Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: terror

Religiöst våld och generaliseringar

Av , , 6 kommentarer 6


Det är oerhört skrämmande våldsutbrott som sker i Islams namn på många håll i världen just nu. De mest fruktansvärda har inte med provocerande teckningar att göra, det är saker som ISIS härjningar och de kanske 2000, mestadels kristna, som Boko Haram nyligen dödade i Nigeria.

Mest horribelt stötande är de offentliga avrättningar som skett av både kvinnor och små flickor som anses ha varit för nära män och pojkar, ofta på sätt som hos oss anses som allmänt normalt umgängessätt. Detta ibland utfört av personer som kan mena att det är rätt att våldta kvinnor och ganska små flickor som inte delar deras religiösa variant och bakgrund.

På några håll sker våldsamma övergrepp av terrorister med kristet förtecken, som ”Herrens armé” i Norra Uganda och södra Sydsudan. Galningen och massmördaren Breivik anser sig också som ”kulturkristen”. Ingen borde dock kunna komma ifrån att Islam har fler ytterst våldsamma utövare som på något sätt hänvisar till religionen och alltför många passiva understödjare som tycks kunna ursäkta terrorn. Trots att kristendomen har ungefär 50 % fler ”nominella” anhängare i världen.

Trots statistiken blir det så fel och kontraproduktivt när man nyanslöst klistrar våldsutbrotten på religionen som sådan och därmed på alla utövare. Den stora delen muslimska anhängare är inte våldsamma och på några håll har man stått upp för att skydda kristna och kyrkor som angripits av terrorister och muslimsk mobb. Så t.ex. i Egypten där man bildade ring för att hindra attacker mot kyrkor. Det hör på ett sätt också med till bilden att de flesta som dödas av muslimska jihadister och terrorister själva är muslimer.

Att bidra till ökade spänningar genom att gruppanklaga och att trissa upp motsättningarna generellt är varken rätt eller klokt. Inte kristligt heller, om man är kristen och bryr sig om det.
Mot jihadisterna måste vi däremot vara klara och skarpa. Tanken på en sorts positiv särbehandling av hemvändande ISIS-terrorister borde inte kunna uppstå över huvud taget. Jag är varken främmande för återvändandeförbud eller åtal för brott mot mänskligheten om det går att verkställa. Uppviglande hatpredikanter och verksamheter som ger plats åt dem som uppmanar till våld ska inte ha något sorts offentligt stöd.
Tvärtom.

Väldigt obehagligt

Av , , 2 kommentarer 9


Har på sena kvällen sett ”Spionen som hamnade i kylan”, en sorglig dokumentär om prästen som tjänade Stasi i 25 år. En organisation som var ett av kommunismens skarpare verktyg. Bland annat med uppdrag och mål att oskadliggöra och utplåna kristendom som inte bara är en inomvärldslig utvärteskopia av originalet.

Det finns ingen botten på mänskliga brister, och jag kan inte kasta sten på någon. Men hur det är möjligt att tjäna t.ex. ondskans Stasi är för mig obegripligt. Hur man kan göra det i 25 år och avslöja vänner och medmänniskor för en kommunistisk maktapparat på detta vis, det kan jag bara inte fatta.

Jag undrar också ständigt varför forskaren Birgitta Almgren som avslöjade Radler inte får berätta något om vad hon hittat om andra spioner och deras verksamhet i Sverige.

Läs inte detta

Av , , Bli först att kommentera 6

Inte om du är mycket trött på prat om mat och självförsörjningsgrad eller har lätt för att bli väldigt orolig i onödan.

För dig som hör till den senare kategorin så vill jag säga att det förmodligen inte alls blir något större problem med matförsörjningen under din tid. Men, det hör till vårt ansvar för morgondagen att vaka över samhällets och våra efterkommandes möjligheter att klara olika omständigheter och att hålla viss beredskap för det osannolika.

