Rättvisepartiet blir Arbetarpartiet

Av , , 4 kommentarer 8

Arbetarpartiet är det nya namnet på vår politiska rörelse. Och  ”Nya Arbetartidningen” blir namnet på vårt politiska språkrör. Namnet "Offensiven" försvinner. 

Besluten om dessa nya namn togs,  enhälligt, på våra medlemsmöten onsdag respektive torsdag 26-27 januari. Detta efter en diskussion som förts, i olika former, ända sedan vi bildade ett nytt parti i mars i fjol. Efter valet började diskussionen föras på ett mer organiserat sätt. Olika förslag inkom på våra medlemsmöten och skriftligt sedan kamrater fått tid för eftertanke. Men vissa förslag växte också fram i informella diskussioner där både medlemmar och sympatisörer deltog. Strax före jul kunde vi presentera hela sju förslag till nytt partinamn i vårt medlemsbrev. Och efter jul fem förslag till nytt namn på tidningen. Processen har involverat många. Givetvis främst våra medlemmar. Men ett av de bästa namnförslagen på tidningen kom från en medlem av ett annat parti.

Offensiven blir Nya Arbetartidningen
Medlemsbesluten måste dock kompletteras med juridiken. Först fredagen den 4 februari i år säkrade vi den juridiska rätten till namnet Arbetarpartiet, tillsammans med begreppen ”Enighet Rättvisa Socialism”, hos Valmyndigheten. Tisdag 8 februari säkrade vi rätten till Nya Arbetartidningen hos PRV (Patent- och Registreringsverket).  Nedan kan alla se hur partinamnet kommer att se ut på våra framtida valsedlar. Av dessa framgår att Arbetarpartiet kommer att bli vårt namn i dagligt tal. Det är så vi vill ha det. Arbetarrörelsen behöver verkligen ett nytt parti – som kämpar för enighet, rättvisa och socialism.

Mer än namnbyten
Att vi beslutat anta Arbetarpartiet och Nya Arbetartidningen som beteckningar för vår politiska riktning utgör mer än byten av namn. Tillsammans med den pågående diskussionen om ett partiprogram, och förändringar av våra arbetsmetoder, ger våra nya namn uttryck för en djupare förändring. Vi arbetar medvetet för att omvandla vår politiska riktning så att den ska stå starkare inför den nya epoken av kriser och krig. Vi tänker på den globala ekonomiska krisen för kapitalismen som präglat världen sedan hösten 2008. Denna kris får nu allt tydligare uttryck militärt, sociala och politiskt. Vi tänker på USA:s oförmåga att segra i Irak och Afghanistan; på den pågående revolutionära rörelsen i de arabiska länderna med Tunisien och Egypten i spetsen. Vi ser även den allvarliga krisen för socialdemokratin i Sverige. Och vi har inte glömt den klimatkris som hotar den mänskliga civilisationen.

En socialistisk del av arbetarrörelsen

Arbetarpartiets målsättning är att göra sig förtjänt av en ställning som en erkänd del av arbetarrörelsen – i konkurrens med socialdemokraterna, vänsterpartiet och de fackliga ledarna. Detta innebär att vi måste erbjuda ett alternativ – som en stridbar socialistisk riktning.  Även om vårt alternativ, i första hand, kommer att vara politiskt måste vi även ta organisatoriska steg framåt. En av många uppgifter som ligger framför oss är att bredda vår verksamhet. Även om detta har påbörjats inom facket och på arbetsplatserna – samt bland ungdomar, studenter och invandrare – ligger det ännu bara i sin linda. Vi måste också göra en kraftfull satsning på att öka vår geografiska spridning. Vi har idag prenumeranter runt om i Sverige – men de måste bli fler. Vår tidning säljs bl a i Umeå, Stockholm och Dalarna. Men vi måste organisera oss på många nya orter.

