Fel att ställa in nyvalet – och fegt

Av , , 3 kommentarer 14

Det politiska etablissemanget behåller sitt maktmonopol
Genom att ställa in nyvalet undviker de två etablerade blocken att dra in den arbetande befolkningen i lösningen av den politiska krisen. Arbetarpartiet har hela tiden stött förslaget om nyval (extra val). Vi delade ut Umebladet till 15 000 hushåll, bara i Umeå, för att bidra till att besegra Alliansen och SD i nyvalet.

När det gäller sakfrågan om budgeten har Alliansen retirerat. Nu släpper de fram både a) en statsminister som bildar regering och b) den nya regeringens budget. Sett med det politiska etablissemangets ögon borde detta naturligtvis ha skett direkt. För budskapet under hela valrörelsen, från partierna i Alliansen, var att de skulle släppa fram Löfven som regeringsbildare om S tillsammans med MP och V blev större än M+FP+C+KD. Men sedan ändrade sig Alliansen. De gjorde sitt yttersta för att framställa Stefan Löfven och den nya regeringen som oförmögna att regera genom att först låta S och MP utse ministrarna. Och sedan dra undan mattan för den nya regeringen genom att fälla dess budget två månader senare med hjälp av Sverigedemokraterna.

Alliansen backade inför hotet om nyval
Ser vi till det som har skett utifrån de två traditionella politiska blockens synvinkel framstår Stefan Löfven / S+MP-regeringen som segrare. Alliansen har backat inför hotet om nyval. Ser vi detta ur SD’s synvinkel innebär det inställda nyvalet troligtvis en utebliven framgång.

Om vi stället utgår ifrån den arbetande delen av befolkningen så förlorar dessa på att nyvalet ställs in. Ett nyval innebar i princip att det politiska etablissemanget tvingades erkänna sitt misslyckande när det gällde att lösa den underliggande politiska krisen som är ett resultat av uppbrottet från sociademokratin och framväxten av ett tredje politiskt block i form av Sverigedemokraterna som erövrat en väldigt stor del av de arbetarväljare som tidigare röstat på Socialdemokraterna (SD är nu mera det näst största partiet inom LO).

Ett nyval hade understrukit klassmotsättningarna
Ett nyval hade därför inneburit att det politiska etablissemanget hade tvingats be den arbetande befolkningen om hjälp. Detta skulle ha inneburit en förskjutning av den politiska makten på så sätt att självmedvetandet och självförtroendet skulle ha ökat bland jobbarna ute på arbetsplatserna och i de lokala fackföreningarna – ungefär på samma sätt som vid en (politisk) strejk.

De politiska valmanifesten och debatterna inför ett nyval skulle ha blivit mer klassmässiga. Lönernas andel av BNP har inte varit så liten som det är idag på hundra år. Löneskillnaderna, exempelvis mellan tjänstemän och arbetare, har aldrig varit så stora sedan 1930-talet. Arbetarklassen har utgjort förlorarna i samhället under flera årtionden. Det gäller exempelvis i frågor som berör skolan, hälsan och arbetslösheten. För att återvinna arbetarväljarna från SD hade Socialdemokraterna behövt lyfta fram behovet att kämpa för ökad jämlikhet mellan klasserna i samhället. Socialdemokratin hade tvingats lyfta fram frågan om de tio ordningsreglerna för schyssta villkor på arbetsmarknaden för att återvinna arbetarväljare från SD. Partiet hade behövt ta tag i frågan om bemanningsföretagen (som utnyttjar den fria rörligheten av arbetskraft på ett oacceptabelt sätt) på allvar. Vi vet alla att vissa arbetare från andra länder tvingas arbeta under förhållanden som liknar slavarbete medan allt fler jobbare som följer svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt oroar sig för att bli av med sina jobb. Socialdemokraterna och LO hade tvingats leva upp till de löften de gav för ett år sedan om att komma tillrätta med de stora problemen som skapats av bemanningsföretag i kombination med fri arbetskraftsinvandring.

Den politiska krisen består
De två etablerade politiska blocken (S med sina stödpartier och M med sina) har tillfälligt ”löst” de rent parlamentariska låsningarna. Men detta innebär inte på något sätt att de två traditionella blocken har löst den underliggande politiska krisen i samhället.

I samband med dagens presskonferens nämnde varken Stefan Löfven, Anna Kinberg Batra eller någon annan de verkliga politiska problemen i samhället: Den hotande industridöden på grund av kapitalexporten, åtstramningspolitiken, den höga arbetslösheten speciellt bland ungdomar samt de problem med bemanningsföretag och fri arbetskraftsinvandring som vi nämnt ovan (i form av att svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt undermineras). Det fanns inte ens någon politisk samstämmighet vad gällde de tre områden som de etablerade partierna pekat ut som särskilt viktiga i att bli överens om: a) utrikes- och säkerhetpolitik, b) pensionerna, c) och energin. Här kunde man bara presentera en förhoppning om en framtida samsyn.