Jag har sagt det mesta jag tänkte säga i ett par tidigare inlägg och en insändare, men vill lämna en länk till det fåtal som eventuellt kan vara lite intresserade av frågan. Det handlar om Livsmedelsverkets rapport ”Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv”, beställd av FOI och presenterad i februari 2011. Den är intressant, har man begränsat med tid eller intresse kan man nöja sig med att läsa sammanfattningen.

Några uppgifter är helt inaktuella och var det när rapporten skrevs. Vi har i vårt samhälle ingående statistik över det mesta, men när det gäller matproduktionen är det tydligen magert. Den statistik Livsmedelsverket hade tillgång till 2011 kom från 2003-2005. Sedan dess har det inom flera områden skett stora minskningar av svensk matproduktion. Den självförsörjningsgrad på ca 50 % som till exempel LRF räknar med (några räknar högre) i den här koncentrerade SvD-artikeln förutsätter förstås det fria flöde av diesel vi har idag.

På 90-talet räknade vi i stort sett kollektivt med att storskalig oro och fara i vår del av världen var över i och med det kalla krigets slut. Det resulterade bl.a. i att EU och vi avskaffade beredskapslagren och sedan 2002 har ingen svensk myndighet haft ansvar för livsmedelsförsörjning vid kris. Sedan dess får var och en mer än förr räkna med att ta ansvar för sig själv vid kris, något få tycks ha förstått. 2010 fick Livsmedelsverket i alla fall en mindre del av ansvaret och året efter kom rapporten i första länken.

Några av oss tror att det är dags att mer konkret börja fundera på hur vi hållbart och så ekonomiskt som möjligt ska kunna bereda dagens och morgondagens medborgare en hyfsat pålitlig livsmedelsförsörjning. Frågan angår oss alla, inte minst städernas växande befolkning.

 

Maten igen

Av , , Bli först att kommentera 10


Sätter in en länk till en rätt ny artikel om självförsörjningsgrad och krishantering.

Bakgrundskunskap som kan vara bra att ha är att vi efter kalla krigets slut sålde ut våra (inte alldeles billiga) beredskapslager under 90-talet. 2002 avskaffades beredskapsförordningen vilket innebar att ingen myndighet längre ansvarade för matförsörjningen. 2010 gavs Livsmedelsverket ett samordningsansvar, så en del har hänt .

Det är inga lätta frågor som behandlas i den korta artikeln, men viktiga. Olika synpunkter kommer fram, dessutom en del intressanta uppgifter i slutet:

”► Sverige är självförsörjande på spannmål, men produktionen av mjölk samt gris- och nötkött har sjunkit till mellan 40 och 60 procent.

► Sedan inträdet i EU finns inga beredskapslager, vare sig i Sverige eller inom övriga EU.

► De enskilda hushållens livsmedelslager beräknas räcka mellan tre och tolv dagar.

► Butikernas lager räcker en dag, centrallagrens lager räcker mellan tre och åtta dagar, livsmedelsindustrin och hamnarna har lager för ett par dagar.

► Om transportsystemet kollapsar är det tomt i butikerna efter ett dygn.

► Om landet isoleras är hälften av våra dagliga livsmedel, de som vi normalt sett importerar, slut efter tio till tolv dagar.”

För oss norrlänningar kan sägas att självförsörjningssiffrorna i statistiken ser väldigt annorlunda ut om vi skulle tala om Norrland. Det allra mesta av även vår ”svenska” mat produceras långt bort härifrån. Kanske naturligt, men inte alldeles ofarligt i osannolika krislägen.

Oroande lite mat

Av , , 8 kommentarer 11


För några dagar sedan skrev jag en insändare till VK som är på väg in i papperstidningen. Ikväll kom den på vk.se.

Den handlar om maten. Idag får vi fram ungefär hälften av vad vi behöver i Sverige. En för dagsläget relativt ung bonde jag träffade igår gissade att vi är nere på 25-30 % om tio år. Medelåldern är mycket hög, ytterst få vågar börja. En helt ohållbar utveckling är det hur som helst. Redan dagens nivå hade varit helt oacceptabel för dem som visste att inget är säkert och självklart.

