…
Det är frustrerande med både betydande arbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Även om ungdomsarbetslösheten inte är så stor som den ser ut är den alldeles för stor. När man sen läser om hur företags tillväxt begränsas (även då som arbetsgivare och välfärdsfinansiärer) för att man inte hittar utbildad arbetskraft, då blir man beklämd.

I den här artikeln i SvD tar man upp löneutfallet vid högskolestudier och jämför dem också med studier vid Yrkeshögskolan. Det skrivs mycket att reflektera kring, två ord fastnade särskilt hos mig. Relevans och karriärväxling.

Det behövs fler ”relevanta” utbildningsplatser som likt Yrkeshögskolan (YH) svarar mot existerande behov. Inom YH finns stark koppling mellan arbetsmarknad, företag och utbildning. Inom högskolan, och även gymnasieskolan, skulle man önska att relevansen kunde växa. Det är betydelsefullt för både ungdomar och samhälle.

Karriärväxling är en annan viktighet som försvåras i onödan. För att mota att ekonomi och samhälle bromsas måste den underlättas. Allt fler förstår vad som sker när fler lämnar arbetslivet än som kommer in. Fler ska försörja färre = svår ekvation.

Många utanför arbetsmarknaden har ofullständig eller mindre relevant utbildning och det är betydligt svårare att hävda papperslösa kunskaper och färdigheter, även där de finns. Åtskilliga upplever sig inlåsta och vågar inte byta yrke i en tid då man kan anses för gammal innan fyrtio. Allt pekar på att fler måste jobba längre, samtidigt som vissa företag fastnar i trender som skulle kräva ålderskonservering. Sånt fungerar inte, dagens 35-åring blir 50 om mindre än 5 500 dagar. Vi åldras och måste på grund av demografi m.m. ha möjlighet till uppgradering och karriärväxling längre än förr.

Oavsett vilka som sitter vid makten ska vi bereda oss på arbete längre upp i åldrarna, det är enkel matematik. Alla kan inte jobba längre, men samtidigt som vi måste se till att fler unga söker och finner relevanta utbildningar måste de som vill och kan kunna jobba fler år. Samhället, skattesystemet och välfärden behöver det. Det behövs också att fler nyanlända blir anställningsbara och får jobb, men det blir en egen text framöver.

Det måste bli lättare att hitta omställningsutbildningar där man lär nytt eller fräschar upp sin utbildning. Mekanikern som lämnade lastbilsverkstaden för 20 år sedan, blir arbetslös och har 10-20 år kvar till pensionen, måste kunna hitta en utbildning där man får det som saknas – t.ex. hela den gigantiska digitala utvecklingen.
Ska vi fortsätta att vara ett kunskaps- och höglönesamhälle i framkant på hundratals olika områden måste vi få fram utbildade lärare. Det måste alltid gå att lägga till pedagogiken m.m. till ämneskunskaper och erfarenheter man har för en lärargärning i grundskola och studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och inom VUX. Om inte, hur ska vi få fram de mängder av lärare som fattas 2020? Det finns ett gigantiskt behov av andra karriärväxlingar som måste göras. Vi behöver t.ex. ett stort antal olika tekniker, inte nödvändigtvis civilare.

Det är hög tid att tänka till, komma överens, kavla upp ärmarna och sätta igång.