…
Strömmarna är förstås mer komplicerade än en bild kan visa. Många har dessutom ”slutat rösta” sen -94 och många har börjat efter det.
Bilden är ändå intressant.
Etikett: val
Vart tar vårdpengarna vägen?
…
OECD har gett ut en rapport om vården inom organisationen. De 35 i-ländernas satsningar, kostnader, vårdanvändning m.m. tas upp.
Svenskt Näringsliv har gjort en film på 7 minuter om rapporten som väcker frågor.
Varför kostar svensk vård så mycket när vi nyttjar den så relativt lite? Varför står vi så mycket i kö fast vi har mer personal än många andra?
Filmen kan väl ses som en partsinlaga, men förefaller rätt objektiv utifrån rapporten. Den mynnar ut i en fråga. Vad ligger bakom läge och kostnadsnivå? Jag skulle också ärligen vilja veta. Jag har ett par teorier, men är inte säker.
Hjälp mig förstå. Hittar vi svar kan morgondagen se ljusare ut.
Sverige har betydligt fler som arbetar i vården än OECD-snittet. 16,7 % av alla här mot 10,1 % i snitt.
Sverige har fler läkare, 4,2 per tusen invånare mot 3,4 i OECD. (Storbritannien har 2,8, Korea 2,2)
Sverige har fler sjuksköterskor. 11,1 per tusen invånare mot snittet 9,0.
I Sverige går vi relativt sällan till läkaren, i genomsnitt 2,9 gånger per år. OECD-snittet är 6,9 gånger.
Svenska läkare tar emot minst patienter i OECD, 692 stycken per år. Snittet är 2295. (Kanadensiska läkare tar emot 3010)
I Sverige lägger vi nästan 40 % mer pengar på vården än snittet i OECD, sjunde mest av alla de länderna. Det är köpkraftsjusterat och innefattar betalning både via skatt och plånbok.
Sverige ligger fyra i tävlingen om vem som lägger högst andel av BNP till vården med 11,1 %. Snittet ligger kring 9 %.
Sveriges läkare är inte dyrare än i andra länder. Allmän- och specialistläkare ligger ungefär på lönesnittet.
Har vi då dyrare och mer avancerad utrustning? Verkar inte så. Vi har färre MR-kameror och datortomografer per miljon invånare än snittet. Länder vi inte skulle tro ligger före.
Handlar det höga kostnadsläget om att vi får mer betalt av staten? Verkar inte så heller, vi betalar mer för vården ur egen ficka än man gör i snitt inom OECD.
Har vi extremt mycket privata verksamheter? Nej, i Sverige och fyra andra länder är det offentliga störst på primärvård. Vi lägger totalt 235 miljarder på offentlig vård, 41 på privat. Inom OECD dominerar den privata primärvården stort.
Statistikfel kan uppstå, men OECD för knappast kampanjer åt något håll i Sverige. Se filmen, och som sagt, hjälp mig förstå.
Den vuxne i rummet
…
Är däckad av en jojoförkylning vars utsträckning jag aldrig provat maken till. Det blev det ingen moderat länsförbundsstämma idag. Ser fram emot ersättarnas rapport.
Lyssnade till lördagsintervjun med Ulf Kristersson istället. Rekommenderar att klicka på länken nedanför och göra detsamma.
Gillade att han kom in på hur det skulle slå mot all annan tågtrafik, säkert även vägarna, om vi satsar enorma summor vi inte har på lite snabbare tåg mellan storstäderna. Tåg som i så fall börjar rulla 2045. Tycker också det var bra att Ulf nämnde lite mer av det man får med SD.
Klicka och hör:
Möte på Rådhustorget
…
Efter arbetet hämtade jag som ett sorts tidstecken mina första terminalglasögon från optikern vi har avtal med.
När jag släntrade över Rådhustorget kom Mats Rosin cyklande. Den pensionerade journalisten och krönikören från Folkbladets stolta dagar som jag läste så ofta jag kom åt. Trots att vi haft olika syn på vägen till det bästa möjliga samhället på ofullkomlighetens jord. Det är något med språket, tankesättet och självdistansen hos honom.
Han stannade av och vi bytte några ord om ”tokit och likt”. Bland annat hade han ett nästan 50 år gammalt minne av pappa Tore som hade satt sig hos honom.
Det var valåret 1970. Pappa var lite yngre än jag är nu och hade suttit två riksdagsperioder, de var 3 år då. Det är alltid några som vill bli av med en, så också då. Det var lite stridigt. Advokat Gullesjö från Skellefteå toppade en alternativ moderatlista och det tycktes vara på håret vem som skulle vinna.
