Det har uppstått en intressant debatt om ideologi i samband med frågan om LOV vs LOU.

Denna debatt är intressant på grund av:
a) att inga förslag har lagts fram som visar på hur hemtjänsten faktiskt kan vidareutvecklas även inom ramen för LOV – även om jag måste reservera mig för att jag kan ha missat sådana förslag från exempelvis Veronica Kerr,
b) att Vänsterpartiet tar till brösttoner trots att de både har röstat igenom Väven som urgröper omsorg och skola samt överför pengar från kommunen till privata Balticgruppen – och Väven inte är det enda skrytprojekt som V har röstat för och som nu tar resurser från omsorger och skola,
c) att hela frågan om LOV vs LOU, i dagsläget, endast handlar om fyra procent….

Del ett av fyra:
Det praktiska kan inte skiljas från det ideologiska
De som företrätt Socialdemokraterna i debatten (bland annat Andreas Lundgren och Janet Ågren) har fört fram uppfattningen att det ska vara 50-50 i procent räknat mellan den kommunala utföraren och de olika privata utförarna. De senaste siffrorna visar att kommunen har 46 procent och de privata utförarna har 54 procent.

Siffrorna befinner sig dock i snabb förändring då de privata har ökat från två till 54 procent sedan år 2007. Denna ökning för de privata utförarna sänder ett tydligt budskap till de av kommunens politiker som klarar av att ta till sig verkligheten. Andra vill inte förstå innehållet i detta budskap.

De som undviker detta budskap är de som INTE klarar av verkligheten.

För oss som klarar av verkligheten säger detta budskap följande: kommunen har använt för många personer för att kunna skapa trygghet hos exempelvis barn med handikapp eller hos äldre som vill att så få personer som möjligt ska komma in i deras hem – något som är särskilt viktigt vid toalettbesök – och som utgör skillnaden mellan att ha ett värdigt liv eller inte. Detta sägs också rakt ut, gång på gång, av många som har valt bort kommunen.

Det är 1600 människor i Umeå kommun som har valt, eller blivit tilldelade, en privat utförare och som stannat.
Detta måste tas på allra största allvar. Vi i Arbetarpartiet kommer att rösta för att LOV blir kvar.

Vissa inom Vänsterpartiet och Schwänstern (de sossar som försöker vara mer V är vänsterpartisterna själva) klarar helt enkelt inte av att ta till sig detta budskap. De retirerar till en ”ideologisk” position – som vi strax ska återkomma till.
För mig är Vänsterpartiets agerande orimligt. Även om de nu delvis försöker distansera sig från tidigare utfall (VK 22 nov) är detta en omvändelse under galgen.

V kan inte hävda att hemtjänsten i Umeå hemsöks av en rad stora internationella rikskapitalbolag. Detta kan hävdas i vissa andra sammanhang. Men inte när det gäller hemtjänsten i Umeå. Låt oss lära oss något:

I Sverige finns det totalt 520 privata utförare av hemtjänst (enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL). Av dessa finns det endast en (1) privat utförare som kan kallas för ett internationellt storföretag. (Det startade i Sverige och bedriver nu även verksamhet i de nordiska grannländerna). De andra internationella storföretagen har likt en våg rullat in över landet, konstaterat att det inte finns några pengar att göra inom hemtjänsten i Sverige, och sedan har vågen dragit sig tillbaka ut ur Sverige. Som vågor gör. En del av er kan se detta för ert inre öga.

Just så ja.

Av de 520 privata utförarna av hemtjänst i Sverige är 400 endast verksamma i en enda kommun. Detta antyder att det handlar om små företag. I Umeå finns det 18 privata utförare av hemtjänst. Av dessa är 17 lokala. Det 18:e är det internationella storföretaget. Men återigen: 17 av 18 är lokala. De debattörer inom Vänsterpartiet och Schwänstern som försöker måla upp en bild av att frågan om LOV vs LOU i hemtjänsten i Umeå handlar om ifall stora internationella risk-kapitalister ska få plundra den offentliga sektorn, eller inte, är helt enkelt inte ärliga debattörer.

