Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: valrörelse

Tillväxten ökar möjligheterna

Av , , 4 kommentarer 8

Det går bra för Sverige nu. Det finns det många belägg för.

Det finns många osäkerheter i världen, men just nu sticker Sverige ut mot omvärlden på ett positivt sätt.

Vi får vänta att det går upp och ner och även betänka att få, om några, resurser är oändliga. Det ska vi ha med i beräkningen. Samtidigt blir det mer än svårt att tänka på och investera sig till en bättre miljö om man ingen tillväxt har. Det är också dagens arbete och tillväxt som säkrar pensionerna.

Vi ska inte rösta tillväxtfientligt och vi ska inte ändra på vinnande lag.

 

Att motarbeta unga människor

Av , , Bli först att kommentera 7

En av gymnasieungdomarna jag har kontakt med berättade just något upprörande.

Klassen ska ner till valstugorna på Rådhustorget endera dagen. Läraren sa till eleverna att inte berätta från vilken skola de kom, då skulle de bli bättre behandlade än om de berättade.

Jag hoppas verkligen att läraren gjorde en felbedömning. Om det skulle finnas fog för varningen, hur kan man bemöta unga människor så att man särbehandlar och förstör för dem på grund av att man inte gillar skolan där de går?

Pionjärer och pantertanter

Av , , 2 kommentarer 6

Det blev en intressant tisdagkväll i Vännäsby, med både allvar, skratt och eftertanke.

Under rubriken "Har 100 år i fullmäktige gett kvinnor mer makt?" gav Ulla Löfgren och Elisabeth Eriksson glimtar från två moderata  föregångskvinnors liv och arbete i Västerbotten. Jag gör ett försök till referat, jag får be Ulla och Elisabeth korrigera om jag fått saker om bakfoten.

Den första kvinnan var Helena Ljungberg, född Grafström 1865, som 1903 var med och startade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Västerbottensföreningen startade samma år.

1909 togs beslutet att kvinnor kunde bli medlemmar i fullmäktige. 1910 var första valet det kunde ske och 10 kvinnor valdes in, i hela Sverige. Alltså nio år innan det beslutades om allmän kvinnlig rösträtt och elva år innan första valet då det trädde i kraft. Innan 1921 hade myndiga kvinnor som betalade skatt rösträtt.

Det skulle ta 70 år till innan den första kvinnan blev kommunalråd i Sverige.

Bland de tio invalda fullmäktigeledamöterna 1910 fanns Helena Ljungberg i Umeå. Hon stannade bara ett par år i uppdraget och dog 1923. Den kvinnliga representationen ebbade senare ut för ganska lång tid på de flesta håll i länet.

1917 bildade de konservativa kvinnorna "Moderata kvinnors rösträttsförening". Då hade Moderata kvinnoförbundet i Stockholm funnits sedan 1911. Man hade uppförsbacke,  man motarbetades rejält av förstakammarhögern. Citat: "Stora fyrkantiga män med mäktig avföring". I andra kammaren var det öppnare.

Första Moderata kvinnoföreningen i Umeå bildades 1920. På 30-talet tog det fart med Elisabeth Gip (uttalas Jeep), inflyttad till Spöland, i nuvarande Vännäs kommun. Hon var född 1895 i en Schartauanskt präglad timmermansfamilj i Blekinge där alla barnen fick ta del av akademiska studier. Inte vanligt dåförtiden.

Elisabeth var en kraftfull dam, duktigt att tala och skriva. Som de flesta andra politiskt aktiva kvinnor på den här tiden var hon brett engarerad i samhälle och föreningsliv. Hon drog igång många kvinnoföreningar. 1936 fanns det 27 föreningar med 2750 medlemmar i Västerbotten! Hon skrev också en bok om dem. "Västerbottens högerkvinnor".

1942 fanns 15 moderata kvinnor invalda på olika politiska uppdrag i Umeå. Inte dåligt.

Det blev senare stormigt och stridigt av orsaker kvällens berättare inte gick in på. Elisabeth Gip flyttade söderöver och tog hand om sin sjuke far i Rotebro. Hon blev bl.a. redaktionssekreterare på Läkartidningen. Jag roade mig med att google hennes namn när jag kom hem och hittade det här om henne i en del av Läkartidningens 100-årsskrift ("Den stora omläggningen 1965"):

"Tidningen var i stort sett en person, och det var fröken Elisabet Gip, en intelligent dam i 60-årsåldern när jag kom. (I själva verket då nästan 70, min anmärkning) Till "Offentliga underrättelser" hade hon hjälp av någon på Medicinalstyrelsen, men annars skötte hon allt: annonser, korrektur, inlämning till tryckeri etc. Gunnar Berg (redaktör och överläkare) läste inte ens alla artiklar."

