Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: USA

160 000 för en förskoleplats

Av , , Bli först att kommentera 8

Om du hämtar före 1530, annars kostar den 200 000. Då ingår ingen mat och förskolan är stängd juli och augusti och alla kristna och judiska högtider och några dagar till, totalt 55 vardagar per år.

Så ser det ut med förskolan i New York, något som är till för höginkomsttagare, enligt Åsa Moberg i Dagens Samhälle. Jag har ingen anledning att betvivla det hon skriver. Hon kallar visserligen verksamheten för dagis, något som försvann för rätt länge sen här i Sverige. 😉

Vi talar inte heller om vad det kostar samhället, utan den enskilda familjen. Har du två barn på förskolan kommer du undan med 300 000.

Skribenten tar upp de här kostnaderna på tal om att det är lätt att bli hemmablind, ta saker  för givna och skruva upp kraven.

 

Dömd till fyra år

Av , , Bli först att kommentera 4


Har sagt det förr och säger det igen. Begriper inte att någon vill bli president i USA, eller överhög diktator i Kina.

Fyra år av extrem påpassad tidspress, hot, hat, otacksamhet, angrepp, totalansvar och ändlösa krav för Obamas del. Det är tur att någon kan och vill göra offret av det vanliga livet.

President ändå

Av , , Bli först att kommentera 7


Natten för fyra år sedan var jag på en demokratisk valvaka i Washington där en måttligt överviktig nästan kunde gå på de ångande förväntningarna i lokalen. Inte minst de färgade lyftes av en enorm glädje och påtaglig självkänsla ju längre natten led, vilket man förstås unnade dem efter allt deras förfäder upplevt.

Stämningen i lokalen var närmast religiös och det kändes som min skepsis över möjligheterna för Obama att ens komma i närheten av att motsvara de retorikdrivna förhoppningarna var nästan hädisk. Det här låter kanske som en dryg och lättköpt efterhandskonstruktion, men jag var glad att den jublande massan inte kunde se mina tvivel. Men visst var det en upplevelse att få vara där. Bara att gå hem genom natten med alla signalerande bilar, t.o.m. brandbilar, var speciellt för en stel svensk.

I natt har jag pendlat mellan lust att följa resultatrapporteringen och goa sängen och till slut vann den sistnämnda valet. USA får sin president min uppmärksamhet förutan och jag kommer att göra ett bättre jobb i Bjurholm i morgon med lite fler timmar investerade i sömnbanken.

För mig saknas dessutom någon kandidat att stödja.

Fel om moderater, Kalle

Av , , 12 kommentarer 16


”Varför erkänner moderater inte att de är som Mitt Romney?” Det är väl det egentliga innehållet i den fråga som Kalle i Brån tycks ställa i min och andras riktning och som jag nyss började svara på. Jag har bemött den sortens frågor tidigare, men vi tar det en gång till med ett nytt namn. Det blev så många ord att det blir ett eget inlägg.

Jag tror att Mitt Romney delvis personifierar den bild som många på vänsterkanten vill ha av moderater. Han är ju t.ex. jätterik. (Även om han inte alls är lika rik som toppkommunisterna i Kina.) När moderater själva inte känner igen sig och inte skulle vilja ha honom som ledare accepteras det inte riktigt. T.o.m. Dalademokraten skriver på ledarplats att nästan inga svenskar gillar politiken Romney för (idag). Att jämföra honom med Moderaterna är fel, Kalle.

Jag har inte haft möjlighet att följa debatten som vid förra valet, då jag dessutom var där, men MR-känslan av snabbt förändringsbar ”produkt” ger i sig en konstig smak i munnen. Det var inte många år sedan Romney i hemstaten genomförde en sjukvårdsreform som liknar Obamas reform som han nu kraftigt bekämpar. Man kan diskutera utformning, men att alla ska omfattas av en sjukförsäkring är bara så självklart att det inte behöver diskuteras. Liksom att en mångmiljardär ska betala större andel skatt än en lärare.
Det finns områden där man tycker att han i huvudsak har rätt, men i stort är det som t.ex. Edward Riedl varit inne på. USA är USA och så väsensskilt från Sverige att enkla jämförelser blir omöjliga. Vad gör den som odlar sådana t.ex. med att majoriteten bland arbetarna på sina håll tycks vara övertygade republikaner?