De är absolut inte ärliga!

Vänsterpartiet borde verkligen inte ta till brösttoner. Detta parti har stött en rad skrytprojekt som Kulturväven. I detta sammanhang överförs så tydligt pengar till privata Balticgruppen – något som urgröper omsorgerna och skola/förskola. Och detta är inte det enda skrytprojekt som V har röstat för och som bidrar till att urgröpa ekonomin för omsorger och skola, underhåll av gator och byggnader. För Vänsterpartiet är ideologin uppenbarligen förhandlingsbar.

Får V bara vara med och styra Umeå kommun, som under åren 2010-2014, så är det inga problem vare sig att beröva skola och omsorger ekonomiska resurser genom att rösta för skrytprojekt och därmed urgröpa skola, omsorg, underhåll samt att – som i fallet Väven- överföra pengar till privata utförare.

Del två av fyra:
Går det då att skapa den balans mellan privata utförare och den kommunala utföraren, som företrädarna för Socialdemokraterna vill, inom ramen för LOV? S vill se en situation med 50-50 i procent räknat.

Jag ställer frågan utifrån Socialdemokraternas ståndpunkt. Vänsterpartiet vill egentligen ta bort alla privata utförare från hemtjänsten men har kompromissat med Socialdemokraterna och, i nåder, gått med på upphandling enligt LOU (återigen – läs deras debattartikel från VK 22 nov – som Ulrika Edman idag försöker distansera sig ifrån – på typisk opportunistiskt V-sätt).

Men över till frågorna med stort F:
* Går det att vidareutveckla hemtjänsten genom LOV?
* Går det att hålla den kommunala andelen av brukarna på cirka 50 procent som idag utan att tvinga någon av de som har valt en privat utförare att byta ? Jag har inte hört någon socialdemokrat ställa denna fråga, på allvar, i debatten.

Jag är säker på att svaret är JA på båda frågorna – BARA DEN POLITISKA VILJAN FINNS !
I detta blogginlägg ska jag försöka ge ett första preliminärt svar på dessa båda frågor. De hänger nämligen till stor del ihop.

Skälet till att jag tror att den kommunala andelen av brukarna kan hållas på cirka 50 procent (eller i intervallet 45 – 55 procent som är en mer flexibel målsättning) är att antalet personer som behöver hemtjänst kommer att öka. Mycket. Och om dessa personer fördelar sig annorlunda än idag kommer andelen som har kommunal hemtjänst att bestå. Detta även inom ramen för LOV.

Och detta skulle kunna ske utan att någon enda person som idag har valt, eller blivit tilldelad, en privat utförare skulle tvingas byta.

Hur skulle detta vara möjligt? Genom bland annat följande fyra åtgärder:

1. Först genom att kommunen tar till sig av kritiken när det gäller antalet personer som besöker brukarna.
Kommunens planerare måste planerar verksamheten så att de som väljer den kommunala hemtjänsten inte behöver möta denna hemtjänst i form av så många ansikten. Motivet till att avskaffa LOV och ersätta den med upphandling enligt LOU är ju att kommunen vill kunna samordna och planera bättre. Jag anser att kommunen måste börja med den egna hemtjänsten.

2. Kommunen bör snarast införa ett valsystem inom sin egen hemtjänst / boendestöd.
Det finns de som gärna vill ha kommunen som utförare, men, då inte alla kan älska alla här i världen borde det vara självklart att den brukare som inte går ihop med en viss kommunal utförare (och tvärt om) av hemtjänst ska ha möjlighet att byta till en annan utförare av kommunal hemtjänst. Idag måste en person som inte vill ha en viss utförare av kommunal hemtjänst / boendestöd antingen byta till en privat utförare eller själv flytta, rent fysiskt, från en stadsdel till en annan stadsdel, om personen vill behålla den kommunala hemtjänsten men vara säker på att få en annan utförare som kommer in i hemmet. Och detta är lite väl mycket begärt. Därför bör det vara enklare att byta brukare inom den kommunala hemtjänsten än vad det är idag.