Reporter Rosin ringde riksdagsman Nilsson vid 23-snåret på valnatten för att få några nerviga rader från vinnaren/förloraren till måndagens tidning. Det tog tid innan mamma fått honom till luren och då förstod Mats att pappa hade lagt sig och somnat.
”Sen dess hade jag en särskild känsla för Tore”, sa Mats ikväll. ”Det är inte många som hade gjort så när ens framtid stod på spel.”
Fast det gjorde den ju inte riktigt. Det går att göra nytta på olika vis, om man får leva. Sånt avgörs högre upp.
Men han fick 15 år till i riksdagen.
Plus och minus lokalt
…
Igår var det KF i Vännäs. En lugn tillställning som avslutades med en lång rad valärenden som genomfördes utan någon som helst dramatik, långt ifrån vårt nationella blåsväder.
Något brände det till när det blev frågan om äldreorganisationernas, vård- och omsorgsnämndens och många andras önskemål om ett trygghetsboende skulle skrivas in i bostadsförsörjningsplanen. S, MP och V vägrade detta, märkligt nog. Det stod en doft av prestige kring det beslutet. Det behövs ett vettigt placerat ”mellanboende” för äldre och andra med de behoven. Något M, C, KD och FP stod upp för.
Roligt i sammanhanget var det att höra om den nya 8-avdelningsförskolan Myran. Byggnaden blir Sveriges nordligaste passivhus med en energiförbrukning som ligger på drygt 20 % av dagens skärpta normer.
Annars finns en del att bekymra sig om på fastighetssidan. Åren när den använts som ett sorts ekonomiskt dragspel och alltför lite pengar avdelats till underhåll straffar sig hårt. Det är ingen tröst att fler kommuner delar vårt läge. Det man har ska underhållas, annars blir det ännu dyrare.
Ett bakslag
…
Vännäsmoderaterna får vidkännas ett riktigt bakslag det här valet. Vi går från 12,9 till 8,4 %, ungefär det läge vi hade i 2006 år val.
Min egen enkla valnattsanalys är att vi förutom rikstrenden straffats för att vi i Vännäs svåra läge inte såg det möjligt att behålla byskolorna. Vi brukar traditionellt ha stor del av vårt stöd på landsbygden. Vi har heller inte lovat mycket annat än ”blod, svett och tårar” den närmaste tiden tills vi kan vända Vännäs svåra ekonomiska läge. Ekonomiskt ansvarstagande och mer samarbets- än profileringssträvan vinner man sällan mycket på i det korta perspektivet, som jag påpekat förr. Sannolikt hör vi också till dem som släppt ett antal röster och delar av ett mandat till SD. Det går nu till en tom stol i Vännäs KF.
C har haft en aktiv period och gjort en kraftfull och framgångsrik kampanj i kommunen. Jag unnar dem verkligen framgången och önskar lycka till i arbetet och förvaltningen av inflytandet. Både M och C är nu tillbaka på ungefär samma läge som vi hade innan förra valet.
2010 drev jag personvalskampanj till riksdagen. Den medförde en del även lokalt i Vännäs, t.ex. debatt på hemmaplan med Jonas Sjöstedt och en hel del annan synlighet. Det har inte alls funnits tyngd, tid och kraft till något liknande i år vilket nog också påverkar.
Vi har sammanfattningsvis inte lyckats, det är bara så. Som förstanamn bär jag största ansvaret för det och inom den närmaste tiden får vi se om det blir konsekvenser av det.
Men ett hjärtligt tack till alla som röstat på oss och särskilt er som på olika sätt lagt ner tid och kraft på valarbetet!
Med grönt perspektiv
Det har varit intressant med politikerbesöken på Eductus, alla har överraskat en del. Jag missade min partikamrat Elisabeth Björnsdotter Rahms besök, men henne har jag rätt god koll på ändå. 🙂 De övriga besökarna har jag kunnat lyssna på litegrann och alla har haft sina överraskningar.
I går kom som sagt Anders Sällström på morgonen och därefter Centerns riksdagsledamot Helena Lindahl från Gumbodahamn i Robertsfors. Det var intressant att hennes mamma kom från Polen och hade upplevt att komma till ett Sverige utan varken SFI eller annan hjälp för invandrare. Likaså att det inte fanns någon väg tillbaka till det då kommunistiska Polen och att mormor satt i koncentrationsläger under andra världskriget. Sådana saker ger vissa perspektiv. Helena har nära till erfarenheter som alla inte har när det gäller förtryck, förföljelse och invandring.
