar och samhälle.

Karriärväxling är en annan viktighet som försvåras i onödan. För att mota att ekonomi och samhälle bromsas måste den underlättas. Allt fler förstår vad som sker när fler lämnar arbetslivet än som kommer in. Fler ska försörja färre = svår ekvation.

Många utanför arbetsmarknaden har ofullständig eller mindre relevant utbildning och det är betydligt svårare att hävda papperslösa kunskaper och färdigheter, även där de finns. Åtskilliga upplever sig inlåsta och vågar inte byta yrke i en tid då man kan anses för gammal innan fyrtio. Allt pekar på att fler måste jobba längre, samtidigt som vissa företag fastnar i trender som skulle kräva ålderskonservering. Sånt fungerar inte, dagens 35-åring blir 50 om mindre än 5 500 dagar. Vi åldras och måste på grund av demografi m.m. ha möjlighet till uppgradering och karriärväxling längre än förr.

Oavsett vilka som sitter vid makten ska vi bereda oss på arbete längre upp i åldrarna, det är enkel matematik. Alla kan inte jobba längre, men samtidigt som vi måste se till att fler unga söker och finner relevanta utbildningar måste de som vill och kan kunna jobba fler år. Samhället, skattesystemet och välfärden behöver det. Det behövs också att fler nyanlända blir anställningsbara och får jobb, men det blir en egen text framöver.

Det måste bli lättare att hitta omställningsutbildningar där man lär nytt eller fräschar upp sin utbildning. Mekanikern som lämnade lastbilsverkstaden för 20 år sedan, blir arbetslös och har 10-20 år kvar till pensionen, måste kunna hitta en utbildning där man får det som saknas – t.ex. hela den gigantiska digitala utvecklingen.
Ska vi fortsätta att vara ett kunskaps- och höglönesamhälle i framkant på hundratals olika områden måste vi få fram utbildade lärare. Det måste alltid gå att lägga till pedagogiken m.m. till ämneskunskaper och erfarenheter man har för en lärargärning i grundskola och studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och inom VUX. Om inte, hur ska vi få fram de mängder av lärare som fattas 2020? Det finns ett gigantiskt behov av andra karriärväxlingar som måste göras. Vi behöver t.ex. ett stort antal olika tekniker, inte nödvändigtvis civilare.

Det är hög tid att tänka till, komma överens, kavla upp ärmarna och sätta igång.

Förmiddag med AF

Av , , Bli först att kommentera 6


Just avnjutit en god lunch och smälter maten som bäst med hjälp av Arvid Nordqvist.

Har haft möte och sedan lunch med Arbetsförmedlingens lokale representant och Castorskolans SYV. Det blev ett givande möte. Samarbetet är mycket bra mellan SFI, vux och Arbetsförmedlingen här i Bjurholm, vilket är närmast ovärderligt.

Vi har samtalat om faktiska, konkreta frågor och vi har varit visionära en liten stund. Det finns en kort och gemensam önskelista som man gärna skulle se uppfylld för både samhällets, en del ungas och nyanländas skull.

Stort och litet

Av , , 2 kommentarer 15


Har just landat i lugna Bjurholm efter inspirerande dagar i allt annat än lugna hufvudstaden. Det intensiva myllret av människor med unika ansikten och personligheter som man aldrig ska se igen efter ögonblicksmötet i T-banan har ingen direkt motsvarighet här. De man möter här är liksom större fiskar i dammen. Syns och märks mer, gör ett större in- och avtryck.

Kan det bidra till att så många av våra nysvenskar och SFI-elever stannar på den lilla orten? Sedda, bekräftade och hälsade på? Jag hoppas att det är så.

Skönt att vara tillbaka i alla fall. Arbetsdagen blir inte så lugn. Man är inte borta ostraffat. Nu ska jag checka in.

Ett tvärsnitt

Av , , Bli först att kommentera 7


Är på väg hem efter väldigt intensiva dagar på SETT-mässan i Kista. Projektet SFI Online stod för resan och lärare och skolledare som deltar i projektet träffades igår kväll.
Förhållandena är olika mellan skolorna, men det finns behov av utbyte. De som arbetar med svenska för invandrare har oftast rätt få medarbetare, eller inga.

Förutom det som direkt eller indirekt rör SFI har det blivit föreläsningar som rör både gymnasiet, grundskolan, fritids och förskolan. Den sista handlade om en undersökning om hur läsplattornas intåg på förskolorna påverkar lek och lärande. En av de jag påverkades mest av var en som handlade om fritidshemmen och deras betydelse när de nya verktygen sprider sig i skolorna. Ska försöka återkomma till det. Där fritids inte blir ren förvaring är det troligt att betydelsen för lärandet kommer att öka.

Föreläsningarna av svenska och utländska skolledare och skolutvecklare som kommit en längre bit i utvecklingen har också varit intressanta, med något undantag. Man kan inte få fullträffar jämt.
Det är alldeles klart att det finns många misstag att göra, digitalisering är inte bara solsken och möjligheter. Det gäller att lära av andra och komma ihåg att det finns många som vill sälja något.