3. Sedan har vi frågan om utbildning. Här krävs en kraftfull satsning på att utbilda vårdbiträden. Enligt skolverket handlar det om 800 gymnasiepoäng (cirka 40 veckor). Denna utbildning kombinerad med krav på rejäla språkkunskaper i svenska och, där så behövs, tvåspråkighet skulle förändra situationen på många sätt. Kravet på andelen undersköterskor i hemtjänsten skulle kunna förändras. Detta skulle i sin tur göra det lättare för privata utförare att erbjuda visstidsanställning!

4. Vi bör förändra icke-valssystemet – och detta kan göras försiktigt.
Idag fördelas alla brukare som inte gör ett aktivt val på alla utförare (utom de privata som valt att stå utanför detta). Detta betyder att kommunen i princip endast får var nittonde av de brukare som inte gör ett aktivt val – trots att kommunen har cirka hälften av alla brukare av hemtjänst. Men fram till för inte så länge sedan gick alla som inte gjorde ett aktivt val till den kommunala hemtjänsten. Denna, för kommunens andel, negativa förändring genomfördes inom ramen för LOV. Och som jag förstår det även med hjälp av Socialdemokraterna!

I en utredning gjort 2014 (över förhållandena i Sverige 2013) visade det sig att i strax över hälften av de kommuner som hade LOV utgjorde just kommunen självt icke-valsalternativet. Detta på samma sätt som man idag får sjunde AP-fonden som icke-valsalternativ när det gäller placeringen av pensionspengarna! Jag vet att både Stockholm och Göteborg, idag, har kommunen som icke-valsalternativ i hemtjänsten.

Låt oss vara försiktiga och säga så här: Varannan brukare som inte gör ett aktivt val får i framtiden Umeå kommun som utförare, och varannan brukare få någon av de privata utförarna som själva fördelar dessa brukare sinsemellan. Detta skulle motsvara dagens situation som ju faktiskt är cirka 50-50 i procent (46-54) mellan kommunen och de privata.

Dessa fyra åtgärder, tror jag, skulle tillsammans göra att den kommunala utföraren av hemtjänst skulle kunna behålla cirka hälften av brukarna även framöver. Utan tvång. Och detta innebär även ett steg i att vidareutveckla hemtjänsten i Umeå och skulle kunna ske inom ramen för LOV. Sedan är det självklart att det finns många fler steg att ta när det gäller hemtjänstens vidareutveckling – både den som sker i kommunal och privat regi.

Del tre av fyra:
Den ideologiska frågan här handlar för oss om ifall löntagarna motarbetas, eller inte, då de vill organisera sig fackligt. I den ideologiska frågan ingår naturligtvis rätten till kollektivavtal
Möjligheten att arbeta fackligt är nödvändig för att löntagarna ska kunna påverka löner, och arbetsvillkor i övrigt, i en för dom positiv riktning. Om löntagarna har rätt att organisera sig fackligt så passar vår ideologi ihop med LOV. Och med LOU. Finns det fackliga rättigheter så är frågan om LOV eller LOU en praktiskt fråga för oss. Är det däremot så att löntagarna motarbetas när det gäller fackligt arbete, och kollektivavtal, passar inte vår ideologi ihop med med LOV. Eller med LOU (under samma förhållanden). För Arbetarpartiet handlar ideologin om möjligheten till fackligt arbete och inte om lagstiftningen LOV vs LOU. Och för oss är inte vår  ideologi förhandlingsbar på det sätt som den är för V.