1 500 namn krävs
Ett tillfälle att fördjupa, och geografiskt bredda, vår verksamhet är den namninsamling som vi kommer att starta. Vi ska samla in 1 500 namnunderskrifter för att registrera Arbetarpartiet inför valen i Sveriges alla kommuner och landsting. Samt – om och när läget så kräver i framtiden – även kunna ställa upp i riksdagsvalet. Ett annat sätt är att fortsätta kampen för att fälla Reinfeldt 2014. Vi breddar, och fördjupar, vår verksamhet även genom att delta i arbetarrörelsens eftervalsdebatt. Här för vi fram behovet av ett krisprogram mot arbetslösheten och allt otryggare jobb. En del av vårt alternativ innebär grön industriell produktion. Dels för att säkra jobben både inom industri och inom vård-skola-omsorg. Dels som en del i försvaret av klimatet. I vårt alternativ ingår att facket tar upp kampen om ägande och kontroll av banker och storföretag. Vi är skyldiga att delta i fackets arbete, liksom i andra massorganisationer. För att kunna vinna medlemmar och prenumeranter, runt om i landet, under arbetet för de 1 500 underskrifterna måste vi kombinera vårt politiska budskap med kampanjen för namnen.

Du kan göra skillnad

Övergången till Arbetarpartiet och Nya Arbetartidningen utgör, vi vill understryka detta, mycket mer än bara namnbyten. De nya namnen är ett, av flera, led i vår beslutsamma strävan att etablera oss som en erkänd del av arbetarrörelsen. Detta i en epok som präglas av globala kriser, krig och en intensifierad strid mellan samhällets sociala klasser.

– Arbetartidningen står öppen för dig som vill hjälpa oss att avslöja klassamhället: dess dubbla kvinnoförtryck, rasism, miljöförstöring – och pamparnas mygel.

– Arbetarpartiet är till för dig som tänkt sluta gnälla över orättvisorna – och istället vill ta strid för att avskaffa orättvisorna.

VK, SR

Nej till kulturhus på kajen för 700 miljoner!

Av , , 2 kommentarer 7

Bygg ut stadsbiblioteket till ett kulturhus vid Vasaplan

Rättvisepartiet Socialisterna Enhet säger nej till en flytt av Stadsbiblioteket till ett nytt kulturhus på kajen för 700 miljoner kronor. Istället vill vi bygga ut och utveckla det nuvarande biblioteket. Här nedan följer våra argument mot en flytt:

Lokalerna är fräscha: Det är bara 25 år sedan biblioteket invigdes i nya lokaler. I lokalerna finns idag till magasin och kontor – vilket är positivt. Önskemålen om en avsevärt ökad lokalyta har inte initierats av verksamheten eller personalen – utan kommer uppifrån. Personalens önskemål har istället handlat om en utarmning av verksamheterna där tjänster inte tillsätts när personal går i pension.

Närhet: Dagens bibliotek har en uppenbar närhet till lokaltrafik och parkeringar (Nanna). Det ligger helt enkelt mitt i centrum – precis som Kulturhuset i Stockholm har en absolut central placering.

Kulturkvarteret: Biblioteket är redan idag en viktig del i ett kulturkvarter där Folkets hus och Operan ingår. Här pågår varje vecka olika kulturaktiviteter. En flytt ner till kajen skulle, i praktiken, innebära en delning av Umeås kulturverksamheter.

Flexibilitet: Kommunen äger hela den fastighet som biblioteket ingår i – vilket gör att anpassningar av hus/verksamheter är maximalt smidigt.

Möjlighet till utbyggnad: I utredningen 2010-04-09 (”Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats”) sägs att man kan ”öka nuvarande yta med 450 m2 genom att frilägga idag uthyrda kontorslokaler på plan ett och tre samt en möjlig påbyggnad med en våning ovanpå ljusgården. Detta är inte sant.
Med ombyggnationer skulle man kunna få ut ytterligare åtminstone 3 500 m2. Detta förutsätter att man glasar in trädgården och taket ovanpå dagens tidningshall – vilket skulle skapa ett intressant och lockande rum på Vasaplan. Och ge ett helt våningsplan av utrymme på det stora grustak som nu finns där. Man skulle dessutom kunna frilägga kontorslokaler på plan 1, och göra om dessa till publik yta. Till sist kan man ta kommunfullmäktiges sessionssal i anspråk. Den används ju i snitt inte mer än någon gång i månaden.

Ett alternativt Kulturens Hus: Skulle man dessutom bygga samman bibliotekshuset med Folkets hus skulle man kunna få ett kulturhus. På Folkets hus finns scener som rymmer jazzfestival, folkmusikfestival samt Umeå Open – Sveriges största inomhuspopfestival. Här kan man få den korsbefruktning mellan olika kulturyttringar som man vill skapa med det mycket dyrare Kajbygget. I Folket hus finns också möteslokaler som skulle kunna nyttjas av föreningar på kvällstid. Dessutom skulle man kunna bygga så att man kunde stänga av flödet av folk mellan de båda byggnaderna vid behov.

