Kommer en majoritet åter att vägra kartlägga hedersförtrycket i Umeå kommun – då frågan tas upp för tredje gången på måndag 26 november

 

 

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

__________________________________

 

Inför mötet med Umeå kommunfullmäktige måndagen 26 november

Arbetarpartiet kommer att ta upp frågan om att kartlägga hedersförtrycket, via Umeås skolor, en tredje gång nu på måndag den 26 november. Vid de två tidigare tillfällena har Socialdemokraterna, tillsammans med en majoritet i kommunfullmäktige, sagt nej till detta både i samband med omröstning och debatt.

 

I. Frågan om att kartlägga hedersförtrycket i Umeå kommun restes första gången i januari 2017

Den som reste frågan var liberalen Ulrica Westerlund. I en motion i januari 2017 krävde hon följande:
att   det hedersrelaterade våldet och förtrycket ska kartläggas på alla skolor,
att   Umeå kommun med kartläggningen som grund skapar ett tydligt och kraftfullt åtgärdspaket för att ingen flicka eller pojke i Umeå ska behöva leva i rädsla för         hedersvåld.

Hennes motion avslogs av en majoritet i Umeå kommunfullmäktige. Detta av två skäl. För- och grundskolenämnden, ansåg, tillsammans med Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bland annat följande:
” … att en kartläggning av det hedersrelaterade våldet på skolor på det sätt som motionären föreslår är inte genomförbart utan att riskera integritetskränkning …”,
” … att de utifrån ovan beskrivna arbete har möjlighet att upptäcka samt i samverkan med andra aktörer ge eleverna stöd utan att riskera integritetskränkning  …”
(mina kursiveringar och boldningar).
II. Nya förutsättningar – Arbetarpartiet reser frågan en andra gång

Arbetarpartiet tillhörde den minoritet i Umeå kommunfullmäktige som stödda Ulrica Westerlunds (L) motion. Vi uppfattade inte att en kartläggning skulle vara integritetskränkande. Skolan ställer bland annat även frågor till eleverna om alkohol- och drogvanor. Därför återkom vi själva till frågan i augusti i fjol då det stod klart att Stockholm, Göteborg och Malmö – till skillnad från Umeå – hade inlett ett samarbete i syfte att kartlägga hedersproblematiken.

Ungefär vid denna tid presenterades även en mycket oroande statistik. Statistiken visade:
att   av de kvinnor som mördades 2016, och som hade en nära relation till förövaren, hade vart tredje mord identifierats som ett hedersrelaterat mord,
att   av det totala antalet människor som föll offer för dödligt våld samma år (2016) hade cirka tio procent identifierats som hedersrelaterat dödligt våld

Men tyvärr: Även i augusti 2017 stod det klart att en majoritet i Umeå kommunfullmäktige var emot en kartläggning av hedersrelaterade övergrepp. Gymnasienämndens ordförande förde fram åsikten att vissa rektorsområden var så små att personer som uppgav sig vara drabbade av hedersförtryck skulle kunna identifieras!

Det slog uppenbarligen inte gymnasienämndens ordförande att, då statistiken presenteras, det skulle vara möjligt att slå samman olika rektorsområden…

Det krävs förstås lite addition: ett rektorsområde plus ett annat rektorsområde = två rektorsområden. Lägg sedan till ytterligare två rektorsområden = fyra rektorsområden. Ni förstår vad jag syftar på. När det är val till Umeå kommunfullmäktige har hela Umeå delats upp i två valkretsar. Vi har Umeås mer centrala delar och Umeås mindre centrala delar. Och kan ni tänka er: den som vill kan presentera statistiken för media i termer av hela Umeå kommun…

Det är just viljan det handlar om.

III. Det är inte fråga om IFALL hedersförtrycket kartläggs – utan om NÄR
I denna månad i år har kartläggningen av hedersförtrycket i Stockholm, Göteborg och Malmö presenterats i media. Och kan ni tänka er – statistiken som media får ta del av är för hela kommunerna. Inte för alla olika rektorsområden!

Jag anser att frågan måste hållas levande. Den är viktig. Jag ska hålla det allvarliga tonfall som denna fråga förtjänar. Det är bara det att motargumenten, i mina ögon, är så väldigt dåliga.