Del fyra av fyra:
Jag har läst blogginlägg och kommentarer från ett två representanter från fackföreningen Kommunal Umeå.
Dessa inlägg och kommentarer tyder inte på att de är utestängda från någon enda arbetsplats. Inläggen antyder däremot att det vore mycket bekvämare för dessa båda heltidare / ombudsmän från Kommunal ifall Umeå kommun hade hand om alla brukare och därmed även om all hemtjänstpersonal. Detta skulle nämligen göra det lättare för dessa två att värva hemtjänstpersonalen till att bli medlemmar i Kommunal-facket.

Men om det är så som de båda representanterna för kommunal-facket resonerar så duger det inte med att endast minska antalet brukare hos privata utförare från 54 procent idag till 50 procent i morgon. Som socialdemokraterna vill. Då måste dessa två representanter för Kommunal ta i långt hårdare än så.

De två representanterna för Kommunal Umeå kan nämligen inte vara nöjda med vad socialdemokraterna vill. S vill ju ha kvar privata utförare, valfrihet och accepterar att de privata har 50 procent av brukarna.

Ni två representanter för Kommunal-facket kommer att tvingas börja angripa rätten för de 1600 brukare som idag har privata utförare att få stanna kvar hos dessa utförare (som de har tillåtits välja). Ni två måste börja med att bestämma er för om ni anser att det ska få finnas några privata utförare kvar. Sedan måste ni även bestämma er för hur stor andel av brukarna som ni anser att de privata utförarna ska få ta hand om: 50 procent eller 10 procent eller 0 procent?
Er argumentation idag uttrycker det största missnöje. Men ni är de som är mest hemlighetsfulla med hur ni vill ha det i framtiden. Vet ni egentligen vad ni gör?

Jag har inte uppfattat att ert fackförbund Kommunal har samma oresonliga hållning mot att de äldre, och de med funktionsnedsättning, själva ska få välja privata utförare som ni två har! En sak är säker: ni skiljer er från de socialdemokrater här i Umeå som har yttrat sig i debatten. Kanske beror det på att ni två agerar i gråzonerna. Kom fram i ljuset och tala om vad ni vill!

Det känns bra att ha fattat rätt beslut. Jag tänker på LOV vs LOU.

Jag har tidigare beskrivit hur svårt det var för oss i Arbetarpartiet att fatta beslut när det gällde LOV vs LOU. Men nu vill jag understryka hur säkra vi känner oss idag på att vi har fattat RÄTT beslut.

Det hade varit fullständigt fel av avskaffa LOV i hemtjänsten.

Detta understryks av våra två träffar igår onsdag och den träff vi hade idag torsdag. Vi har träffat representanter för en anhörigförening, anställda i ett personalkooperativ samt två ägare till ett hemtjänstföretag. Representanterna för anhörigföreningen, de anställda på personalkooperativet samt ägarna till hemtjänstföretaget var alla eldsjälar. Ingen var ute efter att baktala någon annan. Anhörigföreningen ville förbättra den kommunala hemtjänsten och samtidigt slå vakt om valfriheten genom privata utförare. Personalkooperativets anställda var ett verkligt team, oavsett om de arbetade på golvet, vilket alla gjorde, eller med de administrativa uppgifterna, vilket också alla gjorde. Hemtjänstföretaget arbetade mycket med yngre människor som inte bara hade somatiska problem utan även psykiska.

Vi var mycket imponerade av engagemanget hos både anhörigföreningen och de båda företagen.

Vi har tidigare träffat både socialdemokrater, allianspolitiker, Kommunal-facket och hemtjänstföretag. Vi har inte träffat någon som baktalar den kommunala utförarens personal. Jag har sagt det många gånger nu: Det finns en samstämmighet mellan privata utförare och brukare, mellan personal både hos hemtjänstföretag och även inom kommunen, om att den kommunala utföraren framträder med för många ansikten inför brukarna. Här måste det till en förändring. Både äldre och föräldrar till barn vittnar om att de bytt från kommunen till en privat utförare just av detta skäl. Den kommunala utföraren skickar för många olika anställda till brukarna.