Det var alldeles säkert en duglig pantertant det här.

 

Ulla Löfgren avslutade med att bl.a. ta två exempel på hur synliga kvinnor i framskjutna positioner angripits och angrips på ett alldeles speciellt vis av media och "partikamrater". Det var tänkvärt ur flera aspekter.

Liksom hela tisdagkvällens träff i församlingsgården i Vännäsby, ordnad av Medborgarskolan och min fru Agneta.

Det blev ett långt fikasamtal.

Före detta riksdagsledamoten Ulla Löfgren till höger.

Framför kameran och verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 6

Framför kameran och verkligheten. I förmiddags var det kommunstyrelsens arbetsutskott här i Vännäs. Mest ekonomiredovisning, både plus och minus.
Våra största förvaltningar är Barn och utbildning samt Vård och omsorg. På grund av att många boende på Brattby vårdhem fördes över till Vännäs vid nedläggningen har vi Sveriges största handikappomsorg, per capita. De här förvaltningarna omsätter en bit under 200 miljoner var.
Genom de här två förvaltningarna och dess personal får vi en stor del av vår välfärd och hit går det mesta av invånarnas kommunala skattepengar. Det är en grannlaga uppgift att fördela de begränsade resurserna på rätt sätt. För dem som alltid tror att det "finns mer att hämta" någonstans är det inte så svårt, det är bara att ösa på.
För oss som vet att det inte är så är det lite knepigare. Det gäller att hushålla så att det fungerar både för oss idag och för barnen i morgon. Att satsa lånade pengar kostar ränta och skulder ska betalas. Det är inte alltid snällt att vara snäll.
Det var verkligheten.
Idag filmades också flera av politikerna på fullmäktigelistan. De som ville och hade tid fick 30 sekunder på sig att presentera sin politiska inriktning för väljarna. Jag kan tala om att den tiden är kort.

Oväntade lyckönskningar

Av , , 3 kommentarer 11

Det är inte alla lyckönskningar som är riktigt väntade. Jag har den senaste veckan fått sådana från väldigt olika håll. Faktiskt från enstaka företrädare från alla partier "på andra sidan" också. Förutom de lite mer förståeliga, på "hemmaplan".

I ett par fall tolkar jag det så att just dessa rödgröna personliga vänner nu räknar med en Alliansseger. I ett par andra så att man gärna ser att jag kommer in i Riksdagen, trots allt och fast man ännu hoppas på en senkommen totalvändning i opinionen.

Mycket, mycket viktigare än att jag kommer in bland de 349 är det att vi får en majoritetsregering. En regering som som kan regera och inte hela tiden hamnar i låsningar mellan (den rödgröna) minoriteten och, eventuellt, ett SD med sin underliggande agenda.

Ojoj, så viktigt det är att vi röstar fram en majoritet, Alternativen kan bli väldigt dyra och sänka politiken för lång tid. En kvinnlig V-ledare jag mötte för ett tag sedan menade att det allra värsta vore en Alliansmajoritet. Jag tror faktiskt att de flesta på hennes sida är klokare än så.

Att Alliansseger och majoritet är det viktigaste utesluter inte att man kryssar. Jag säger som jag brukar; Ingen sedel utan kryss! 😉

 

 

Något större försprång

Av , , Bli först att kommentera 5

Skops senaste mätning visar på ett något utdrygat försprång för Alliansen.

Det känns bra, men behöver bli ännu större. Det är bara att jobba på.

När det gäller några speciella frågor hoppas jag också på några utspel från Alliansen innan valet. Då vore saken säkerligen klar, även majoriteten.

 

Partibidragen

Av , , 8 kommentarer 6

Just nu debatteras partibidraget ganska hårt, av naturliga skäl. Ett är att det är valår.

Jag har tidigare inte satt mig in i det här och det visar sig att det var ett par saker jag hade om bakfoten. En sak jag missat var att det var så relativt låga summor det handlar om.

Moderaterna tog emot cirka två miljoner kronor i gåvor förra året. Av privatpersoner, företag får inte ge bidrag. Givarna var 2 615 stycken. Det är mycket pengar med de flestas mått mätt, men jämför man med LO:s bidrag till (S) blir det märkligt nog småpotatis. Två miljoner räcker till  fyra-fem årsarbetare om de är unga och har halvhyfsade stockholmslöner.