Vi måste börja ta i detta, och inte bara prata.

Ledare talar

Av , , Bli först att kommentera 10


Förra veckan skrev DN om den ökande förföljelsen mot kristna, främst i Mellanöstern, och det annars närmast kompakta tigandet om saken.

Nu skriver också SvD om detta och om hur det även vid manifestationer mot förföljelse och dödande av kristna inte talas klarspråk om vilka som som förföljer vilka i dessa områden och knappt vilken grupp manifestationen gäller. Många önskar att kålsuparteorin kunde tillämpas i Egypten och på andra ställen, men för att få till det måste man tala osanning.

Att kristna i Syrien dessutom måste fly till Assadkontrollerad mark undan rebellerna är en skandal som väst måste ta itu med i kontakterna med oppositionen.

Ett Iran med kärnvapen?

Av , , 6 kommentarer 10

 

Vilken veritabel mardröm. Det finns fler orsaker till oro än bara själva kärnvapnens eventuella existens. Iran skulle kanske inte "bara" bli ett nytt kärnvapenland.

En mardröm måste det också vara att höra till de staters ledning som kanske har möjlighet att göra något åt tillkomsten av iranska kärnvapen. Tänk att höra till regering eller militärledning i de länderna, att pussa sina barn eller barnbarn godnatt och sen fundera på vad som är minst fel att göra.

Att göra något eller inte göra något, det är frågan. Om kärnvapnen är på gång är det inte alldeles självklart vad som blir värre.

Elfte september

Av , , Bli först att kommentera 6


Så är tioårsdagen här.

Måtte världen och alla små och stora amerikaner slippa uppleva något stort dramatisk och traumatiskt ”högtidlighållande” av illdådet i NY. Ryktena om en lastbilsbaserad och radioaktivt smittad megabomb oroar förstås lokalt i New York och Washington.

Vi skulle inte direkt drabbas av det första slaget och inte av radioaktiviteten, men lita på att vi skulle drabbas av efterföljande chockvågor. Måtte det gå dåligt för dem som eventuellt planerar något sådant denna eller andra dagar och bra för dem dom försöker förhindra terror och massmord.

Måtte de sistnämnda kunna göra sitt jobb med klokhet, vishet och klarsyn.

Lågintensivt massmord

Av , , 17 kommentarer 11


Det är fruktansvärda berättelser man läser från massakern på Utöya. Den som vet litegrann om vapen och dum-dumkulor kan också ana hur det bitvis såg ut. Jag kan förstå flickan som säger att hon hör djävulen skratta när skotten faller. Hon ser skjutna vänner och hör skyttens skratt. Det finns ondska och onda gärningar.

På ett par ställen på andra sidan jorden pågår andra massmord som jag läst om ikväll. Mer utdragna och lågintensiva, men med ännu fler döda. Al-Shabab hindrar just nu hjälp till miljoner svältoffer i Somalia och miljoner översvämningsdrabbade i Pakistan. Bland dessa är mängder barn. Man hindrar inte bara kristna organisationer att nå drabbade människor. Man hindrar de flesta, bland andra FN:s matprogram WFP. Organisationen har fått 14 medarbetare dödade i Somalia. Där förnekar det islamistiska al-Shabab helt att det är hungersnöd, men medger ”brist på regn”.

Hur många av sin egen befolkning som Nordkorea svältmördat vet ingen. Inte heller hur många Stalin och Mao gjorde sig av med genom svält.

Alla de här formerna av massmord är präglade av ett sorts vansinne. Vrång- eller vanföreställningar som gör att man inte läser omgivningen tillnärmelsevis som den ser ut och därför orsakar enormt lidande.

Det som sker i Korea, Somalia och Pakistan förminskar inte på något sätt det bestialiska terrordåden i Norge. Alla dessa gärningar är fördömelsevärda och onda, oavsett bevekelsegrunderna och föreställningarna som ligger bakom.