Jag vill själv tillägga följande: jag har suttit i kommunfullmäktige sedan 1991. Och under dessa 27 år har jag även träffat eldsjälar inom den kommunala äldreomsorgen – både inom hemtjänsten och på särskilda boenden. Det finns en hög brukarnöjdhet. Men en mycket låg timpenning för de som står för hemtjänsten. Denna ersättning måste ökas både till den kommunala och till de privata utförarna. Umeå kommun har lägst hemtjänstersättning till utförarna i hela Sverige. Det håller inte.

Jag kommer att skriva några blogginlägg rörande den uteblivna striden LOV vs LOU. Sedan kommer jag att återuppta min längre bloggserie om orsakerna till den svenska politiska fegheten. Tyvärr var jag tvungen att avbryta denna för tvingande lokala strider här i Umeå kommun.  Som den mellan LOV vs LOU.

* Apropå den svenska politiska fegheten: En del av er undrar kanske var den polisanmälan mot mig, från Nya Miljöpartiet i Umeå, tog vägen. Det gör även jag. Nya MP i Umeå använde den lägsta formen av argumentation. De tänkte så här: vi ska få folk att tro att vi har polisanmält Jan Hägglund för något han sagt i tal eller skrift – och då slutar de kanske att läsa hans blogg – eftersom han är en bov.
* Men folk slutade inte att läsa min blogg. Tvärtom! Det är däremot min uppfattning att min motståndare, Nya MP i Umeå, saknar argument och därför använder sig av polisanmälan och VK – istället för argument.
* Min gissning är att Nya MP i Umeå endast bluffade och att VK ställde sig på MP:s sida, mot oss i Arbetarpartiet, genom att göra en STOR nyhet av detta. Varför jag tror det? Därför att ingenting har hänt.
* Jag ska nu ringa till alla rättsliga instanser för att kolla hur länge man ska behöva vänta på att få veta om Nya MP i Umeå bluffade och ljög för mig och för umeborna om denna polisanmälan. Själv har jag hela tiden hoppats på att Nya MP i Umeå skulle ha lämnat in en polisanmälan. Jag är nämligen inte rädd för detta desperata parti. 

I tisdagens VK (s. 10) talar Vänsterpartiets gruppledare i Umeå kommunfullmäktige, Ulrika Edman, ur hjärtat. Hon säger bland annat följande till VK:s journalist: ”Jag tycker att Arbetarpartiet fått en alldeles för central roll i Umeåpolitiken…”.

Ja, det är vågmästarens lott att få mycket uppmärksamhet. Journalisterna har gjort sitt jobb när de bevakat hur vi, som vågmästare, hanterade situationen i denna väldigt viktiga fråga.

Samtidigt är det beklämmande att höra en person, så öppet, beklaga sig för att inte själv få dominera nyhetsflödet. Men sanningen är att Vänsterpartiet HAR fått en väldigt stor stor roll i nyhetsflödet. Alla känner numera till att V är det enda parti i Umeå kommunfullmäktige som vill avskaffa alla privata utförare. Det framgick i deras debattartikel torsdagen den 22 nov. De övriga åtta partierna vill ha de privata hemtjänstföretagen kvar.

Det har även funnits en del kverulans på grund av vår ideologi. Det finns de som anser, både i det ena och i det andra sammanhanget, att den som är ”till vänster” ska vara emot privata utförare. Även inom hemtjänsten. Med anledning av detta vill jag presentera Arbetarpartiets syn på hemtjänsten utifrån en ideologisk och en praktisk utgångspunkt. Dom kompletterar varandra.

Socialdemokraterna vill ha cirka femtio procent av brukarna hos den kommunala utföraren och 50 procent hos de privata utförarna. Det kan vara ett bra riktmärke. Kommunen måste ha en sådan volym på sin verksamhet att den kan gå in och ta över om en privat utförare skulle göra konkurs, vilket har hänt, och kan hända även i framtiden, exempelvis i en kommundel.