Sen är det något sjukt med hela det amerikanska kampanjsystemet. Jag minns känslan av luftslott och orimliga förväntningar på Obama från förra valkampanjen som jag följde några dagar i New York och Washington. Jag vill varken vara eller låta dryg, men på den euforiska demokratiska valvakan i huvudstaden hade jag svårt att hålla borta tankarna på hur det ofrånkomliga bakslaget för Obama skulle påverka samhälle och individer. Jag kunde inte kvitta mig med känslan av att han aldrig skulle kunna leverera i närheten av de förväntningar kampanjen byggt upp. Det är inte svårt att förstå besvikelsen.

Mitt Romneys bakslag skulle på kort sikt kunna bli än större. Man brukar inte nå popularitetens höjder genom att sanera allvarligt sjuka finanser. Särskilt inte om folk tycker att man lovat en quick fix med snabbt återkommande glans som i fornstora dagar och har en nyliberal övertro på dynamiska effekter.

Jag är kraftigt ”out of fashion”, men när det ser dåligt ut har jag mer känsla för löften i stil med det Churchill sa 13 maj 1940 när Hitlers omänskliga stats- och krigsapparat fått växa sig stark och till synes oövervinnelig. Efter att då ha vunnit valet och blivit premiärminister sa han: ”Jag har inget annat att erbjuda än blod, möda, tårar och svett.”

På sån sanning vinner man sällan val. Men i det fallet faktiskt seger. Inte minst tack vare USA.

Sanering och höjd skatt

Av , , 5 kommentarer 8


De ekonomiska problemen i USA startade inte direkt 2010 eller 2011. Hanteringen av situationen kunde dock ha varit långt bättre under dessa år.

Man kan inte förbli ett utpräglat lågskatteland (i andra änden av skalan jämfört med Sverige) med djup obalans i ekonomin och samtidigt förvänta sig att man ska kunna fortsätta att låna billigt till sina utgifter.

Jag känner (trots vissa obegripligheter) på flera sätt stor samhörighet med USA där det bl.a. bor fler "svenskar" än det gör i Sverige. Är också tacksam för att USA så starkt bidragit till att rädda Europa och Sverige från både nazismens och Sovjetkommunismens avgrunder. Jag tror att få anar hur världen skulle kunna komma att se ut med ett ekonomiskt, militärt och socialt förlamat Amerika som inte heller kan hjälpa som man gjort och gör i många nödsituationer.

Jag hoppas att vi slipper få veta det. Det är få områden även i vårt svenska samhälle som inte skulle påverkas i ett sådant läge, det är min gissning.

Om alla politiskt betydande krafter i USA under de senaste åren använt sitt omdöme, tagit sitt ansvar och visat vilja till samarbete hade chanserna att slippa en svår och flerdimensionell kris ökat starkt.

 

EXP DN

 

Lekmannaråd till USA

Av , , 8 kommentarer 7


Det som nu sker, eller inte sker, i USA kan påverka oss alla på ett ofattligt genomgripande vis. Deras långa period av ekonomisk misshushållning kan sänka oss alla långt ner i källaren. Andra länder har kanske burit sig värre åt, men USA betyder bl.a. genom sin storlek så mycket för svensk ekonomi, välstånd och välfärd.

Minns jag rätt är budgetunderskottet 1 500 miljarder. Jag är varken ekonom eller statsvetare, men tror Anders Borg har rätt i sin analys. USA måste höja skatten som en av vägarna till att komma till rätta med underskotten. De är nu omkring 10 skrämmande procent av statsbudgeten.

Höj skatten så att höjningen motsvarar ca 6 % av underskottet. Dra ner utgifterna så att det motsvarar ca 6 % av budgeten. Lätt att säga och svårt att göra, men alternativet till att lösa den akuta och långsiktiga budgetkrisen är förmodligen, som många påpekat, en ny, fruktansvärd finanskris.

Och nu är det bråttom.

Vapenretoriken igen

Av , , Bli först att kommentera 3


En läsare hörde av sig och menade att det jag skrev i inlägget "Vapenretorik" om M-16-skjutning som kampanjinslag riktat mot Gifford inte stämmer. Svaret krävde utrymme så det blev här.