Enligt vad som sades i augusti 2017 skulle regeringen ge socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga förekomsten av hedersförtryck (eller inget hedersförtryck) i Sveriges alla kommuner. Såvitt detta inte har förändrats så är det alltså inte en fråga om ifall förekomsten av hedersförtrycket i Umeå ska kartläggas eller inte. Det är endast en fråga om när hedersförtrycket ska kartläggas.

Om vi utgår ifrån att det även förekommer hedersförtryck i Umeå:
a) vilka är det som tjänar på att kommunen skjuter upp kartläggningen?
b) vilka är det som förlorar på att kartläggningen skjuts upp?

Svaren på dessa frågor är lika enkla som att addera rektorsområden: de som tjänar på att en kartläggning av hedersförtrycket skjuts upp så länge som möjligt är dels förövarna, dels de partier som skydda förövarna. De som förlorar på att en kartläggning av hedersförtrycket skjuts upp är de som utsätts för förtrycket – främst flickor men även vissa pojkar.

IV. Nedan kan du läsa den fråga jag tänkt ställa i Umeå kommunfullmäktige nu på måndag den 26 november.
Jag kommer att få debattera den s.k. enkla frågan, här nedan, som jag har lämnat in till de båda ordförandena i För- och grundskolenämnden respektive Gymnasie – och vuxenutbildningsnämnden.

Vi får se vem av dem som får besvara denna fråga: Moa B eller Peter V?

Tidigare har svaren alltid motiverats med att en kartläggning – just i Umeå – vore integritetskränkande. Men kartläggningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö visar att de som blir kränkta och utsatta för våld och ibland ännu värre handlingar är de som tvingas leva under hedersförtrycket. Detta framgår i min ”Enkla fråga” här nedan.

 

V. Enkel fråga: Kartläggning av hedersförtryck

Stockholm, Göteborg och Malmö har kartlagt hedersförtryckets utbredning. Det är totalt ca 6000 niondeklassare som svarat på enkäten. En slutsats är att barn som lever med hedersnormer är mycket mer utsatta för våld inom familjen än andra. Av de niondeklassare som inte lever med hedersnormer hade var tionde någon gång utsatts för våld, kränkningar eller kontroll. Bland de som lever under hedersrelaterade våldsnormer var resultatet det omvända – endast tio procent hade inte utsatts för dessa övergrepp. Över 60 procent hade utsatts för fysiskt våld.
Detta ska ses mot följande bakgrund: av de kvinnor som mördades under 2016 och som hade en nära relation med förövaren blev vart tredje mord identifierat som hedersrelaterat och av det totala antalet människor som föll offer för dödligt våld det året identifierades ca tio procent som hedersrelaterat.

I Malmö besvarade 2252 elever i nionde klass enkäten. Av dessa levde hela 20 procent under ”oskuldsnormen”! Syftet är att kontrollera sexualiteten, i första hand hos flickor, men även hos pojkar. Undersökningen visar att risken att utsättas för hedersförtryck är större i religiösa familjer.

Kartläggningen visar att få utsatta skulle vända sig polisen eller socialtjänsten, i första hand, om de var i behov av hjälp. Kunskaperna från kartläggningen gör det möjligt att förbättra stödet till individer som drabbas av hedersförtryck. Kartläggningen visar även på behovet av en integrationspolitik som inte väjer för värderingskonflikter. Kampen för jämställdhet och individuella fri- och rättigheten måste även omfatta de 20 % av niondeklassarna i Malmö som utsätts för hederskulturens förtryck i form av oskuldsnormen. Den kommunledning som bland annat beslöt kartlägga hedersförtrycket i Malmö bestod av S och MP.

Fråga: motsätter sig Umeås båda skolnämnder fortfarande en kartläggning av hedersförtrycket med motiveringen att detta ”inte [är] genomförbart utan att riskera integritetskränkning …? ”

 

Glöm inte att lyssna debatten i Umeå kommunfullmäktige måndag 26 november. Jag återkommer med detaljerna om hur du ska göra.

_________________________________________

Du som vill läsa mina hittills åtta blogginläggen
om den svenska politiska fegheten kan göra det här.
Gå bara in på www.arbetartidningen.se – eller klicka här.