Bra att veta:
* Det finns nio partier i Umeå kommunfullmäktige,
* Åtta av dessa vill ha kvar privata utförare inom hemtjänsten – endast V vill egentlige ha bort de privata utförarna,
* Sju av de åtta partier som vill ha kvar privata utförare vill att dessa ska verka inom ramen för LOV (Socialdemokraterna vill upphandla enligt LOU).

Det finns mycket arbete kvar som kan göras för att förbättra hemtjänsten. Detta gäller både den kommunala och den privata. Frågan är nu: Hur långt som vi kan nå inom ramen för LOV.

Jag återkommer i frågan.

Ny skjutning på Ålidhem.

Idag tisdag 4 december klockan 12.10 ägde en ny skjutning rum här på Ålidhem. Skotten kom från två män och var riktade mot en BMW som stod på parkeringen mellan Fysikgränd och Laboratorvägen. Fönstret på bilens förarplats är borta. Enligt ett vittne fanns det ett kulhål i bilfönstret.

Den ena mannen var klädd i en svart jacka, den andre i en kamouflagejacka. De båda männen försvann springande från platsen. Polisen är underrättad. Detta är vad jag vet i nuläget.

Eftersom jag inte vet om de två männen är gripna kan det vara klokt att hålla uppsikt då man rör sig på Ålidhem.

Del ett av tre:
Arbetarpartiet kommer att stå fast vid LOV främst av följande skäl

I.  Det vi uppfattat som avgörande för de brukare /vårdtagare som valt privata utförare inom hemtjänsten är att det är samma välkända och trygga ansikten som kommer in i hemmen.

Detta gäller för såväl barn med vissa funktionshinder som äldre som vill ha så få inne i sin lägenhet som möjligt. Det blir extra ångestladdat om det kommer många, nya, okända, ansikten som ska följa med in på toaletten. I denna situation är vårdtagaren som mest utsatt. Det handlar om att de mest intima bestyren ska klaras av – flera gånger om dagen.

Detta framstår som den kommunala utförarens svagaste punkt. Inte att kommunen skulle ha sämre personal – utan just att de vårdtagare som behöver hjälp med det mest intima inte hinner lära känna den person som är där för att hjälpa. Det är helt uppenbart att kommunen måste bli bättre när det gäller just denna fråga. Om detta råder ingen tvekan.  

II.  Rätten för brukaren /vårdtagaren att få behålla vald utförare ska inte ruckas på i onödan.

Detta inkluderar både rätten att välja bort och rätten att få behålla. Det är 1600 som har valt privat eller att stanna hos en tilldelad privat utförare. Brukarnöjdheten för både privata och kommunala ligger på 94 procent. I detta läge vore det förödande att tvinga fram en situation där företagen tvingas säga upp sina anställda och brukare/vårdtagare kastas ut i ovisshet. ”Kommer den utförare som jag har valt att vinna upphandlingen eller tvingas jag börja om från början”, det är den situation som skulle uppstå för brukarna. Och samma situation skulle uppstå för hemtjänstföretagen. Dessa vet inte om de klarar av att ta hem upphandlingen. Det kommer att uppstå ett kaos.

Det är helt sant att privata hemtjänstföretag kan gå i konkurs och också gör det. Men detta har inte hindrat brukare/vårdtagare från att välja privata utförare. Eftersom andelen brukare som har gjort detta val ökade från två procent till 54 procent sedan 2007 har även antalet privata hemtjänstföretag ökat under perioden.

