Vilka krav ställer SD på sina kandidater inför valet? Vilka krav kan ställas på SD utifrån de kandidater partiet för fram? Frågan ställs på sin spets då SD för fram en svart-taxiförare på valbar plats i Umeå

Idag hade jag tänkt fortsätta med den serie av bloggar som beskriver den politiska fegheten i Sverige. Och den skulle ha handlat om kopplingarna mellan Vänsterpartiet och islamisterna. Men jag skjuter upp den till i morgon. Denna blogg lade jag ut så sent som strax före 19.00. Den får ligga kvar en dag till.

_________________________________________________

1. Denna blogg handlar alltså om Sverigedemokraterna i Umeå.

Först ska sägas att SD inte har agerat annorlunda än andra borgerliga partier – här i Umeå. Det har inte vilat något rasistiskt eller invandrarfientligt över deras förslag under de drygt 3½ år som de haft plats i Umeå kommunfullmäktige efter valet 2014 då de, för första gången, tog plats i fullmäktige och Västerbottens läns landsting. De enda tillfällen när SD intagit någon kontroversiell ståndpunkt har varit då de, någon gång, stött kontroversiella förslag från andra partier. Så ser läget ut i Umeå kommunfullmäktige.

De två ”smällar” partiet ändå har åstadkommit har handlat om vilka personer som de hade nominerat till kommunfullmäktige inför valet 2014. Det första och största politiska magplasket utgörs av Henrik Agerhäll. Denne uteslöts ur SD redan 2015 sedan det framkommit att han skrivit rasistiska inlägg på Flashback under pseudonym.

Trots sin uteslutning valde tyvärr Agerhäll att sitta kvar i kommun- och landstingsfullmäktige som en ”politisk vilde” Sedan har han pumpat ur sig provokativa, inte sällan rasbiologiska, interpellationer. Ett belysande exempel är att Agerhäll ville diskutera en påstådd ”Försämrad spermiekvalitet i västvärlden” i landstingsfullmäktige. Men detta kan alltså inte SD belastas för.

Den andra smällen partiet åstadkom sedan förra valet handlar om att en av de två kvarvarande ledamöterna, redan i början av 2016, valde att lämna både partiet och sin plats i fullmäktige. I jämförelse med andra partier var detta inget märkvärdigt. Det framkom att det hade funnits motsättningar mellan individer, vilket ju inte är direkt uppseendeväckande. I jämförelse med det dryga årtionde av strider som utkämpats inom Miljöpartiet i Umeå är detta ingenting. Även MP har en ”politisk vilde” – alltså en ledamot som har lämnat partiet (MP) efter valet 2014 men som sitter kvar i Umeå kommunfullmäktige.

Det andra anmärkningsvärda var att SD hade tappat två av sina tre representanter i fullmäktige redan i februari 2016. De har sedan dess endast kunnat besätta en av sina tre stolar. Detta är ett svaghetstecken. SD är inte ensamma om detta heller. Även FI kan endast besätta en av tre platser i Umeå kommunfullmäktige. Detta är också ett svaghetstecken.

Men det var om Sverigedemokraterna som detta skulle handla.

Om partiet borde ha lärt sig något är det att vara noga med vilka de väljer att föra fram till en möjlig valbar plats. Detta särskilt efter de bakslag som perioden efter valet 2014 har inneburit.

Men så har inte skett. Tvärtom.

 

2. SD verkar istället helt och hållet ha tappat kontrollen över vilka de nominerar. Och detta är skälet till denna blogg.Om SD skulle få lika många röster i kommunalvalet i Umeå som i övriga Sverige innebär detta att den person som står på femte plats garanterat kommer in i Umeås motsvarighet till riksdag – Umeå kommunfullmäktige. Antingen som ordinarie ledamot – eller som ersättare.

Trots sina mindre goda, eller för att tala klarspråk, mycket dåliga erfarenheter har de valt att på plats nummer fem på sin valsedel till Umeå kommunfullmäktige placera en person som arbetar hårt för att ta sig in i svart-taxibranschen. Och som verkar vara stolt över sin kamp för att bryta mot lagen. Detta är inte den sorts person som borde väljas in i Umeå kommunfullmäktige.

Tvärtom. Vem vill att denne sitter i exempelvis ”Individ- och familjenämnden”? Denna nämnd omvandlas regelbundet till en myndighet med uppgift att, efter föredragning av socialsekreterare, fatta beslut om ifall barn ska omhändertas av samhället – eller inte – eftersom föräldrarnas lämplighet som vårdnadshavare har ifrågasättas på grund av missbruk. Den person som gett upphov till denna blogg är inte en individ som är lämpad att sitta i Umeå kommunfullmäktige – Umeås riksdag – och fatta beslut om  kommunens framtid.

