12oo. Islamister är den största källan till Judehat. Sedan kommer ”folk från vänstern” -kampen mot anti-semitism måste även riktas mot dessa grupper

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Varken SD eller S – vi behöver ett riktigt arbetarparti

 ____________________________________

 Sanningen om källorna till anti-semitismen eller judehatet
Delarna ett till fyra – av totalt åtta

 

Del ett
EU:s byrå för grundläggande rättigheter, FRA, publicerade för cirka ett år sedan en omfattande kartläggning av den upplevda antisemitismen inom EU
Kartläggningen hetter ”Experiences and perceptions of antisemitism”. Nästan 16 500 personer som identifierar sig som judar, från tolv europeiska länder, har besvarat enkäten. Dessa länders judiska befolkning uppskattas utgöra 96 procent av den totala judiska befolkning inom EU. Detta är den mest omfattande undersökningen hittills där personer som identifierar sig som judar själva svarar på en sådan enkät enligt byrån. Svaren ger en dyster bild när det gäller hur judarna i Europa upplever antisemitismen.

Nio av tio som deltagit i enkäten upplever att problemen har ökat i det land där de bor under de senaste fem åren. Ett av de länder där den judiska befolkningen upplever att antisemitismen har ökat mest är Sverige. Den upplevda otryggheten har gjort att över var tredje som besvarat enkäten har funderat på att emigrera någon gång under de senaste fem åren. I Sverige ligger siffran på hela 35 procent! Detta är skrämmande med tanke på att motsvarande siffra för Sverige låg på 18 procent då en motsvarande undersökning gjordes 2012. Det handlar alltså om en fördubbling på endast 6 år!

De som svarat berättar om allt från muntligt hot och hat, fördomar och diskriminering på arbets- eller bostadsmarknaden till vandalism och fysiskt våld. Den öppna antisemitismen är, föga förvånande, störts på internet och i sociala medier.

 

Del två
Vilka uppfattas som förövarna när det gäller anti-semitism eller judehat?
I Sverige ser det ut så här:
*
det vanligaste är att förövaren uppfattas som en extremistisk muslim – someone with an extremist Muslim view – vilka utgör hela 40 procent av alla förövare i Sverige,
Snittet för denna kategori inom de tolv länderna ligger på 30 procent,
* näst vanligast i Sverige är ”folk från vänstern” – someone with a leftwing political view – vilka utgör 27 procent av förövarna i Sverige,
Snittet för dessa förövare i de tolv länderna ligger på 21 procent,
* sedan kommer ”folk från högern”  – someone with a rightwing political view – vilka utgör 18 procent av förövarna i Sverige,
Snittet ligger för alla länderna ligger på 13 procent.

* kategorin som de utsatta personerna inte kan kategorisera ligger på 16 procent – Some one else I can not describe – vilka endast utgör 16 procent av förövarna i Sverige,
Snittet för alla tolv länder ligger på hela 31 procent.
Kommentarer
De fyra mest slående faktorerna är dessa:
1. Anti-semiterna agerar väldigt öppet i Sverige. Det är endast 16 procent som de utsatta anser sig inte kunna kategorisera. Snittet för alla tolv länder ligger på hela 31 procent,
2. Övergreppen på judar och judinnor kommer oftare från extrema muslimer (someone with an extremist Muslim view) i Sverige än vad gäller för snittet för alla tolv länder. I Sverige ligger siffran på hela 40 procent medan snittsiffran ligger på 30 procent,
3. Näst flest övergrepp kommer från ”folk från vänstern”. Viktigt att uppmärksamma är att undersökningen inte använder begreppet ”vänsterextremister”. Det begrepp som används är ”someone with a leftwing political view”. Detta begreppet i undersökningen motsvarar ”folk från vänster”.  I Sverige ligger siffran på 27 procent för ”folk från vänster”.  Snittet i alla tolv länder ligger på 21 procent.
4. Lägger vi samman de övergrepp som upplevs komma från extrema muslimer och från vänsterkanten får vi en siffra som i Sverige som ligger på hela 67 procent eller på 2/3. Övergreppen från ”folk från höger” (someone with a rightwing political view)  uppfattas står för 18 procent i Sverige – en femtedel. Observera att även här används inte begreppet ”högerextremist” i undersökningen.

Dessa siffror, samt de korrekta begreppen i undersökningen, speglas tyvärr nästan inte alls (eller inte alls) i den politiska debatten i dagens Sverige.

 

Del tre
Sanningen måste fram – om dagens anti-semitism (judehat) ska kunna bekämpas

I Umeå speglas resultaten i denna undersökning nästan inte alls i den politiska debatten. Varken i debattartiklar, i bloggar eller i  samband med manifestationen till minne av Kristallnatten. Detta är en väldig brist. Låt oss komma ihåg att manifestationen till minne av Kristallnatten har två syften:
*Det första syftet handlar om att hedra de judar som föll offer för nazismen, på Kristallnatten 1938, och fram till andra världskrigets slut.

*Men det andra syftet med manifestationen till minne av Kristallnatten handlar om att uppmärksamma och bekämpa dagens växande anti-semitism – oavsett varifrån den kommer.