III. En avgörande faktor är att det framtida systemet för hemtjänst måste hålla även år 2028 !

Denna faktor har varit avgörande för oss sedan dag ett av denna debatt. Umeå kommun har ett skenande budgetunderskottet. Om de styrande inte får kontroll över underskottet kommer detta att slå mot hemtjänsten men, naturligtvis, även mot övriga omsorger samt mot skola-förskola. Arbetarpartiets huvudbudskap under årets valrörelse handlade om behovet att komma tillrätta med budgetunderskottet. Om detta inte lyckas hotas även kommunens lagstadgade verksamheter. Den prognos som vi grundade, och grundar, detta budskap på kommer direkt från kommunens ekonomiavdelning. Därför känner ALLA partier till de röda siffror som vi talar om. Men det är endast Arbetarpartiet som har tagit sitt ansvar och dragit konsekvenserna av kommunens snabbt försämrade ekonomiska situation. Detta inte endast under valrörelsen, utan även idag, efter valrörelsen.

Det skenande budgetunderskottet beror främst på befolkningsutvecklingen. Men även på ständigt nya skrytbyggen och på att tänkandet hos de som verkligen bestämmer över Umeå kommuns verksamheter är lika svårt att ändra på som det är att gira 180 grader för en supertanker fullastad med olja och som fått upp farten. Det krävs en väldig motkraft för att få de verkliga makthavarna att förstå att kommunens ekonomin inte längre klarar av vård och omsorg, skola-förskola utan att en hel del annat måste prioriteras bort. Det verkar vara extremt svårt att få de som styr denna kommun att fatta följande: prioritering betyder att välja bort  =  avstå ifrån  =  inte satsa = låta bli  =  ge upp ett projekt  =  pengarna räcker inte till allt!

Umeå kommuns försämrade ekonomiska situation handlar, främst, om att andelen umebor som arbetar minskar i förhållande till andelen barn, skolelever och äldre; situationen beror främst på att de som betalar in skatt minskar i förhållande till de som har gjort sig förtjänta av skattemedlen och nu behöver exempelvis hemtjänst och särskilda boenden eller skola-förskola. Den ekonomiska situationen i Umeå kommun kräver att vård och omsorg, skola-förskola måste prioriteras – på bekostnad av annat. Men detta kommer att vara lika svårt att banka in i skallarna på beslutsfattarna hos Socialdemokraterna och Alliansen, hos Vänster- och Miljöpartierna oavsett om hemtjänsten utförs på basis av LOV eller LOU.

Det är hur budgetunderskottet ska fås under kontroll som måste diskuteras på allvar av partierna i kommunfullmäktige. Politikerna ska inte kasta ut kommunen och dess medborgare i en våldsam strid kring LOV vs LOU.

Del två av tre:
Saker som måste förbättras

*   Kommunens andel av hemtjänsten måste vara tillräckligt stor för att kunna rycka in och fylla ut det tomrum som skulle uppstå om exempelvis en privat utförare går i konkurs i en kommundel.

En metod att öka sannolikheten att kommunen får behålla en tillräckligt stor andel av brukarna för att klara detta är att förändra ”icke-valsalternativet”. Idag fördelas de brukare /vårdtagare som inte gör ett aktivt val på väldigt många utförare. Brukarna hamnar, grovt räknat, hos kommunen och 18 privata hemtjänstföretag i tur och ordning. Detta innebär att kommunen, i princip, får var 19:e brukare.

Vi vill ändra på detta så att ”icke-valsalternativet” ska bli den kommunala hemtjänsten. En sådan förändring har genomförts i bland annat Stockholms kommun. Och denna förändring har införts inom ramen för LOV.

*   Sedan handlar det om fackliga rättigheter. Vi anser att kommunen ska ställa krav på de privata utförarna när det gäller kollektivavtal eller ”kollektivavtalsliknande villkor”. Men sådana krav ställer Umeå kommun redan idag inom ramen för LOV. Detta har skett ända sedan 2014. Självklart kan fackföreningsfientliga företag startas. Men det finns ett fackförbund, Kommunal, med väldigt många medlemmar som måste ta den striden – om så skulle behövas.

