Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: välfärd

Förstår Sjöstedt

Av , , Bli först att kommentera 11


Det är inte svårt att förstå V:s partiledning och ordförande Jonas Sjöstedt. Man ville (förmodligen av taktiska skäl) ligga lågt med sextimmarsdagen, men pressades av kongressen till att lyfta saken mer inför valet.

Låg Göran Persson ofta vaken på nätterna på grund av utvecklingen i sjukförsäkringen så torde Löfven få en och annan sömnlös natt när hans tänkta samarbetspartners till vänster börjar driva sju (MP) och sex timmars arbetsdag i valrörelsen.

Att i allt hårdare internationellt konkurrensläge driva den iofs trevliga tanken på arbetstidsminskning på 12,5 resp 25 % med bibehållen lön måste vara politiskt äventyrligt. V:s förslag motsvarar en löneökning på sisådär 30%, något som skulle innebära våldsamma ekonomiska konsekvenser för land och samhälle.

De som tror att pengar och jobb finns i viss given mängd och att konkurrenskraft bara är ett ord kan kanske tro på idén. Andra gör klokt i att fundera på vilket lag man röstar till regeringsställning. Ekonomiskt omdöme rör inte bara enskilda frontfrågor.

Utbildning?

Av , , Bli först att kommentera 6


Det sägs i den här DN-artikeln att 350 NO-lärare pensioneras varje år och färre än 30 utbildas. I teknik, kemi och fysik är de sökande så få att det inte startar några kurser i år.

Situationen är tyvärr inte ny. Det är en gigantisk utmaning för ett högteknologiskt välfärdsland där vi vill ha kvar ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv att vända en sådan utarmning. Särskilt när redan mer än hälften av lärarna som undervisade i NO 2007 sägs ha saknat utbildning i ämnena.

Vilka åtgärder och stimulanser som ska till kan diskuteras, men vi måste se till att göra det och sätta in åtgärder. Helst för 10-20 år sedan, men eftersom det är svårt får vi börja på tisdag. Frågan är för viktig för att fördröjas och förminskas genom att reduceras till en ytlig valårsfråga. Måtte den diskuteras seriöst.

Det handlar inte minst om våra möjligheter att fortsätta vara ett Sverige med bytesbalans och skatteintäkter som medger hög välfärd för gemene man, gamla och svaga.

Det finns jobb

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag tänkte fortsätta lite på temat från bloggen ”Arbetskraftsbrist och framtid”. Den här VK-artikeln från förra tisdagen tar upp det märkliga och sorgliga att Västerbottens småföretag (under 50 anställda) faktiskt backar för att man inte hittar arbetskraft. Under tre år ledde Västerbottens småföretag konjunkturligan i landet, men nu slog det back i maskin.

Bristen finns på flera områden, men inte minst på mekaniker-, verkstads- och hantverkssidan. Det finns många orsaker, men en är att praktiska och tekniska yrken inte anses ha nog status. Det kan också hända att tidigare generationer styr bort sina unga från yrkena på grund av arbetsmiljön som fanns i deras ungdom.

Om man inte tar vara på skolan, särskilt gymnasietiden, och kanske inte fullföljer en utbildning är det förstås svårt att få jobb. I flera yrken som förr inte krävde lika mycket behövs idag goda kunskaper i språk, matte, IT-kompetens och lust och förmåga att hantera människor.

Ett riktigt bristyrke är bil- och lastbilsmekaniker, eller tekniker som man benämns med lite erfarenhet och kompetensutveckling. I vårt avlånga och transportberoende land är alla branscher och verksamheter beroende av just lastbilen till någon del, inte minst i norr. Flera av näringarna vi och vår välfärd är helt beroende av bygger på vägtransporter. Idag är det väldigt ont om mekanikerna, något som inte bara drabbar verkstäderna, utan så många fler branscher i allt högre grad. Inom de fordonstekniska yrkena räknar branschen med att det behövs anställas över 200 personer i Västerbotten bara fram t.o.m. 2015.

Arbetsmiljön kan vara tuff när man är ute på fältet, men verkstäderna och hjälpmedlen ser idag helt annorlunda ut än för några årtionden sen. Bilarna också. Bara de senaste åren har IT-utvecklingen i dem tagit gigantiska steg. Motorer, avgasrening, styrning och bromsar, allt är digitalt styrt. Det behövs bra bakgrundskunskaper för att ta hand om det hela.

Utvecklingsmöjligheterna efter utbildningen är inte alls dåliga. Många branscher rekryterar folk som har mekanikerutbildning. Det blir inte en större andel människor som har handens kunskap, men behovet av dem finns alltid. I hög- som lågkonjunktur. Det är inte bara de som lockas iväg till Norge eller blir sina egna som kan ha en god löneutveckling, även om verkstäderna i gemen kanske måste spotta upp sig en del lönemässigt. Att kunna gå in i arbetslivet utan studieskulder är en klar fördel och som läget är nu kan man nästan lova att den som tar vara på gymnasietiden och vill ha jobb får det. Det borde vara hyfsad kö till en sån utbildning kan man tycka.