Och dagen anti-semitism kan inte bekämpas om sanningen, återigen, förnekas.

Jag tänker på hur sanningen har förnekats, på det mest aggressiva sätt, när det gäller förekomsten av hedersförtryck.
Jag tänker på hur sanningen har förnekats, på det mest aggressiva sätt, när det gäller att islamister som de i Muslimska brödraskapet har infiltrerat riksdagspartier för att skaffa sig maktbaser i sin kamp mot integrering och för att skapa parallella samhällen som de vill ska anpassas efter sharia.

Det är bara att titta på kraven på islamsk särlagstiftning som den då centerpartistiske Mahmoud Aldebe helt öppet krävde i ett brev till Sveriges samtliga riksdagspartier – detta kan inte ens de som är rädda för sanningen förneka.

*Vi som förstår värdet av kunskaper exempelvis de kunskaper som rapporten ”Experiences and perceptions of antisemitism” från EU:s byrå för grundläggande rättigheter innehåller – måste våga tala klarspråk om innehållet i denna rapport.
*Vi som förstår vikten av att föra fram sanningen – att de två största källorna till anti-semitism i dagens Europa utgörs av islamister och av folk från ”vänsterkanten” (inte från vänsterextremister)  – måste våga tala klarspråk. Och detta måste vi göra även om det blir smärtsamt för de som har trott att det räcker med att ta avstånd från Hitler-nazismens illgärningar under 1930- och 40-talen för att kunna bekämpa dagens växande anti-semitism.

Men om dagens växande anti-semitism ska kunna bekämpas krävs det två saker: a) man måste veta varifrån anti-semitismen kommer, b) man måste våga dra slutsatser av detta. Och slutsatsen är dels att de är viktigt att tala om nazisternas illdåd från förr, dels att man måste peka på, och angripa dagens största källor till anti-semitism.

 

Del fyra
Ska anti-semitismen kunna bekämpas måste den bekämpas – varifrån den än kommer.

Om vi tar Manifestationen till Kristallnattens minne som exempel: den är inte till för att partierna ska få visa upp sina bristande kunskaper. Inte heller sin vägran att acceptera sanningen. Manifestationen är till för att bekämpa dagens växande anti-semitism – varifrån den än kommer.

Så utan att förringa hotet från nazisterna, och utan att glömma att de flesta muslimer inte är islamister, måste vi tala sanning. På Kristallnatten och i alla andra sammanhang. Och sanningen är att den främsta källan till den ökande anti-semitismen (judehatet) är att islamisterna har flyttat fram sina positioner i samhället (someone with an extremist Muslim view). Tyvärr utgör Sverige ett av de tydligaste exemplen på detta

 

Men de flesta muslimer, detta måste sägas igen och igen, är inte islamister.

 

Delarna fem till åtta är skrivna – de kommer på måndag

 

 

20 kommentarer

  1. Jonsson

    Under rubriken ”Broderskap (s) gullar med Hamas” (SvD 13/5 2006), skrev Göran Skytte om en sammankomst i Malmö.
    Han återgav dessutom ett citat från Broderskap nr 10, 1971: ”Palestinierna önskar utplåna Israel som stat, vill helt krossa Israel. Detta är helt riktigt – och det är en målsättning vi bör stödja.” Personen som uttryckt denna målsättning är Carl-Henrik Grenholm, teolog.
    Broderskapsrörelsen har idag en representant i sossarnas VU.

  2. Hans J

    Tror att det är viktigt att se hur antisemitismen i Sverige främst drivs från islamistiskt håll, mer sällan från en ytterst marginell högerextremism. Möjligt att vissa neonazister odlar sådana tankar, men de är en försvinnande liten minoritet jämfört med den judehatande grupp som vissa delar av vänstern och socialdemokratin vårdar som sina stödtrupper.
    Noterar att du, Jan, tipsar läsare av din blogg om boken Hakkorset och halvmånen av Niclas Sennerteg. Håller verkligen med dig där. Fantastiskt välskriven och nyanserad bok. Borde läsas av många – i synnerhet socialdemokrater med ensidig syn på mellanösternkonflikten och antisemitismen i största allmänhet och vår tid i synnerhet.
    Ös på Janne! Röstar inte rött men hejar på dig!

  3. David

    Det är anmärkningsvärt att så mycket antisemitism kommer från det som beskrivs som ”leftwing” alltså vänstern. Det innefattar ju alltifrån vänsterpartister och vänstersossar till miljöpartister och vänsterextremister. Riktigt skrämmande! Men föga förvånande med tanke på hur sammanflätade den sortens organisationer blivit med islamister.

    Följer din blogg med stort intresse!

  4. Gunnar

    Bra Janne att du lyfter fram undersökningen ”Experiences and perceptions of antisemitism” och att den verkligen kommer fram i ljuset. Skrämmande siffror men ack så viktiga.

  5. Olof

    Mycket intressant undersökning och resultat.

    Vi skall komma ihåg att det både finns direkta och indirekta förstärkande effekter mellan anti-semitismen från dessa tre grupper.