*   En uppgift där kommunen idag fyller en unik funktion handlar om de personer som återfinns inom socialpsykiatrin. Kommunens ambition när det gäller människor ”mitt i livet” är att genom olika former av träning och stöd hjälpa dessa tillbaka på arbets- och bostadsmarknaderna. Ibland kan detta vara ett arbete i uppförsbacke. Det kan vara frestande för en privat utförare att inte ta på sig denna krävande uppgift. Detta särskilt som ett aktivt arbete i sådana situationer kan innebära att slå undan ”marknaden” för sig själv. Detta är ett exempel på när ökad samverkan behövs mellan kommunen och privata utförare.

*   Det handlar om de anställda inom hela äldreomsorgen (både hemtjänst och särskilda boenden): Kommunen måste kunna attrahera tillräckligt många att anställa och dessa måste ha rätt utbildning för att kunna sköta sina arbetsuppgifter. Hemtjänsten skulle behöva minst det som tidigare kallades sjukvårdsbiträden. Och inom särskilda boenden krävs att undersköterskorna får fokusera på vård och omsorg vilket inte kommer att vara möjligt utan lokalvårdare. Det krävs även att en karriärstege införs inom äldreomsorgen. Vi har utvecklat detta på annan plats.

*   Det finns fler frågor som måste tas upp till diskussion. Men ingen av dessa motiverar, i dagsläget, ett byte från LOV till upphandling via LOU. Skulle det i framtiden uppstå sådana brister i den hemtjänst som sköts av privata utförare att de inte kan lösas inom ramen för LOV finns möjligheten kvar att byta till LOU.

Men i dagsläget anser vi att de frågor som behöver tas upp till diskussion ska resas inom ramen för LOV. Vi anser att ”icke-valsalternativet” är en sådan fråga.

Arbetarpartiet kommer att resa denna fråga, och andra frågor, både med fackföreningen Kommunal och med de företag som vi nu kommer att träffa. Men också med övriga partier i Umeå kommunfullmäktige. 

Del tre av tre:
Det har varit viktigt för oss i Arbetarpartiet att hålla en klar och tydlig distans till Vänsterpartiet i denna fråga.
Vi kommenterade Vänsterpartiets debattartikel i VK (22/11) i ett svar som publicerade i VK (24/11). I vårt svar betonade vi, bland annat, att Vänsterpartiets attityd innebär att de i praktiken omyndigförklarar de 1600 brukare /vårdtagare som har valt och/eller hållit fast vid privata utförare.

Detta attityd bekräftades även under debatten i fullmäktige (26/11) då Vänsterpartiets fullmäktigeledamot och tidigare ordförande i Umeå, Gudrun Nordborg, fällde följande kommentar:
”Jag tycker att det är intressant att man tycker att konkurrens automatiskt skulle medföra ökad kvalitet. Det som utredare och forskning markerar är ju att det handlar om upplevd kvalitet som vi kan mäta om vi går till brukarna”.

Detta innebär att Nordborg nedvärderar brukarnas /vårdtagarnas egna upplevelser.

Det som framkommit i en rad telefonsamtal, mail och på andra vägar är att både föräldrar till barn med funktionsnedsättning, och väldigt många äldre, anser att kvaliteten består i att endast ha ett fåtal välkända personer från hemtjänsten i sin lägenhet. Det har framkommit att många äldre anser att kvalitet just består i att endast behöva be ett litet fåtal om hjälp – särskilt i samband med toalettbesök. Det ska naturligtvis vara de äldre själva som avgör vad som utgör kvalitet i den dagliga hemtjänsten som inte handlar om sjukvård. För många handlar detta, att endast behöva be ett fåtal personer om hjälp i samband med toalettbesök, skillnaden mellan att kunna leva ett värdigt liv eller inte.

Inom Arbetarpartiet delar vi inte den människosyn som Vänsterpartiet och Gudrun Nordborg gör sig till tolk för i VK och i kommunfullmäktige.