Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: skolan

Nu är det vår tur

Av , , Bli först att kommentera 5

Från mobilen

Katarina Sjöström, strateg i utbildningsfrågor och vår reseledare, serverar Västerbotten för våra finska värdar efter en gedigen och välplanerad dag i Regionförvaltningsverkets lokaler i Vasa.

Våra länder delar vissa problem med kompetensförsörjningen. Det kommer att fattas vårdpersonal och tekniker. I Sverige kommer vi att sakna många lärare snart, men så ser det inte ut i Finland. Där hör lärarna till dem som är allra mest tillfreds med sitt jobb och bara var tionde sökande kan tas in till lärarutbildningen. Oavsett om vi kommer att sakna 30, 40 eller 80 000 lärare i Sverige 2020 så är detta ett stort problem för framtid och välfärd.

När en skola i Vasa-trakten söker en svenskspråkig lärare kan det hända att man får 100 behöriga sökande. Att ha det så är inget mål i sig, men på något sätt måste det väldigt snart hända något väldigt stort inom lärarrekryteringen i Sverige. 

Vilka får bli lärare?

Av , , Bli först att kommentera 4


Kraven på lärarstudenterna är höga i Finland. Alla utom ”barnträdgårdslärarna” (förskollärarna) tar magisterexamen, men de får också avlägga sådan om de vill. Det finns ca tio sökande på varje utbildningsplats och två av tre sökande är kvinnor.

De sökandes poäng är höga, med goda betyg räcker inte för att komma in på lärarutbildningen. Alla går igenom en intervju med tre personer. Sedan viktas poäng och intervjuresultat. Dina betyg väger 35 % och intervjuresultatet väger 65 %. Detta innebär att många med lägre betygspoäng kan gå före teoretiska toppresterare.

Intervjuarna är inte psykologer som bedömer lärarlämpligheten, utan pedagoger som bedömer studieförutsättningarna: Motivation för yrket, motivation att ta emot handledning och om man har formulerade tankar om skola och utbildning.

Dagen har hitintills varit oerhört intressant. Det kommer fler reflektioner från förmiddagen i efterhand.

2-1 till Finland

Av , , Bli först att kommentera 3


Av olika anledningar blev det få skolchefer på resan. I slutet ramlade några till bort pga sjukdom och annat. Finländarna är dubbelt så många och man hoppas att det blir fler från Sverige en annan gång. Några chefer beklagar att man inte fått någon skugga från Sverige. Framöver kommer säkerligen de österbottniska motsvarigheterna till skolcheferna på skuggningsbesök till oss.

Nyss har Överdirektören för Regionförvaltningsverket inlett dagarna. Det motsvarar landshövdingen och länsstyrelsen i Sverige. Det finns många skillnader, t.ex. storleken. Det finns sex län i Finland och vi är nu i det näst största med 1,2 miljoner människor och 88 kommuner.

De finländska ”landshövdingarna” har sällan politisk bakgrund. Man är yrkesdirektörer som har ganska stor makt, också att göra omdisponeringar inom budgeten.

Vi är på besök hos den svenskspråkiga utbildningsförvaltningen. Deras svenskspråkiga serviceenhet har egen budget och servar hela Finland. De 300 000 svenskspråkiga finns inte bara i Österbotten.

I Statens ämbetshus

Av , , Bli först att kommentera 7


Sitter just nu och dricker en kopp kaffe i cafeterian i Statens ämbetshus i Vasa. Klockan ringde kvart i fyra och vi checkade in i Umeå 0520.

I ögonblicket berättar kaffegrannen Carola Holm-Palonen, bildningschef från Larsmo, om hur tråkigt det är att utbytet över gränserna minskat så mycket på sistone. Hennes erfarenhet är att speciellt de små kommunerna behöver inspirationen man kan få från små verksamheter i andra länder. Har man lite resurser behöver man verkligen få ta del av andras kreativitet och idéer.

Utbyte är inte bara lyx.

En gång i Malax

Av , , Bli först att kommentera 6


Jag har inte så många skolanknutna minnen från Finland, men ett svårutplånligt har jag.

Det var när jag var med på den längsta bussresan som Mariaskolan gjort. Vi besökte alla länder där våra dåvarande högstadieelever kom ifrån, eller hade sina rötter. Bussen var en osedvanligt välvårdad Volvo B-58 av 1979 års modell som rullat i Saxnäs. Ansedd som för gammal av många, men med relativt måttliga mil och ombyggd men kyl, frys och liggplatser.