Kostnaderna: För 700 miljoner, eller 54 miljoner per år, får man ett dyrare bibliotek i ett sämre läge. Idag är kulturnämndens hela budget på 96 miljoner, varav dagens stadsbibliotek står för 11 miljoner. Bara hyreshöjningen motsvarar alltså en ramökning på 50 procent för kulturnämnden. Hur mycket kommer verksamheterna i huset att kosta? Helt klart finns en risk att man utarmar innehållet. I en rapport till Kulturnämnden 2010-04-09 (”Det ska vara så stort så att alla som vill komma in får plats”) sägs att: ”För små barn och många äldre är geografisk närhet avgörande för om man kan delta i kulturella aktiviteter.” Detta innebär att det måste finnas anpassade och tillgängliga lokaler för kulturutövning på stadsdelarna. Hur ska tillgängligheten på stadsdelarna kunna förbättras eller ens hållas på dagens nivå om man ska bygga ett kulturens hus med en kostnad på över 50 miljoner kr per år?

Till vad ska lokalerna användas? Ännu finns ingen kartläggning över lokalbehoven i kulturen i Umeå. Frågorna är många: Kommer verksamhetslokaler som redan finns idag – och som är funktionella att slås ut? Är de verksamheter som skulle kunna vara aktuella för en flytt över huvud taget intresserade – eller är hyrorna i det nya huset avskräckande? Med en utbyggnad av det gamla biblioteket skulle kunna ske etappvis – allt eftersom nya lokalbehov uppstår. Och i samråd med kulturverksamheterna. Med det nya kulturhuset får man helt plötsligt 18500 m2 som man måste fylla.

Stadsmiljön – luftkvalité: En placering av Kulturhuset nere vid kajen kommer troligen att öka trafiken mer än en utbyggnad av det nuvarande biblioteket – med samma besöksfrekvens. Av den enkla anledningen att bussarna stannar utanför dörrarna på det gamla biblioteket – medan det är en bra bit att gå från Vasaplan ner till kajen. I samrådshandlingen, Planprogrammet, för förändringarna i Kvarteret Heimdal, skriver man: ”det finns anledning att anta att planen medför ökat överskridande av miljökvalitétsnormen”.

Stadsmiljön – utseende: En utbyggnad av det gamla biblioteket skulle smälta in utomordentligt på Vasaplan. Både bibliotekshuset och Folkets hus är byggda ungefär samtidigt. En sammanbyggnad av dessa hus, där den otrevliga bakgatan mellan de båda husen försvinner, skulle snarare innebära en förbättring av stadsbilden. Med Kulturhuset nere vid kajen ger man sig in i en kulturmiljö av riksintresse (enligt miljöbalken 3 kap § 6). En del av denna kulturmiljö är hamnområdet från strandgatan ner till kajen. Storgatan utpekas som ett kommunikationsstråk som är särskilt representativt för riksintresset kallat ”Storgatsmiljön genom centrum”. Bebyggelsen på mellan 4 -13 våningars höjd kommer att påverka omgivningen negativt.

Staden mellan broarna: I planprogrammet till kv Heimdal, med det nya Kulturhuset, föreslås Strandgatan fortsatt vara öppen för trafik. Men att denna gata ger en barriäreffekt mellan staden och älven var ju tidigare en av utgångspunkterna för en förändring i staden mellan broarna. Och det är inte så lite trafik heller. Enligt en trafikmätning från 2009 handlade det om 5500 fordon per dygn med en maxnivå på 885 per timme – dvs en bil var femte sekund. Dessutom verkar utrymmet mellan Kulturhuset och älvskanten bli mycket litet. Istället för att bli av med en barriär mot älven kan Kulturhusbygget , i sig själv innebära en barriär. Vi ser istället att man jobbar vidare med det förslag som kommunens egna tjänstemän tog fram i december 2001 – där en av de bärande idéerna var att bli kvitt med trafiken längs Strandgatan. Frågan är om detta är möjligt? Hur som helst: slipper man Kulturhuset som en koloss mitt på kajen får man ett öppet stråk ända från arkitekthögskolan till Hamnmagasinet som kommer att vara mycket tilltalande.