Helena hade en by- och jordbruksbarndom med dess villkor och framtonade som varm förespråkare för landsbygden. Hon hade många synpunkter på mat (inte minst antibiotika i kött!), miljö och företagande och betonade bl.a. hur många som sysselsätts av de viktiga småföretagen. Andra saker hon tog upp var behovet av service i alla delar av landet och projektet Norrbottniabanan.
Det blev livliga samtal när läraren Helena delade upp åhörarna för att få svar på vilka tre frågor varje grupp ansåg viktigast, vilka frågor man ville att hon skulle ta med sig till riksdagen och vilken fråga gruppen trodde skulle bli den viktigaste i valet. Hon fick med sig en del.
Export och import och handel mellan länder var en av de där mer otippade frågeställningarna som kom upp.
Nu är det de rödgröna partierna kvar. S kommer idag och MP och V har lovat att komma. SD har inte möjlighet enligt regionala företrädare.
Sellström i farten
Den här veckan är det politikertätt på Eductus i Umeå. Idag på morgonen fortsatte valskolan för våra utrikesfödda deltagare med Anders Sellström, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Anders berättade sin historia, vägen in i politiken efter lite senare ekonomstudier och varför det blev just KD. Han var också inne på vad namnet står för, att partiet hämtat sina värderingar från kristendomen, och samtidigt är och vill vara ett parti för alla.
Anders lyfte några av KD:s hjärtefrågor som bl.a. familjen, individens möjligheter och nödvändigheten av att få flera chanser, skiljandet mellan de nära sakerna som människor ska få avgöra själva och de större som politiken måste avgöra. Liksom de tidigare besökarna fick nog Anders ett bredare spektrum av frågor än han väntat sig.
Mot slutet kom samtalet in på skillnaden mellan parlamentsledamöter här och i en del andra länder. Många höll skrattande med om att det var stor skillnad på politiker i deras hemländer och i Sverige. På många håll vore det otänkbart med den öppenhet och närhet man kan ha här. Det kanske inte är möjligt att möta en politiker som inte har beväpnade vakter.
En man uppskattade närheten mellan politikernas ord och verkligheten här i Sverige. Alla håller knappast med i den beskrivningen, men enligt honom är skillnaden väldigt stor mot hans hemland.
Återkommer med dagens andra besök i morgon, då förresten Socialdemokraterna kommer på besök.
Vännäs ekonomi
…
Vännäs har tyvärr inte koll på sin ekonomi. Sådana situationer kan accelerera snabbt och i slutänden drabba rätt blint. I april gick majoriteten med på oppositionens krav att ta hjälp av SKL för en ekonomisk genomlysning av Vännäs ekonomi. Vi fick en sådan kring 2000 och skulle helst ha haft nästa för några år sedan.
Naturligtvis har majoriteten det största ansvaret. I Vännäs har vi det märkliga läget att oppositionen, och särskilt vissa delar, är de som ofta tagit störst ansvar och mest försökt rätta munnen efter matsäcken. Tyvärr inte tillräckligt och framgångsrikt nog. De som inte behöver ta ansvar brukar annars alltid ”ha mest pengar”.
I Vännäs har vi resonerat oss fram till samförstånd om det mesta och oppositionen är inte utan delansvar för situationen. Ett överdrivet valårsskådespel och djupfryst samtalsklimat skulle inte förbättra nuvarande läge, även om mediaintresset säkert skulle öka. Inte heller hjälper det att pinka i byxorna med en skattehöjning som skulle bromsa vår attraktivitet som stads- och naturnära alternativ med goda kommunikationer, bra barnomsorg och lockande huspriser. Utan att korrigera den olyckliga trenden.
Vännäs har i flera sammanhang nämnts som en av småkommunerna med Norrlands bästa förutsättningar. Ska vi ta vara på dessa får vi inte glömma att vi just är en liten kommun som måste hitta den lilla kommunens lösningar. Vi kan i många fall ha nog så mycket att lära av små grannar med nöjda invånare som av stora.
Nu ska vi genomleva valårets alltför ofta fördummande fas med överdrifter, profilerings-, makt- och mandatfokus. Vi politiker ska i allt detta inte glömma att vi, med alla våra brister, är förtroendevalda. Både jaget, laget och partiet måste stå tillbaka för huvuduppgiften. Vi är valda för att utifrån läget göra det vi ser bäst i längden för stora och små. Där är grunden att hålla en fungerande balans mellan inkomster och utgifter så att panikbesparingar och urgröpande skuldbördor undviks eller begränsas.
Man får leva med att man inte alltid blir belönad för insatsen.
Behövs inget röstkort
…
Det är bara att ta med sig körkort eller ID-kort och åka till röstlokalen.
#Moderaterna
Senaste kommentarerna