Vi sov över i skolan i Malax och träffade elever och lärare. Med just Malax har för övrigt Castorskolan i Bjurholm haft ett utbyte som tyvärr tog slut när det blev dyrt och svårt att resa mellan grannländerna.

Jag ska inte dra allt som hände, men på morgonen så gick växellådan sönder, och med musik! Det fanns inte en chans att laga den, trots att vi hade med oss en omvittnat skicklig bussmekaniker.

Eleverna fick ha skoldag med några av lärarna, medan andra kollade alternativa bussmöjligheter och några letade växellådor på Internet. Att hyra buss för 800 mil och 17-18 dagar gick långt utanför alla ekonomiska ramar.

En enda växellåda till den 27 år gamla bussen kunde hittas. Förutom den som fanns i en okörbar reservdelsbuss i Vilhelmina. Den lådan skulle ta minst tre dagar att få tag i. Den som hittades på nätet fanns på en skrot 1,5 timmes bilfärd bort. Jag lånade bil och släp och åkte och köpte den för 600 Euro. Bussmekaniker Kvarnström och vår medhavde tekniske officer och busschaufför Stoltz började montera lös den stora tunga växellådan med hjälp av spännband och handverktyg. Med bussen stående lite på snedden på skolans grusplan. Folk började strömma till och även lokal-TV kom förbi. Det var alldeles klart att Gamla Bettan och vi hade stort stöd.

När vi åkte hade VK haft en bild på elever och buss på halva framsidan. På något sätt hade Benny Stiegler nu fått nys om våra problem och ringde under reparationen och frågade, med lenaste rösten, hur det egentligen gick. Snart stod det längst upp på vk.se: ”Extra – resan tog slut i Malax”.

Det arbetades och bads och nio timmar efter smällen rullade Bettan mot Helsingfors. En busslast elever av alla de slag hade fått lära sig att saker kan ordnas mot alla odds. Min lätt elaka tanke var att
vi skulle rulla på och fortsätta att blogga från resan medan VK stod där med långnäsan och artikeln som sa att resan slutade i Malaxlimpans hemby.

Nu är jag ju lite blödig och nån timme innan pressläggning ringde jag VK och sa att man hade en gravt felaktig artikel på nätet som man borde ta bort innan den kom i tryck. Min vekhet gällde mer elevernas bekanta och släktingar än stortidningen, man ville ju inte att någon skulle oroa sig i onödan.

VK snodde ihop en kompletterande artikel på nolltid. Sedan ringde Benny på kvällarna och undrade hur det gick för oss, alltmedan vi reste genom 14 av Europas länder. Några passerades snabbt, andra besöktes. När vi kom hem möttes vi av bland annat VK som tog emot oss på hamnplan i Umeå.

Det hade varit roligt att komma tillbaka till Malax, men nu ser jag fram emot att bildningsdirektören Åsa Snickars ska visa skolorna i Närpes.

Vad kan Amerika lära av Finland?

Av , , Bli först att kommentera 4

Det är en fråga som ställs av Tony Wagner från Harvard University i den första av de fyra kvartslånga youtubefilmerna om ”Finlandsfenomenet” som man hittar här. Filmerna gjordes förra året för att visas i USA.

Ja, man får tänka, tro och mena vad man vill om skolan i Finland, men vi som jobbar inom skolan måste rimligen vara nyfikna på den utveckling som Finlands utbildningsväsen haft. Finns det något som Sverige kan lära?

Ta en kvart och se den här första filmen. Kanske också de senare. När filmen är slut kan man klicka vidare på de kommande. Orkar du inte med engelskan, eller har du inte tid, så se gärna de första minuterna av filmen och läs de tankeväckande bildtexterna där i början.

Hittade bl.a. de här filmerna när jag har tittat runt lite bland det som finns om finska skolan inför skolchefsskuggningen i Österbotten som börjar i morgon.

Den finska skolan

Av , , Bli först att kommentera 7


Uppladdningen är inte perfekt. Jag hade tänkt läsa Pasi Sahlbergs ”Finnish lessons” om den finska skolan och en del annat också, men det har inte blivit tid. De här sista dygnen innan avresan tidigt på onsdag morgon är också fyllda med olika sorters uppgifter.

Västerbottens skolchefer har via Region Västerbotten fått möjligheten att åka till Österbotten och jobbskugga sina motsvarigheter. Ungefär hälften har nappat och kommer att åka över till det östra grannlänet tre dagar. Först blir det en dag på Regionförvaltningsverket i Vasa och sen sprids vi på olika kommuner i Österbotten.

För min del blir det Närpes. En av skolorna jag får besöka har en för både finska och svenska förhållanden stor andel invandrare. Det ska bli mycket intressant att se hur man arbetar där. Normalt har de finska skolorna en låg andel utomnordiska elever.