3. Låt oss redovisa hur denne person tänker och agerar.
Personen heter Willy Pettersson och står på plats fem på SD:s valsedel till Umeå kommunfullmäktige. Den 5 april la Willy Pettersson ut följande inlägg på Facebook:

Willy-Taxi-1

Willy Pettersson erbjuder alltså här, helt öppet, svarttaxi åt alla som följer honom på Facebook. Då inlägget är offentligt kan dessutom vem som helst med ett facebook-konto besöka Willys sida och ta del av denna annons. För att framställa sin svarttaxiverksamhet i bättre dager kopplar han det hela till att han behöver inkomster till bilrep. Av andra inlägg på Petterssons facebook framgår att bilen som måste repareras används för välgörenhetsuppdrag i Litauen. Bland annat.

Petterssons svarttaxiannons väckte naturligtvis viss uppmärksamhet i kommentarsfältet. En person gick rakt på sak och frågade Willy Pettersson om det inte är svarttaxi som Pettersson erbjuder. Willy Pettersson försökte då få det hela till att handla om ett ”rimligt alternativ” till människor som ”inte har råd att deltaga i att försörja halva Sveriges befolkning”. Se nedan:

Willy-Taxi-2

Vad vår SD-kandidat här säger är att han erbjuder sin svarttaxi till människor som inte vill betala skatt eller moms! Det är just detta som fyller oss med betänksamhet inför att Pettersson ska ta plats i fullmäktige och eventuellt någon nämnd där känsliga frågor behandlas.

Samma argument, att ”Petterssons Svarttaxi” handlar om välgörenhet för fattiga, återkommer i nästa annons – den 20 april.

Willy-Taxi-3

Pettersson återupprepar alltså sitt erbjudande om svarttaxi. Det verkliga guldet finner vi återigen i kommentarerna. Det dröjer givetvis inte länge förrän någon, återigen, går rakt på sak och kallar Willy Petterssons verksamhet vid dess rätta namn. Och här kommer argumentet om att Pettersson ”ömmar för” fattiga människor.

Willy-Taxi-4

SD-kandidaten Willy Pettersson understryker här att hans uppfattning är att han har rätt att bryta mot lagen och köra svarttaxi – så länge hans kunder är ”fattiga människor” som ”inte har råd att deltaga i att försörja halva Sveriges befolkning”.

En person i kommentarsfältet påpekar att den som gör en god gärning men kräver ersättning för det inte sysslar med välgörenhet, utan bedriver affärsverksamhet. Willy Pettersson blir då aggressiv och ultimativ. Får han inte fortsätta med svarttaxiverksamheten måste de minsann lägga ned välgörenhetsprojektet i Litauen! Som om det enda sättet att finansiera reparationen av Litauen-projektets bil skulle bestå av att köra svarttaxi.

Willy-Taxi-7

Man tar sig för pannan… Välgörenhetsorganisationer har stått med bössor på stan (och numera även på internet) och samlat in pengar på hederligt vis i ett århundrade!

 

Nu kanske du, käre läsare, undrar om det inte är så att Willy Pettersson har tillstånd för sin taxiverksamhet. Låt oss därför klarlägga denna fråga. Ordentligt.

I Sverige gäller följande: Alla som mot betalning kör privatpersoner i bil eller minibuss är taxiförare. De som arrangerar eller sköter detta är taxiföretag. Utan särskilda tillstånd för både föraren och företaget är taxiverksamheten inte godkänd och därmed olaglig. Alltså, om Willy Petterssons verksamhet ska klassas som laglig behöver han följande:

1. En taxiförarlegitimation utfärdad av Transportstyrelsen.
2. Ett taxitrafiktillstånd utfärdat av Transportstyrelsen.
3. Den som kör personer mot betalning i sin privata bil ska dessutom, enligt Skatteverket, ta upp inkomsterna som lön i sin inkomstdeklaration. Handlar det om fler än enstaka körningar ska man även deklarera och betala moms.

Vid en snabb koll med Transportstyrelsen har jag kunnat konstatera att Willy Pettersson varken har taxiförarlegitimation eller ett taxitrafiktillstånd. Redan i detta läge får vi det alltså bekräftat att Petterssons taxiverksamhet är olaglig. Dvs vad som har påpekats i en rad kommentarer på Petterssons facebook: Petterson bedriver svarttaxi.