Kommentaren löd: "Det handlade om en tillställning där man visar sin glädje för fria vapenlagar genom att få skjuta med en M16. Aldrig har det stått något om att det skulle ske mot en kongressledamot."

Men det var verkligen ett kampanjinslag, riktat mot Gifford. Så här stod det i annonsen där hennes konkurrent till kongressplatsen annonserade:

"Get on Target for Victory in November Help remove Gabrielle Giffords from office Shoot a fully automatic M16 with Jesse Kelly."

Det var just vapenretorikens olämplighet jag skrev om. Alla förstod naturligtvis att det var bildspråk när det här stod om att "rikta in sig på målet", men många i USA undrade om språkbruket var medvetet:

www.blogforarizona.com

Här kan man läsa "neutrala ord" om saken på svenska:

www.usaval.se

Mitt inlägg handlar inte om sakpolitiska ställningstaganden. Hat- och vapenretorik har bara ingen politisk plats i civiliserade länder. Det är som den republikanske talmannen Boehner sa, att ett angrepp på en politiker är ett angrepp på alla.

Den förvirrade grabb som sköt läste tydligen myslitteratur som både "Det kommunistiska manifestet" och "Mein kampf". Blir intressant att höra om förhören påvisar att hon valdes ut för att hon var judinna eller något annat.

DN Expressen

Vapenretorik

Av , , 17 kommentarer 11


När man läser att Sarah Palin och andra använt vapenmetaforer som kikarsiktesbilder på politiska motståndare blir man både arg och bedrövad. En annan politiker har talat om att "tömma en M-16" mot kongressledamoten som blev skjuten härom dagen. Att kläcka ur sig sådant borde till en början räcka för att inte bli vald till någonting som helst. Sen kan man fundera på juridiska konsekvenser.

Palin har plockat bort siktena från nätet, men de ligger ännu kvar på Facebook. Materialet skulle aldrig någonsin ha tänkts, gjorts eller visats.

Det är viktigt med orden. Även då det handlar om skämt eller bildspråk talar man inte i döds- och skadetermer om politiska motståndare och uppdragskollegor. Det finns alltid extremt "svartvita" människor med permanenta störningar i omdöme, empati och verklighetskontakt. Dessutom kan människor bli sjuka.

Till demokratin hör också att ha en aktning och respekt för själva uppgiften, det politiska förtroendeuppdraget, även om förtroendet för innehavaren är minimalt.

Klokt gjort

Av , , Bli först att kommentera 5

Det känns onekligen bra att Kalifornien sa nej till legaliseringen av marijuana. Det skulle kunna ha blivit bli en förödande ketchupeffekt över USA.
Drogerna finns hur som helst, men sannolikt blir det nu några fler som slipper gå ner sig eller slipper begränsas i sin mentala växt och utveckling.
Det är intressant att asiaterna i delstaten var mest negativa till legalisering.
Undrar vad det beror på.

Obama då

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är lite åldersvarning när man upprepar vad man sagt förr och det börjar komma "vad var det jag sa"-vibbar. Jag hoppas att jag inte ska bli så väldigt tillbakablickande, varken nu eller senare.

Hur som helst hittade jag nyss det här blogginlägget, skrivet strax innan jag åkte till USA och presidentvalet 2008. Överskriften var: "Skjuter Obama sig i foten?"

Det är inte små förväntningar Obama bygger upp med sitt lite diffusa budskap om ’Change’. Förändring. Ibland infinner sig en känsla av att människor får fylla begreppet Obama tillhandahåller på egen hand.

Det finns en ’nersida’ i det välpolerade mantrat.
Kommer han att få ihop en administration som fyller kostymen strateger och ’spinnerskor’ har tillverkat med löftet om Förändring?
Hur stort manöverutrymme kommer små dödliga människor att ha i de stormiga, trånga och grynniga farvatten där de ska segla det stora Amerikaskeppet?

Kan varan människorna nu hoppas på och ser framför sig levereras i förväntad mängd och kvalitet om han skulle vinna? Hur blir det om inte?

 

Ja, det kan man fråga sig.