Till saken hör också att Sverigedemokraternas politiska styrka består! Som vi tidigare skrivit består den politiska krisen till avgörande del av att Socialdemokraterna förlorade en tredjedel av sina väljare mellan åren 1994 och 2010. Detta samtidigt som Sverigedemokraterna har växt från 0,4 procent av väljarkåren till nästan 13 mellan 1998 och 2014. Det inställda nyvalet innebär att Socialdemokraterna avstod ifrån att försöka återerövra arbetarväljarna från Sverigedemokraterna. Nyvalet var Socialdemokraternas chans att göra detta genom att man hade en politik för att stoppa industridöden, öka antalet arbetstillfällen och slå vakt om svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt. Nu kommer dessa frågor att fortsätta att hänga i luften – olösta. Samtidigt kommer Sverigedemokraterna att kunna fortsätta att skylla samhällets ökade problem på invandringen. Därför vill vi understryka att den politiska krisen i Sverige består.

Sammanfattning
De två etablerade politiska blocken har, genom att ställa in nyvalet, slagit vakt om sitt monopol när det gäller den politiska makten i Sverige. Genom denna handling undvek de att dra in den arbetande befolkningen i Sverige i politikens centrum. De etablerade partierna har också, för en tid framåt, lyckats neutralisera Sverigedemokraternas möjlighet att manövrera på den rent parlamentariska arenan (riksdagen). Men det politiska etablissemanget verkar inte ha ägnat en enda tanke till de effekter som det inställda nyvalet kommer att få på arbetsplatserna, uti i bostadsområdena och i stora delar av samhället i övrigt. Riksdagsledamötena i de etablerade partierna, med S och M i spetsen, har måhända lyckats göra det enklare för sig själva i riksdagen. Men de har inte löst ett enda problem för Sveriges arbetande befolkning. Den så kallade ”decemberöverenskommelsen” har, genom att inte ta itu med de verkliga politiska-ekonomiska problem, snarast förvärrat situationen för ”vanligt folk”. Det förhåller sig uppenbarligen på följande sätt: för dessa parlamentariker både börjar och slutar det politiska livet i samband med att man passerar dörrarna till riksdag och regeringskansli.

Men det politiska etablissemanget har endast lyckats vinna lite tid när det gäller behovet att lösa de verkliga, och växande, problemen som tornar upp sig för Sveriges arbetande och arbetslösa befolkning.

Äldreomsorgen måste prioriteras

Av , , Bli först att kommentera 5

Min partikollega i kommunfullmäktige, Åsa Eriksson, som till vardags jobbar på Dragonens äldrecenter, frågade på dagens kommunfullmäktigemöte upp om vad som hänt med de 25 miljoner som skulle gå till projekt inom äldreomsorgen.

Åsa inledde debatten med att påminna om bakgrunden i äldreomsorgen. I mitten av 90-talet gick det 0,9 årsarbetare(en årsarbetare motsvarar en heltidsanställd under ett år)på varje brukare på Umeås äldreboenden. Nu går det 0,6 årsarbetare per brukare. Det har inneburit mer stress för personalen och Åsa berättade att det också innebär att det blir mindre tid över till att ge de äldre ”guldkant på vardagen”, oftast finns det bara tid till basal omvårdnad.
Det första som kan konstateras utifrån interpellationssvaret är att det är svårt för boendena att hantera kortsiktiga medel, alltså pengar som bara får användas under ett eller två år. Slutsatsen kan dras med tanke på att endast c:a 15 miljoner av de 25 miljonerna använts när bara 10 månader återstår av projektperioden.
Om man tittar på de olika projektansökningarna kan man se en tydlig trend. En stor del av ansökningarna handlar om det som behövs mest i äldreomsorgen – dvs ökad grundbemanning. Det skulle förbättra kvalitén på omsorgen och dessutom innebära bättre arbetsmiljö och ge förutsättningar för bättre scheman. Att minska helgtjänstgöringen är mycket angeläget.
Ett annat konstaterande handlar om framtiden; i VK den 19/12 kunde vi läsa att S och V:s budget för 2015 kan komma att innebära ett underskott på 40 miljoner för äldreomsorgen under 2015. Åsa ställde en retorisk fråga i ett inlägg; skulle man inte kunna använda de miljoner som finns kvar i projektet för att lindra nedskärningarna under 2015?
Att S och V:s budget för 2015 innebär fortsatta nedskärningar på äldreomsorgen, samtidigt som man satsar uppåt 90 miljoner på det nya Kulturhuset, visar att Umeå kommun måste prioritera annorlunda.