Att verksamheten troligen är olaglig är något som Pettersson blivit tydligt informerad om av flera personer på sin facebook. Han har även fått tips på hur han eventuellt ska kunna kringgå lagen! Något som Pettersson uppenbarligen redan funderat en smula på då han svarar att han bara tar betalt för ”omkostnaderna”. ”Sen brukar folk bidra till min verksamhet”, säger han.

Willy-Taxi-8

Det hör inte till vanligheterna att en person som kandiderar till kommunfullmäktige bedriver olaglig svarttaxiverksamhet. Men att denna person dessutom helt öppet både annonserar ut sin svarttaxiverksamhet och beskriver hur han försöker kringgå lagstiftningen torde vara relativt ovanligt. Like, one in a million!

 

4. Låt oss nu lämna Willy Pettersson och hans taxiverksamhet för en stund och fästa uppmärksamheten på det parti som placerat honom på plats fem på sin valsedel till Umeå kommunfullmäktige: Sverigedemokraterna.

Med tanke på detta partis erfarenheter när det gäller arbetet i Umeå kommunfullmäktige efter valet 2014 hade vi kunnat förvänta oss att SD åtminstone skulle ha kollat upp de personer som står på valbar plats. Partiet har fått hintar om att Pettersson kanske inte är den mest lämplige att sätta upp på en valsedel. Men SD verkar ha lika svårt att lyssna till argument som Pettersson själv.

Jag kan bara hoppas att detta avslöjande påverkar valutgången den 9 september. Till SD:s nackdel.

 

Till sist: Kanske du, käre läsare, tänker att Willy Pettersson lagt av med svarttaxiverksamheten? Svaret är nej. Följande annons lades ut på Petterssons facebook – igår – med prislista och allt:

Willy-Taxi-6

4 kommentarer

  1. Bekymrad

    Hej

    Tack för all intressant läsning! Undrar över var frågan du skulle ställa på kommunfullmäktige om avstängningen av två chefer tog vägen? Blir det en fortsättning på det?

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      De lurade mig. Förklarade att jag inte skulle få ta upp frågan om Susanne Aidanpää och Lennart Malm. Jag skulle inte ens få tillfälle att protestera mot detta. Då jag hade väldigt mycket att göra gick jag hem tidigare – och satte in min ersättare. Patrik Brännberg, den tjurige norrbottningen, gör då ett tredje försök (från vår sida) att få upp frågan. I detta läge ändrar sig presidiet Marie-Louise Rönnmark och Carina Nilsson, båda S, samt Sven-Lov Edvinsson C. Nu skulle jag plötsligt få kommentera att jag inte fick diskutera. Men i detta läge förklarar sig Hans Lindberg beredd att besvara frågan! Det hade inte blivit något djupare svar men för mig/ oss/ Arbetarpartiet hade det varit en vinst – i försvaretr av en anständig personalpolitik även för chefer som ekonomidirektör Susanne Aidanpää och budget- och finanschef Lennart Malm – om frågan kommit upp.

      Men efter att först Patrik och sedan jag fått beskedet från presidiet att frågan, på inget sätt alla, skulle behandlas beslöt jag mig att gå hem tidigare. Så när plötsligt presidiet ändrar sig i formfrågan – vi får protestera mot att frågan inte tas upp och dessutom Hans Lindberg förklarar sig redo att besvara frågan inför fullmäktige i en ordväxling med mig – så känner vi oss naturligtvis lurade. Eller, rättare sagt, vi BLEV lurade.

      Redan på kvällen gjorde vi om den ”Enkla frågan” till en ”interpellation”. Det är samma innehåll och jag ställer den till samma person: KS-ordförande Hans Lindberg (S) – Umeås regeringschef. Skillnaden är att då frågan skrivs i interpellationens form så kan alla 65 ledamöter i kommunfullmäktige delta i debatten och inte endast Hand Lindberg och jag.

      Avslutningsvis: På grund av alla turer fram och tillbaka, och osäkerheten hos Umeås egna jurister, kommer jag att sända ned interpellationen till SKL (Sveriges kommuner och landsting) för att låta dessa titta på interpellationen. Och säger de att interpellationen är OK måste den bara tas upp vid nästa kommunfullmäktige den 28 maj. Säger deras jurister att interpellationen är OK kommer den att bli det första ärendet på dagordningen. Sammanfattningsvis: de lurade oss. Det ska inte hända igen. Vi kommer absolut INTE att släppa denna fråga. Varken på bloggen eller i Umeå kommunfullmäktige. LITE PÅ DET. Det är för mycket som står på spel: det gäller både viktiga principer och viktiga personer.

Lämna ett svar till Bekymrad Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.