…
I dag är jag inte produktiv. Jag tar igen en helg, en nationaldag och ett visst mått nattsömn. Både knoppen och kroppen vill helst sova. Gjort en utflykt och städat bort efter resandet har jag i alla fall gjort.
På tal om nationaldagen hade vi i alla fall litegrann av den på resan, nationalsången sjöng vi t.ex. Den och flaggan ska vi behålla och inte ge bort.
…
Nu skulle jag vilja ha helg. En sån där helg utan uppdrag och förpliktelser. Faktiskt utan 50-årsfirande också, hur trevliga sådana än kan vara. Det känns faktiskt mindre lockande med ny arbetsvecka just nu, fast det är roligt att arbeta.
Vi är i alla fall mycket nöjda med dagens innovation på temat ”gör av med visst mat- och snacksöverskott på smidigt vis”. De som vill ha tips kan fråga irl hur man kan göra.
…
Har i stort sett levt utan nyheter och nät i ett par veckor. TV:n som stod där vi bodde, med drösavis med kanaler, fick också vila sig. Min privata laptop fanns med, men jag har inte haft igång den en endaste gång. Jag har inte kollat något mailkonto. Jobbmobilen låg hemma och den privata var bara på några korta stunder.
Ganska skönt. Så här mycket ”informationsvila” har jag inte haft på minst 18 år. Kanske aldrig någonsin i mitt vuxna liv. Det måste upprepas. 🙂
…
Nästan två timmar i solen även sen jag kom hem från skogen. Stillsamma timmar i solstolen som jag bar ut igen.
I och för sig blev det bitvis jobbanknutet. Jag läste den lilla bilagan från senaste numret av ”Chef”, men den kunde jag sannerligen behöva. Bitvis var den skriven just för mig. Ser det som en investering i tid.
Men, jag sov också en lång stund. Underbart med vilotimmar i solen mitt i oktober, även om det krävdes lite mer kläder och en keps. Nu plattas solen till i underkant mot horisonten och det är dags att gå in.
…
Min fru tycker att jag blivit lite allvarlig och dämpad på sistone. Kan ha att göra med att det finns mycket nytt att tänka på och sätta sig in i. Att man känner av ansvaret och otillräckligheten och att de intensiva arbetsdagarna i regel också blivit rätt långa veckorna efter semestern.
När regnhotet började torna upp sig och skymningen inte var långt borta tyckte hon att vi skulle skingra tankarna med en motorcykeltur. Skingra och skingra förresten, hon var glad, bl.a. över att ha fått sitt klassrum iordninggjort och "färdigt" mycket tidigare än hon brukar kunna ha. Sådana tankar och stämningslägen behöver ju inte skingras direkt.
Under en tung och vacker blyertsfärgad himmel tog vi en ljum kvällstur längs kurviga vägar i ensam gemenskap av bästa slag. Vi har ingen Intercom och får inskränka ordandet till de långsammaste partierna .
Det fungerade den här gången också. Det mesta av tankarna blåste bort och ersattes av primitiv glädje och mer "här och nu". När vi var 100 meter från huset igen, då kom regnet.
…
Obeskrivligt skönt med dessa lugna dagar på hemmaplan. Idag blev det några timmar med mamma som tyckte att det var länge sen vi var där.
Visst borde mer ha blivit gjort, men de tolv intensiva resdagarna till Kenya och den tuffa veckan dessförinnan krävde nog lite avkoppling nu. Lite skoljobb har det iofs också blivit. Efterarbete efter resan också. Det är inte klart.
Framtidsfunderingarna har också snurrat på i huvudet både dagar och nätter. Det är hög tid att bestämma sig i en viktig fråga.
,,,
Vår jul är definitivt inte över. Vi är mitt i den.
Idag (egentligen igår) har det varit julotta, besök hos vänner och vänner på besök. Även snöskottning och några timmars sömn.
Apropå snöskottning slog just oranga blixtar från plogbilen in genom köksfönstret. Plogarna som har ständig jour bör man sända en tacksamhetens tanke till. Jag anar litegrann hur de kan ha det. Den här snön är väl inte värst, men de gör ett beundransvärt jobb. Får lämna allt närhelst de kommenderas ut. De är inte ensamma som "jourhavande" förstås.
Vi har som sagt tänkt fortsätta att fira jul och ska "affärsvägra" till allraminst måndag. Inget nödvändigt bör ta slut innan dess. Ser fram emot två lugna dagar till. Vi tror vi behöver det. Mycket ska ske innan jag åker till Indien och det är snart.
Den yngste besökaren idag var fyra veckor. Han brydde sig inte ett dugg i sin julklapp och han är fullt ursäktad.
… 
…
Man borde väl inte skylta med skral planeringsförmåga och bristande självinsikt, men just nu känns livet lite hektiskt. Jag kan inte skylla på någon, får bara hoppas att jag kommer ihåg hur det blev till ett annat år, om jag lever.
Det är en väldig mängd saker som ska vara gjorda de närmaste veckorna. Flera har stor betydelse för andra människor, somt är omöjligt att skjuta upp. Dit hör förstås sådant som är stadgat i lagar och förordningar. Terminssluten har blivit ännu mer stressiga de senaste åren på grund av nya "uppfinningar" i skolans värld.
Samtidigt har jag upptäckt att inte en helg är helt ledig fram till första januari då jag ska resa bort ett par veckor. (Inte direkt på semester) De ideella åtagandena infaller de dagar då man skulle kunna ha dragit sig bort från offentligheten.
Resan, ja. Idén att lägga halva på lovet så att den inte skulle drabba skolan så mycket känns inte lika vettig nu som när jag kläckte den. *s*
Jag kommer nog att försöka dra mig undan ett och annat de närmaste veckorna. Det känns nödvändigt. Liksom att försöka öva på ett ord på tre bokstäver….
Ursäkta om det känns som en gnälltext!
…
Det här har varit lite av vilodagarnas vilodag. Det har inte varit många knop här inte.
Inget sedvanligt kyrkobesök blev det heller, istället en mp3-variant med en norrman jag senast hörde för knappt 30 år sedan.
Förutom sovmorgonen blev det en lång eftermiddagslur. Utanför dörren har jag inte varit. Några av de få jag pratat med idag har haft liknande liknande "tröttdagar". Kanske ligger en del i vädret.
För min del påverkar nu också en del jag tagit del av vad gäller nya skollagen. Jag har för närvarande en del funderingar över vem som kan ha ett rektorsuppdrag framöver. Återkommer till det.
På tisdag har vi finbesök från Skolinspektionen. Vi är en av 50 skolor i landet som ska granskas med avseende på trakasserier och kränkande behandling.
Veckan för övrigt är också ganska full av utmaningar. Snart ska mailen öppnas och då är arbetsveckan igång.
Just nu hade jag gärna kompletterat nästa vilodag med en vilovecka.
…
Nu är det bara en knapp timme kvar till kristna friskolerådets möte om skollagsförslaget (igår var det Friskolornas riksförbund) och jag sitter i Mikaelsskolans konferensrum och pysslar på lite.
Det har hunnit bli några personalmail, lite sms-ande, några snabbloggar, samtal med Skolinspektionen, gruppen 55+ som Mariaskolan har lite att göra med och lite annat. Tekniken har sina sidor. Tänk tillbaka 25 år när man inte var kontaktbar utanför "kontoret". När det inte fanns mobiler, inga sms, inga portabla datorer, inget Internet och miniräknaren var rätt ny.
Undrars om människan inte hade det bättre? *ler en aning*
Jan
Senaste kommentarerna