Valkampen inledd

Av , , Bli först att kommentera 6

Helgen som gick delade Arbetarpartiet ut Umebladet till ca 15 000 hushåll i Umeå. Huvudbudskapet i Umebladet sammanfattas i huvudrubriken:

”För att besegra Alliansen och SD – måste vi enas i försvaret av svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt”

Från Arbetarpartiets sida uppmanar vi till en röst på S (eller V) som det säkraste sättet att sätta stopp för Alliansen och SD. Detta även om vi vet att vi även efter en seger för de röda partierna i valet den 22 mars kommer att måsta kämpa för att en S-ledd regering ska ta itu med att försvara industrijobben, satsa på äldreomsorg och skola och försvara svenska kollektivavtal osv.

Jag är speciellt glad över att vi denna gång delade ut specialanpassade blad på totalt fem andra orter än Umeå – från Boden i norr till Malmö/Lund i söder. Valrörelsen är inledd och jag ser fram emot att, efter julen, delta i valkampen fullt ut.

 

 

Vad händer med de 25 miljonerna till äldreomsorgen?

Av , , Bli först att kommentera 5

Inför kommunfullmäktige den 22 december har jag och mina partikamrater skrivit en interpellation till äldrenämndens nya ordförande. Det gäller de 25 miljoner som avsatts till äldreomsorgen i kommunen. Efter ett antal arbetsplatsbesök vet vi att det finns många frågor kring dessa miljoner bland personalen. Jag återkommer med mer information när vi fått svar.

 

Här är interpellationen:

Interpellation till Janet Ågren (S), ordförande i äldreomsorgsnämnden

Vad händer med de 25 miljonerna som skulle gå till projekt inom äldreomsorgen?

I samband med de två senaste budgetarna för Umeå kommun, som framtagits och röstats igenom av S och V, har det talats om att 12 respektive 13 miljoner ska satsas på äldreomsorgen. Samtidigt har äldreomsorgen tvingats strama åt på andra håll eftersom att volymökningar inte kompenserats.

De sammanlagt 25 miljonerna budgeterades som s.k. projektpengar för att minska sjukskrivningarna. Vi har förstått att olika boenden/verksamheter har fått ansöka om att få del av dessa medel. Problemet med dessa medel är att de är kortsiktiga satsningar på 1-2 år.

På en arbetsplats som vi besökt restes farhågan att den förbättring som projektet skulle innebära kunde förbytas i försämring och förbittring när projektet avslutades ett år senare. Detta skulle stressa en redan stressad personal ytterligare. Vilket i sin tur riskerar att öka sjukskrivningarna istället för att minska dem.

Vi undrar:

–         Vilka konkreta projekt har finansierats med de 25 miljonerna?

–         Kommer några nya projekt att inledas?

–         Kommer dessa projekt att utvärderas och sedan permanentas om de förbättrat sjukskrivningstalen?

–         Finns det något projekt som redan idag permanentats?

Arbetarpartiet

Bra av Löfven att utlysa nyval

Av , , 2 kommentarer 20

Det var djävligt bra av Stefan Löfven att utlysa nyval istället för att låta sig köras bort som ett tjänstehjon av arbetarföraktarna i Alliansens ledning.

Ett nyval ger oss i alla fall chansen att stoppa de fem borgarpartierna M, FP, C, KD och Sverigedemokraterna. Vi måste bekämpa högerpolitiken. Oavsett varifrån den kommer. Detta måste Löfven tänka på om han vill vinna valet.

Arbetarpartiet strävar efter enighet och inte splittring inför valrörelsen.
Vi säger Nej till den splittring av arbetarna som SD:s rasism innebär.
Vi säger Nej till den splittring av löntagarna som den fria arbetskraftsinvandringen innebär – både den som följer av medlemskapet i EU och den utökning som blev följden av uppgörelsen mellan Alliansen och MP år 2008.

Vi vill ena löntagarna bakom svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt. Alla som jobbar i Sverige ska arbeta efter svenska regler – oavsett nationalitet. Det är fackens uppgift att garantera att alla vågar begära kollektivavtal samt att dessa avtal efterlevs. Tyvärr klarar facken inte av detta idag. Därför blir vissa knegare utnyttjade som slavarbetskraft medan andra, oftast mot sin vilja, tvingas agera närmast som ”strejkbrytare”. Facket måste rensa upp i den djungel som blivit resultatet av oseriösa bemanningsföretag och fri arbetskraftsinvandring utan kollektivavtal.

Till sist: För att vinna valet den 22 mars måste Socialdemokraterna lyfta upp sina och LO:s tio ”ordningsregler” för schyssta villkor på svensk arbetsmarknad till en av huvudfrågorna i valrörelsen. I detta ingår att riva upp Alliansens Laval-lag.

Arbetarpartiet kommer att göra sitt i kampen mot de fem borgarpartierna (M, FP, C, KD och Sverigedemokraterna).