I snitt blir det mer pengar. i fjol gjorde TV4 en granskning som visade att det kommit in sammalagt 80 miljoner till Moderaterna 2000 – 2009, inräknat gåvorekordet 2006. Då fick man in totalt 30 miljoner.

LO ger (S) 77 miljoner i pengastöd i år. Vissa uppgifter säger 90 med vissa egenadministrerade saker. Till det kommer ett avsevärt antal LO-arbetare som jobbar för (S) under varierande tid. Sammanlagt många årsarbetare. Beräkningarna om vad det är värt varierar, men det handlar om några hundra miljoner. En beräkning jag sett, av Carl B Hamilton, säger att det är minst 630 miljoner, inklusive pengabidrag och direktsatsningar.

Om han skulle ha räknat väldigt fel och det skulle vara bara hälften är det ändå mer än 150 gånger mer än M fick i fjol. Om Moderaterna detta valår skulle få en ny rekordsumma på 40 miljoner får (S) ändå åtta gånger mer av LO. Det handlar idag om lika stora partier.

Valhemligheten är viktig, det är sant och M:s bestämda linje. Understundom kan jag ändå fundera på om dessa Relativt små summor är värda att ge Mona & co mer ammunition till misstänkliggörandet. Jag har sänt in en slant till Moderaterna någon gång. Den var inte stor och eventuell namnpublicering hade inte brytt mig.

En lösning vore kanske att LO-medlemmarna slutar med sitt bidrag som ett valår kanske uppgår till halvmijarden eller mer? Då kunde vi kanske sända gåvorna till något mer konkret välgörande ändamål?

 

Utrikesminister Ohly

Av , , 11 kommentarer 11

Jag skulle ju ha en total vilodag idag, men det har blivit en del läsning av olika saker. Något kräver en kommentar.

Den som bryr sig om Sveriges skötsel och har några minuter över kan gärna läsa DN-artikeln: "Ett avslöjande program" av Peter Wolodarski.

Den handlar till stor del om (V):s partiprogram från 2008, där man kan se mycket av vad partiet egentligen vill. Partiet har fått prägla betydande delar av den utrikespolitik de rödgröna har.

Jag har även läst en artikel av Sydsvenskans Per T Ohlsson idag. En liberal som haft ett fönster öppet mot socialdemokratin. Så pass mycket att han faktiskt röstat socialdemoratiskt. Fönstret har för honom, som för många andra, stängts med Sahlins öppning mot Vänsterpartiet.

Ohlsson skriver om en rödbrun röra. Den sitter inte ihop, men den bildar en otrevlig helhet. Med Per T Ohlssons ord: "Kommunister i regeringen och rasister i riksdagen."

Med detta inte sagt att alla vänsterpartister är kommunister. De andra förlorade tyvärr kampen för förnyelse och utrensning av det odemokratiska arvet när det begav sig.

Debatt med Jonas Sjöstedt

Av , , 2 kommentarer 5

Onsdagen den 15:e blir det valdebatt i Vännäs mellan Jonas Sjöstedt och mig. Det är inte klart med tid och plats och debattledare, men vi har en "Facebooköverenskommelse" om saken i alla fall.

När jag kontaktade Jonas om debatt föreslog jag att den skulle hållas i inlandet. Dels för att inlandsfrågorna inte ska komma bort i den stora helheten, dels därför att det gärna blir för starkt kustfokus i valrörelsen.

Nu hamnade vi i mitten av Umeåregionen ändå eftersom Vänstern i Vännäs enligt Jonas ville ha debatten här. Jag accepterade, kanske lite oövertänkt. Tanken är gissningsvis att EU-parlamentarikern och debattproffset Sjöstedt ska mosa blåbäret på dess hemmaplan. Då blir det ju även lite lokalpolitisk "profit" av det hela. *s* Självklart är det också roligt att vara i Vännäs och jag hoppas få bjuda Jonas en del motstånd.

Eftersom Vännäs är ett av ställena där det kan bli majoritetsskifte lär han ha god support från det rödgröna maskineriet. Ur den aspekten blir det kanske inte riktigt vilken debatt som helst.

Återkommer med tid och plats. Vännäsmoderaterna ska språka med Vänsterpartiet om det och lite annat.

 

Och du vet, ingen sedel utan kryss! 😉