Nätverk

Av , , Bli först att kommentera 12


I går arrangerades en nätverksdag för dem som arbetar med svenska för invandrare i Umeåregionen. Inte minst de små kommunerna har mycket att vinna på nätverk där man tar del av varandras jobb och erfarenheter, men alla är nog vinnare.

Vi fick bl.a. information om samarbetet mellan SFI:n och biblioteket i Umeå. Det måste förstås se annorlunda ut i små kommuner med mindre klasser med mycket varierande kunskapsnivåer i samma grupp, men ändå. Ett utökat samarbete mellan SFI:n och biblioteken skulle kunna betyda mycket för många när det gäller att erövra ett nytt språk. Texterna, läsningen och berättelserna kan sällan ersättas av annat när det ska ske, även om det handlar om det egna språket.
I Vännäs sker läxläsningshjälpen för de ensamkommande på biblioteket två dagar i veckan med hjälp av lärare och andra från Röda Korset i Vännäs och Vännäsby. Många kan bidra på olika sätt när det gäller våra nyanlända och bibliotekens resurser kan betyda mycket.

Ska inte berätta allt om gårdagen, det blir för långt. En höjdpunkt var iaf Jan Hyléns föreläsning där mycket handlade om framtidskompetenser. Han har jobbat för t.ex. Skolverket (bl.a. som forskningschef), Utbildningsdepartementet och OECD och hade många tänkvärda saker att komma med, inte bara för oss som sysslar med SFI-undervisning. Det kändes klart matnyttigt inför det digitaliseringssteg som är på gång inom utbildningssfären i Bjurholm. En lite bekymmersam sanning var att den nödvändiga och ofrånkomliga digitaliseringens resultat inte kommer lika snabbt och lätt som vi skulle önska.

Nätverkande tar också tid, men förmedlar insikter och kunskap som det kan ta många tidsödande misstag att få fram alldeles själv.

Utmanande om utbildning

Av , , 2 kommentarer 6

I veckan höll framtidsanalytikern Troed Troedsson en föreläsning för IT-pedagoger och andra i Grubbeskolans aula. Så här lyder ingressen till den inspelade föreläsningen på Region Västerbottens hemsida:

"När barnen 1870, 1890 eller till och med 1920, gick till skolan så gick de till framtiden. De gick till en miljö som inte alls liknade deras föräldrars arbetsplatser – men däremot var en försmak av hur arbete skulle komma att se ut i det kommande Sverige. Sedan har åren gått. Världen har kommit i kapp och även de mest progressiva skolor ser i stort sett ut som vilken arbetsplats som helst. Så bör det inte vara, och så behöver det inte vara."

Här finns en del att ta del av, att inspireras och även provoceras av. Men den som har ansvar eller intresse när det gäller utbildningen av våra unga kan gärna se föreläsningen, "Klassrummet – en tidsmaskin".

(Kan även vara något allmänbildande för den som likt undertecknad ändå bra ligger hemma och hostar)

 

Att ta vara på det man får

Av , , Bli först att kommentera 8


Igår kväll var jag på lärcentret i Bjurholm. Tidigare höll projektet Kraftverket till där och nu används det främst för SFI, Svenska för invandrare.

På tisdagkvällar finns det möjlighet för nyanlända elever från SFI, gymnasiet och grundskolans internationella klass att läsa läxor och öva svenska med hjälp av anpassade program. Igår kom det många.

Det var väldigt roligt att se hur fokuserade man är. Många kommer från länder där utbildning kostar familjerna personliga pengar. De flesta tycks inse att den är en stor förmån, inte ett straff. För några handlar det kanske mest om vuxenstöd hemma och på skolan. Det är hur som helst sällan man får se ambition på den här nivån i så stor grupp. Många har förstås mycket jobb med att komma i fas med sina svenskfödda jämnåriga och klara kommande utbildningar.

Det är sorgligt att en hel del unga idag inte tar vara på det man får. Grundskolan kostar ungefär en miljon kronor från förskoleklassen till nian och är som det låter grunden för senare utbildning och jobb. Gymnasiet kostar sen i runda slängar 300 – 500 000. Vissa utbildningar mer.

I kommunerna skenar kostnaderna för gymnasiet idag. Många små kommuner spräcker budgetarna med flera miljoner och måste spara på annat. Delvis för att ett antal elever inte är tillräckligt förberedda för gymnasiet och/eller för att man ofta uteblir från undervisningen. Följden blir att man måste gå ett eller två år till. A’ 100 000 eller 150 000. Det är klart att några har svårigheter eller mår så dåligt att det är fullt förståeligt med extra tid, men alltför ofta finns inga hållbara skäl.

Man skulle önska att ambitionen och arbetsivern hos ”tisdagsgänget” på lärcentret i Bjurholm sprider sig. När det gäller språket har man sämre förutsättningar för att klara det krävande kunskapssamhället, men trägen vinner. Många unga som idag frestas att ”droppa ut” skulle själva tjäna väldigt mycket på att ta efter de här nysvenskarna. Samhället och morgondagen också.