Det finns många andra yrken som företagen har svårt att rekrytera till. Hoppas att vårens Yrkes-SM i Umeå kan kasta lite ljus mot de praktiska yrkena och skapa mer intresse. Skulle det bli så kommer vi förmodligen bara för det att ha betydligt lägre ungdomsarbetslöshet om några år.

 

 

Arbetskraftsbrist och framtid

Av , , Bli först att kommentera 5


Det är frustrerande med både betydande arbetslöshet och arbetskraftsbrist.

Även om ungdomsarbetslösheten inte är så stor som den ser ut är den alldeles för stor. När man sen läser om hur företags tillväxt begränsas (även då som arbetsgivare och välfärdsfinansiärer) för att man inte hittar utbildad arbetskraft, då blir man beklämd.

I den här artikeln i SvD tar man upp löneutfallet vid högskolestudier och jämför dem också med studier vid Yrkeshögskolan. Det skrivs mycket att reflektera kring, två ord fastnade särskilt hos mig. Relevans och karriärväxling.

Det behövs fler ”relevanta” utbildningsplatser som likt Yrkeshögskolan (YH) svarar mot existerande behov. Inom YH finns stark koppling mellan arbetsmarknad, företag och utbildning. Inom högskolan, och även gymnasieskolan, skulle man önska att relevansen kunde växa. Det är betydelsefullt för både ungdomar och samhälle.

Karriärväxling är en annan viktighet som försvåras i onödan. För att mota att ekonomi och samhälle bromsas måste den underlättas. Allt fler förstår vad som sker när fler lämnar arbetslivet än som kommer in. Fler ska försörja färre = svår ekvation.

Många utanför arbetsmarknaden har ofullständig eller mindre relevant utbildning och det är betydligt svårare att hävda papperslösa kunskaper och färdigheter, även där de finns. Åtskilliga upplever sig inlåsta och vågar inte byta yrke i en tid då man kan anses för gammal innan fyrtio. Allt pekar på att fler måste jobba längre, samtidigt som vissa företag fastnar i trender som skulle kräva ålderskonservering. Sånt fungerar inte, dagens 35-åring blir 50 om mindre än 5 500 dagar. Vi åldras och måste på grund av demografi m.m. ha möjlighet till uppgradering och karriärväxling längre än förr.

Oavsett vilka som sitter vid makten ska vi bereda oss på arbete längre upp i åldrarna, det är enkel matematik. Alla kan inte jobba längre, men samtidigt som vi måste se till att fler unga söker och finner relevanta utbildningar måste de som vill och kan kunna jobba fler år. Samhället, skattesystemet och välfärden behöver det. Det behövs också att fler nyanlända blir anställningsbara och får jobb, men det blir en egen text framöver.

Det måste bli lättare att hitta omställningsutbildningar där man lär nytt eller fräschar upp sin utbildning. Mekanikern som lämnade lastbilsverkstaden för 20 år sedan, blir arbetslös och har 10-20 år kvar till pensionen, måste kunna hitta en utbildning där man får det som saknas – t.ex. hela den gigantiska digitala utvecklingen.
Ska vi fortsätta att vara ett kunskaps- och höglönesamhälle i framkant på hundratals olika områden måste vi få fram utbildade lärare. Det måste alltid gå att lägga till pedagogiken m.m. till ämneskunskaper och erfarenheter man har för en lärargärning i grundskola och studie- och yrkesförberedande gymnasieprogram och inom VUX. Om inte, hur ska vi få fram de mängder av lärare som fattas 2020? Det finns ett gigantiskt behov av andra karriärväxlingar som måste göras. Vi behöver t.ex. ett stort antal olika tekniker, inte nödvändigtvis civilare.

Det är hög tid att tänka till, komma överens, kavla upp ärmarna och sätta igång.

Biffiga bonusars betydelse

Av , , Bli först att kommentera 4


Det kan vara mycket positivt med en rimlig bonus i både större och mindre sammanhang. Om den blir orimlig och felkonstruerad kan den enligt den här artikeln sänka världsdelars ekonomi.

Det är SvD:s Andreas Cervenka som oroar med tankar om att orimliga bonus- och optionsavtal i allvarlig grad begränsar framtidsinvesteringar. Företagens ledningar fokuserar på den korta ekonomin då det är den och aktiekurserna som ger dem personligen de stora inkomsterna.

Idag ligger de svenska företagens investeringar oroväckande lågt. Det beror definitivt inte bara på bonuskonstruktioner, men saken kan nog behöva analyseras. Företag, innovationer och förädling, export av varor och tjänster ger jobb och välfärd. Helst också i morgon.

Att ta sig fram

Av , , Bli först att kommentera 9


Ser i tidningen att det blir fler som tar körkort igen. Det är bra.

Media säger att det beror på att fler arbetsgivare klart anger att man ska ha det. Tidigare var det ofta bara så att man blev bortvald när det saknades.

