Vilka partier övergav demokratin likt judas – fast för 30 röster istället för silverpennigar – i debatten med islamisterna på Ersboda Folkets Hus

Del II av ”Sanningens ögonblick”:
Patrik Brännbergs andra delrapport från debatten med islamisterna på Ersboda Folkets Hus.

Fortsatt strid mellan anhängarna av allmän rösträtt och anhängarna av shariastyre från 1 september.

Vänsterpartiets agerande gick som vanligt ut på att vinna röster. Representanten ”glömde” att understryka att de är ett feministiskt parti. Just detta var riktigt principlöst. Representanter för V glömmer vanligtvis aldrig att nästan dränka publiken med uttrycket feminism. En annan representant för Vänsterpartiet, och kandidat till kommunfullmäktige, Abdi Hanad gick till angrepp mot oss i  Arbetarpartiet. Han menade att vi försökt stoppa ett möte i Umeå under våren med den kände islamisten Rashid Musa – och att detta var dåligt gjort av oss. Ansåg Hanad.

Men här vill jag påpeka att Abdi Hanad gjorde ett sakfel: Arbetarpartiet försökte inte stoppa mötet med Rashid Musa. Det vi gjorde var att stödja det beslut som Ersboda Folkets Hus tog om att man inte skulle upplåta sina lokaler till denne islamist, tillika ordförande för Sveriges Unga Muslimer. En förening som inte fick statliga bidrag 2017 på grund av bristande respekt för demokrati, kvinnor och homosexuella. Beslutet att inte ge bidrag togs av ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor”.

Men åter till debatten: När jag berättade varför Arbetarpartiet inte tycker att Rashid Musa lever upp till grundläggande demokratiska krav spårade mötet ur. Moderatorn för debatten, Muhammed Amin Kharraki, försökte klubba av mig. Vänsterpartisten Ahmed Hersi tyckte att det var fel att Arbetarpartiet över huvud taget hade fått en inbjudan till debatten. Också Socialdemokraten Mahmod Chninou gav sig på mig.

Och varför det? Jo, jag berättade att ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” hade gjort en 57 sidor lång utredning kring Rashid Musa och Sverige Unga Muslimer – den organisation som Rashid Musa varit ordförande för sedan 2014. Med denna utredning som grund togs det unika beslutet att Sveriges Unga Muslimer skulle återbetala tidigare statsbidrag från 2011, 2012, 2013, 2015 och 2016. Totalt 1,3-1,4 miljoner kronor! Rapporten visade att medlemsorganisationer i Sveriges Unga Muslimer (SUM) hade anlitat föreläsare som gjort:
– antisemitiska uttalanden,
– förhärligat martyrskapet (att dö i strid för islam),
– försvarat självmordsbombningar,
– förordat dödsstraff för avfällingar från islam,
– uttalat sig nedlåtande om homosexuella,
– uttalat sig nedlåtande om kvinnor.

Vidare kunde myndigheten ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” belägga följande:
att medlemmar i SUM:s lokalförening i Eskilstuna hade hyllat Islamiska Staten.
att Södertörns unga muslimer under en period hade samarbetat med Al-Taqwa ungdomsförening, en förening från vilka  ett flertal medlemmar hade rest till Syrien och anslutit sig till Islamiska Staten, Slutligen konstaterar ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” att Sveriges Unga Muslimer, med stor sannolikhet, har internationella kopplingar till Muslimska Brödraskapet.

Detta fick inte sägas på debatten. I alla fall inte om moderatorn hade fått bestämma. Han försökte klubba av mig. Och när mitt inlägg var klart tyckte vänsterpartiets Ahmed Hersi att Arbetarpartiet inte skulle ha bjudits in till debatten. Så det som hände i lördags var en dubbel kraftmätning mellan anhängare av demokrati och antidemokrater som stöder shariastyre, mellan anhängare av en fri debatt och anhängare av en styrd debatt. Det hela var delvis en skrämmande upplevelse, och delvis en komisk upplevelse.

Jag har dragit två slutsatser av debatten på Ersboda Folkets Hus:

– Vänsterpartiet är inte pålitligt när det gäller grundläggande frågor rörande demokratin. Jag har aldrig någonsin hört ett parti, mitt under en debatt inför ett val, föreslå att ett motståndarparti ska stängas ute. Och ännu mindre att ett parti ska stängas ute för att det citerar ur en statlig rapport. Men detta var exakt vad Vänsterpartiet gjorde i lördags. Det som skedde var fullständigt skandalöst!

– När man kritiserar Rashid Musa ger sig alla islamister och deras medlöpare sig till känna. När jag presenterade den kritik som ”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor” riktat mot Sveriges Unga Muslimer, och därmed naturligtvis även mot dess ordförande Rashid Musa, tog det verkligen ”hus i helvete”.

Vänsterpartisten Abdi Hanad kunde inte sitta still. Moderatorn försökte tysta mig. Vänsterpartist nummer två, Ahmed Hersi, tappade koncepterna. Till detta ska läggas att  Socialdemokraten Mahmoud Chninou tyckte att jag inte skulle komma till muslimerna och berätta hur de skulle leva sina liv!

Efter debatten har jag fått reda på att moderatorn Muhammed Amin Kharraki, som innan mötet presenterades som ”statsvetare”, varit ordförande för Sveriges Unga Muslimer även han, innan Rashid Musa. Till saken hör också att Vänsterpartiets Abdi Hanad har hyllat Rashid Musa på sin Facebook. Detta gäng tillhör alla samma nätverk. De utgör ett litet men inflytelserikt nätverk. Eller möjligen utgör de en del av Muslimska brödraskapet? Efter mötet på Folkets Hus Ersboda verkar alla möjligheter vara öppna.

Till sist: den som läst detta kanske undrar varför Arbetarpartiet över huvud taget deltog i debatten? Vi var där av två skäl: Vi vill tala för och till den majoritet av muslimer i Sverige som visar respekt för svenska lagar och traditioner – genom att visa respekt genom att ta både kvinnor och män i hand då man hälsar och som ser sin religion som en privatsak.
Inom Arbetarpartiet gör vi inte misstaget att låta en högljudd minoritet bland muslimerna skugga majoriteten. Men vi gör heller inte misstaget att låta den högljudda minoriteten föra fram sitt islamistiska program oemotsagda.

Det andra skälet var att vi ville se vilka av de andra partierna som finns representerade i Umeå kommunfullmäktige som var beredda att försvara de demokratiska och individuella fri- och rättigheterna mot anhängarna av sharia. Det nedslående svaret var att det endast var vi och moderaterna som tog en aktiv strid för demokratin – med visst stöd av KD.

På fel sida av barrikaderna befann sig S, V och MP. Detta kom inte som någon chock för oss. Men med tanke på våra varningar till Socialdemokraterna innebar det hela en väldigt stor besvikelse. Denna nya typ av islamistiska företrädare (eller av islamistiska medlöpare som företrädare) utgör ett av skälen bakom socialdemokratins just nu pågående sammanbrott. Partiet håller på att tappa sin demokratiska trovärdighet.