Politik och förvaltning har valt lite olika vägar för skolan i våra länder. Det ska bli mycket intressant att se hur det tar sig uttryck. Även om skillnaden i resultat inte skulle vara så stor som det kan synas så tror jag alla medger att den finns. Finland har klarat sig bättre de senaste decennierna. För 20 år sedan klarade sig Sverige bättre i internationella mätningar. Sen har det gått utför i Sverige och uppåt i Finland.

Varför?

Vilka är nyckelfaktorerna? Hur inverkar historien? Vad händer idag, vilka är trenderna? Varför vill en tredjedel av Finlands gymnasister bli lärare? Vad skulle vi kunna importera in i vårt skolsystem med våra nya styrdokument, skollag och läroplaner? Finns det något vi inte skulle vilja ha? Finns det något i Sverige som man skulle önska fanns i Finland? Hur är IKT-utvecklingen inom skolan i vår f.d. östra rikshalva?

Jag har några tankar och teorier om skillnaderna mellan våra länders skolor. Ska bli spännande att se i vilken omfattning jag har fel. Och så ser jag fram emot en del aha-upplevelser och människomöten.

Lugnet före stormen?

Av , , 4 kommentarer 6


Kommunstyrelsen var en lugn tillställning idag. Det fanns inte mycket att hetsa upp sig över. De stora sakerna var grundligt förarbetade och förhandlade sedan tidigare.

Det kan bli betydligt mer drag om ett par månader när KF ska avgöra hur det ska se ut för våra elever och Vegaskolan i framtiden. Där finns delar som inte är så friska som hus, och inte minst skolor, ska vara. Barnantalet i lokalerna har dessutom stigit med 30 % på några år. Här är det ont om lätta, bra och billiga lösningar som blogg- och tidningsläsande medborgare nog ska bli mer varse framöver.

Tiden att få fram grundliga och bra beslutsunderlag i den frågan är knapp. Inom Moderaterna i Vännäs vill vi absolut ha fram goda underlag att ta ställning till. Att justera, anta eller förkasta. Beslut åt ena eller andra hållet som främst är grundade i ryggmärgen vill vi undvika. Det kan hända att Vännäs ska leva med lösningarna tills alla vi som läser detta har slutat läsa. Kostnaderna kan bli ungefärligen lika långlivade.

Jag hoppas att vi får en bra debatt kring goda underlag och sen kan fatta kloka, hållbara och lindrigt prestigebelastade beslut.

Läsning och utveckling

Av , , 2 kommentarer 11


Fick igår höra något som gjorde mig lite ledsen och kanske förklarar en del av bristande resultat i svenska skolan. I PISA:s lästest för 15-åringar låg vi ju i topp i läsförståelse på 70-talet, började falla kring 2000 och hade halkat ner rejält till 2009.

En sak fastnade särskilt. Föräldrarna i Sverige, Finland och Norge sades i genomsnitt spendera ungefär lika mycket tid med barnen. Det är däremot skillnad på hur mycket man läser för sina små barn. Här ligger Sverige klart lägre. Vi satsar mer på att skjutsa barnen till olika aktiviteter.

I Finland läser föräldrar i genomsnitt relativt mycket för sina barn. Utan att gå in för djupt i frågan om skolresultaten erkänner de flesta att Finland ligger bra till. Norge hade klart fallande skolresultat när man satte in en motoffensiv med satsning på läsandet och har nu klättrat uppåt i resultat.

Här spelar många olika saker in. Men vågar vi i Sverige tänka att kontakten med orden och berättelserna de första åren och på fritiden har en hel del med skolresultaten att göra?

8 000 till de vetgiriga

Av , , Bli först att kommentera 6


Idag lägger UR, Utbildningsradion på www.ur.se, ut 8 000 program som får användas fritt av den som önskar.

Allt är inte för alla, men här finns mycket kunskap för både liten och stor. Säkert i.o.f.s. också en del av tveksam halt och värde. Det blir till att sovra.

I samband med detta skriver UR:s VD Erik Fichtelius en del om datorer för lärare och elever. Har han rätt saknar t.ex. en fjärdedel av landets lärare egen dator på sin arbetsplats. När alltmer av läromedlen är digitala är det också ett stort problem att så många elever lider brist på datorer i skolan.

Jag lägger ut det här via mobilen och då fungerar det inte att länka här på vk.se, men här är adressen till Fichtelius text: http://www.dn.se/debatt/absurd-brist-pa-datorer-i-de-svenska-klassrummen