…

Den rubriken kunde man läsa i Norrköpings tidningar i december. Skolbusschaufförer i Bjurholm känner oro för att det skulle kunna hamna något liknande i VK och Folkbladet.

På Castorskolan har vi två gånger per termin en morgonträff där förarna träffar några tjänstemän. Vi vädrar vad som fungerar och inte och vidtar åtgärder om något är mindre bra i och kring bussarna. Numera är det i regel mest bra, men alltid är det något som behöver korrigeras.

Flertalet trafikanter visar stor hänsyn och kör lugnt och försiktigt när man ser skolbussen  vid vägkanten. Men det finns undantag.

Några av dem som borde köra allra försiktigast kring sköra medtrafikanter gör inte det. Skolbusschaufförerna upplever att en liten del timmerbilsförare visar för lite hänsyn. När skolbussen står med blinkande skylt händer det att det blåser förbi 60 ton timmerbil i 80 kilometer i timmen. Vid möten i vinterkurvorna kan genande timmerbilar ibland forsa förbi på 1-2 skollinjalers avstånd.

Jag har hemort och namn på åkerier vars förare alltför ofta utmärker sig negativt. Har även ungefärlig ålder på dem som kör. Det handlar inte om Bjurholmsåkerier och det kommer att slås en signal till dem. Det är heller inte alla chaufförer i ”fartåkaråkerierna” som är med i tävlingen (?) på allmän väg. Några åkerier sköter sig perfekt och deras timmer verkar underligt nog inte alls behöva åka lika fort.

Ibland beter sig personbilsförare också obetänksamt. Vi kan alla behöva en påminnelse om att det kring bussar kan komma sprutande sjuåringar som just då inte gör som de vet att man ska göra.

Avslutar med en liten glimt från morgonturen innan veckans bussmöte. En av busschaufförerna hade en av de allra yngsta som ville ”promenera på den vilda sidan” och ta av sig bältet och vägra ta på det. ”-Jag ska ha möte med rektorn nu, ska jag berätta för honom om det här?”, sa föraren. ”Gör inte det”, sa killen och tog på sig bältet.

Idag blir det oftast för många möten, men ibland kan de göra nytta på olika vis.