…

För ett par dar sen kom jag till en gård där jag tänkte hälsa på. De som jag tänkte besöka var inte hemma, men väl några av husdjuren.

Den tjusige herrn på första bilden tvekade inte att tala om att han var "högsta hönset", den som står överst på dynghögen, eller vad man ska säga. Han kände nog ett visst ansvar och gol så det ljöd högt över nejden.

Var de andra lite avvaktande och vissa ganska reserverade, så fanns det en som inte var det. Den lilla ulliga svarta som såg ut som en korsning mellan höna och kanin kom "lubbande" och ställde sig bara en halvmeter ifrån mig och tittade. Godmodigt, kändes det som.

De kändes som de tre lite högdragna damerna i förgrunden hörde till dem som stod högst i haremsrangen.

Även den lilla svarta fick vara med kring fötterna på tuppen. Man ser lite av henne ovanför och till höger om den mittersta vita damen.

Hoppas att räv och lo inte kommer in och decimerar det här trevliga gänget. Björnen lär nog inte bry sig om så små munsbitar. Bamse har annars setts i olika väderstreck härikring.