Det är utsläppen som ska bekämpas, inte bilen eller lastbilen. Ett avlångt och vidsträckt Sverige med allt färre körkortsinnehavare skulle gå en bekymmersam framtid till mötes. Befolkad landsbygd skulle vi få ännu mycket mindre av. Basnäringarna som finansierar mycket av vår välfärd skulle inte klara sig. Själva välfärden behöver körkortsinnehavare när fler inom både äldrevård och skola får fler arbetsplatser.

Jag tycker att det är klokt att ta behörighet för tungt släp samtidigt med bilkortet. Jag känner flera som fått ta det senare när man behövt det i jobbet, för hästen, husvagnen eller släpet.

En bönhustant jag känner tog körkort vid 75, 18-19 är en ännu bättre tidpunkt och bäst är nu om man inte redan har det. 🙂

Intressant om företag

Av , , Bli först att kommentera 6


Det kan vara både roligt och intressant att ha fel. Idag fick jag ha roligt på det sättet igen.

Min bild av Öviksområdet är att det kokar av företagsamhet. Inte bara stora industriföretag, utan även mängder med småföretag. Det finns många, men företagsamheten där ställd i relation till Umeås stämde inte med den bild jag alltid haft. Eller rättare sagt, jag har inte haft rätt bild av Umeås företagsamhet.

Under lördagsbrunchen, som avnjuts med mycket papperstidning, läste jag om Umeås och Örnsköldsviks ”kärlekshistoria”. I en tabell kunde man läsa att Övik med 55 008 invånare har 2522 företag medan Umeå med 117 294 har 12 000 sådana. Stämmer siffrorna går det ungefär 10 umebor per företag mot ca 22 övikare.

Siffran säger inget om hur många som är företagare, ett företag kan ha en eller många ägare. Annars kunde man ha jämfört med Bjurholm där nästan var fjärde är företagare. 😉 De säger inget om storlek och bärkraft heller.

Hatten av för Umeå i den entreprenöriella stadskampen. Positivt för framtiden. Det behövs nya små om det ska kunna bli nya stora.

Här den korta nätartikeln:

http://www.vk.se/865799/umea-och-o-vik-en-karlekshistoria

Ingen dum idé

Av , , Bli först att kommentera 12

Från mobilen

Fick syn på den här loggan i ett sammanhang. Företagarprogrammet finns inte längre, men borde kanske finnas.

Sveriges nyföretagande är inte vad det borde vara och vad landet behöver. Det fattas också villiga övertagare av många befintliga företag.

Pratade härom dagen med en vänsterpartist som sa att han hellre ville ha bättre välfärd än fler företag.
Håjåjaja. Det är inte så lätt och självklart som man tror det där med hönan och ägget.

Att förstå sig på Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 4

Vad är det som händer och sker i Vännäs kommun? Vad gör egentligen politiker och tjänstemän?

Det finns många svar på den frågan. Några kan man hitta i årsredovisningen. Det är inte alla som vet att den finns eller var den finns. För några kan den vara mycket intressant, för andra ett sömnpiller. Här är den i alla fall. Du som har tid, läs den. Det behövs människor som vet  mer om sin hemkommun. Det kan bland annat göra många samtal mer intressanta och givande.

Det här är inte slutversionen rent layoutmässigt, vissa bilder är än så länge utfyllnad från andra håll. Men innehållet är det som står i slutversionen. Har du tid, eller kan du ta dig, lägg en stund på att läsa hela eller delar av berättelsen om Vännäs 2012.

Inte minst du som ska in och ta ansvar i politiken i Vännäs bör börja bekanta dig med ditt nya ansvarsområde.

 

Morgondagens arbeten

Av , , 4 kommentarer 10


Förra året låg Västerbottens nyföretagande på fjärde plats i landet. Det är ingen oviktig siffra och placering, det handlar om morgondagens arbetstillfällen och välfärd. Om kommuners ekonomi och attraktivitet. Tyvärr är många rätt blinda för den betydelse företagandet har. Något jag har svårt att förstå.

Umeå och Skellefteå ligger sämst till i länets företagarliga. ”Mitt” Vännäs ligger på nedre halvan, ungas och kvinnors företagande ligger lite bättre till i konkurrensen än totalplaceringen. ”Mitt” Bjurholm ligger bäst till i länet totalt sett, något lägre vad gäller kvinnors och ungas företagande.

Det finns utrymme och behov för förbättringar överallt. I dagens VK nämner man att vi ligger dåligt till internationellt när det gäller nya företag. Det oroar, inte minst med tanke på att man allmänt räknar med att mindre och medelstora företag kommer att stå för en större andel av arbetstillfällena framöver. Detsamma gäller skatterna från anställda och företag. Har han en lite enklare världsbild tänker man att det bara är att skruva upp skatterna. Ett problem är att svenska företags kostnader för arbetskraft redan ligger högst i Europa. Det gör inte morgondagens utsikter ljusare. Vi kommer även framöver att behöva en politik som underlättar för företagande, inte en som försvårar.

Artikeln i VK nämner idén med gymnasieutbildning med företagarinriktning. Utformningen behöver nog diskuteras, men det låter intressant. Även om de flesta företag startat på helt andra vägar och premisser.