…
Efter all tystnad känns det bra att några journalister ibland tar i de autonomas våld.
När en av FI:s riksdagskandidater hyllade våldsvänsterns AFA kom vad jag vet ingen reaktion från partiet centralt. Ibland blir även tystnad ett angrepp på demokratin.
Nazisternas våld må sammanlagt ha varit grövre de senaste åren och deras hela ideologi går ut på våld. Men Inget politiskt våld kan accepteras, förutom rent konkret självförsvar enligt lagens mening.
Om man nu kan kalla det politiskt.
…
Hur nazismen kan gro igen övergår mitt förstånd. Denna onda ideologi som visat sitt ansikte och sitt haveri så grundligt förra århundradet. Att de växer i Europa är sorgligt och upprörande.
Hur de kommunister som utgör den förvillade våldsvänstern kan göra nazismen och annan högerextremism sådana tjänster som den gör är nästan ännu obegripligare. Men det är kanske just kaoset som lockar, förutom att få slå och sparka. En väg till revolutionen? Men att misshandla och utsätta oskyldiga för livsfara och samtidigt skyddas och hyllas?
Kvällens Uppdrag granskning kanske inte är alldeles mitt i prick i alla detaljer den här gången heller, men nog borde ett och annat öga öppnas på glänt.
Bland det mest förvånande är den tjuriga blindheten hos professorn vid Södertörns folkhögskola. Att flera distrikt av Ung Vänster stöttar våldsvänsterns AFA och RF är också otroligt, men förmodligen sant. Kartellens Sebbe Staxx är med i programmet och känns inte riktigt verklig, mer som en karikatyr, men han hyllas tydligen också av framstående kultur- och mediaprofiler vänsterut. Just ikväll har dessa inte sett Uppdrag granskning. De flesta är alldeles tysta.
I Umeå visar det sig i programmet att Sofia Jannok och Cleo vid invigningen av Kulturhuvudstadsåret gav plats på scenen för våldsvänsterns maskerade företrädare. Skymning. Kulturskymning.
Klicka på länken och se programmet på datorn om du missat det!
…
Nazismens bedövande dumhet är tillräcklig i sig, men när den våldsförhärligande ideologin går vidare i verk och handling måste den stoppas med handfasta medel. Aktivt av polisiära myndigheter, passivt av de som kan komma i de lyckligtvis relativt få nazisternas väg.
Det vi inte behöver är att andra revolutionära och våldsförhärligande krafter tar sig friheten att söka upp, provocera och ta hand om nazisterna utanför lagens råmärken.
Tyvärr ser det ut som att samhället har mer elände och kostnader att vänta kring de här grupperna. Det går inte att sticka huvudet i sanden.
…
Läste just en SvD-artikel av Karin Henriksson om växande hatgrupper i USA. Sorglig och oroande.
Visst kan man se liknande tendenser även i Sverige, även om galenskapen oftast inte är lika färggrann och extrem som på en del andra håll. Fast mångfärgad är den nog. Den kan exempelvis vara både röd och brun och som vi såg av självmordsbombningen i Stockholm även religiöst ”grön”.
När det gäller de bruna tycker jag mig märka att vissa som inte är nazister men läser media som är mer främlingsfientliga och spelar på förenklat ”vi och dom”-tänkande ofta får i sig förvriden information om just nazismen. En del av våra riktigt unga som i början kanske bara är kritiska mot vad man anser vara en större invandring än Sverige klarar riskerar att dras över i något helt annat. Det finns många nätsidor som inbjuder till en sorgligt enkel svart-vit värld med tillhörighet, starka känslor och gemensamma fiender där svammel om judarna och desinformation om världskrigen är ett steg på vägen. En (o)lustig detalj är att just i synen på judarna står de drivande ofta i samma pöl som vissa av de muslimer man per definition hatar.
När det gäller hatgrupper av olika slag har vi alla och inte minst föräldrar anledning att vara uppmärksamma.
Jan
Senaste kommentarerna