    Direkt mellan islamister och ”vänster folk” eftersom s, mp och v bjuder in islamismen in i sina egna partier och samarbetar med islamistiska grupperingar. I och med det sker en politisk anpassning hos dessa patienter, men även en rädsla att stöta sig med sina sammarbetspartnets och de väljare de vallar till valutorna.
    Men det går även åt andra hållet. ”Vänster folks” icke avståndstagande från anti-semitism och den de själva ger uttryck för ger ökat självförtroende åt Islamister att allt aggressivare föra fram anti-semitism och agera därefter.

    Indirekt gör ökade anti-semitiska åsikter och agerande från islamister och ”vänster folk” att högerextrema gammal konspirationsterorier där judehatet är centralt, mindre extremt och ökar även deras benägenhet att agera anti-semitiskt.

    Tack för en bra blogg.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Olof – 29 dec 2019
      Jag håller helt med om att ”det både finns direkta och indirekta förstärkande effekter mellan anti-semitismen från dessa tre grupper”. Och det är illa.

  6. Tomas

    Jag tror att vi kan utgå från att antisemiterna ”till vänster” är av karaktären ”såpass korkad att man beskyller världens alla judar för den israeliska statens illgärningar.”

    Tänk att vissa ska ha såna problem med att hålla mer än en tanke i huvet samtidigt…

    Mycket intressant blogg för övrigt, men samtidigt skrämmande fakta. Bra att det kommer fram.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Tomas – 29 december 2019
      Tack Tomas. Det är verkligen skrämmande att så få inte kan hålla mer än en tanke i huvudet (politisk tanke, vill säga).

  7. Frank Pettersson

    Mycket intressanta siffror!! Det finns ju en slags bild av att det bara är nynazisterna som står för judehatet. Men de är ju verkligen en marginell företeelse (även om de kan vara farliga mot individer och ”gapiga” på nätet). Bra att en mer korrekt bild av varifrån judehatet härstammar äntligen kommer fram. Finns det någon bra förklaring till detta hat? Finns det någon liknande undersökning som pekar på var hat mot andra religiösa grupper kommer från?

  8. Jonsson

    I ”Ljusets fiender”, s. 164, nämns Qutbs skrifter (Muslimska brödraskapet). Och, stormuftin i Jerusalem, al-Husseini, den senare samarbetade med nazisterna. Deras agerande kanske i viss mån kan förklara antisemitismen än idag, apropå utfallet i FRA:s studie. Efter första världskriget försämrades judarnas situation i Palestina.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Jonsson – 30 december 2019
      Det stämmer att stormuftin samarbetade med nazisterna. Var han inte till och med iväg och träffade nazi-toppen i Tyskland under andra världskriget.

  9. Patrik

    Jag tror att det finns två sidor av saken när det gäller antisemitismen från folk ”with a leftwing political view”. Det ena har du redan nämnt: en massa personer som inte kan skilja mellan de brott som staten Israel gör sig skyldig till på de ockuperade områdena och judar i allmänhet. Den andra sidan av myntet är följande: personer av judiskt ursprung som idenifierar sig så mycket med den israeliska staten att de inte kan skilja mellan kritik mot staten Israel och antisemitism. Det finns alltså oskarpa knivar på båda sidor i debatten om Israels agerande på ockuperat område.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Patrik – den 30 dec 2019
      Du har absolut rätt när det gäller de oskarpa knivarna. Men dessa kan inte påverka utfallet i enkäten. Denna handlar om hur judarna har angripits – genom hat och hot, vandalism och fysiska övergrepp. Och även om inte alla judar kan skilja på muntliga/skriftliga angrepp på staten Israel, och då deras judiska identitet angrips, så handlar EU-kartläggningen om olika typer av angrepp på just judar i EU. Även om någon har fel i en diskussion ska detta självklart inte leda till att denne eller dennes familj förföljs. Men det är jag säker på att vi är överens om.
      Jag har talat på demonstrationer till försvar av Gaza och mot vad jag ansåg vara israeliskt övervåld (senaste gången var 2009). Men ingen av judisk härkomst, eller någon svensk anhängare av Israels politik, har angripit mig via hat och hot. Men när jag har kritiserat anti-semitismen riktad mot judar i Europa – har jag mötts av våldsamt hat. Både från nazister och islamister. Det finns alltså två skillnader:
      a) även de judar som har svårt att acceptera angrepp på staten Israel ska självklart inte förföljas för att de är judar.
      b)Då jag kritiserat Israels politik, med ord, har jag sluppit hat och hot. Då jag försvarat judar har jag angrips av både nazister och islamister.
      Så det handlar inte om att båda parter är lika goda kålsupare. Men representanter för båda sidor kan ha fel. och HAR fel ibland. Om detta råder ingen meningsmotsättning.

  10. Jonsson

    Stormuftin lär ha besökt Auschwitz (Ljusets fiender).
    Samarbetet med Waffen SS, kan säkert fört honom även till Tyskland.

  11. Jörgen K

    Under de tre senaste ärkebiskoparna i Svenska kyrkan har de utrikespolitiska utspelen i världspolitiken haft ett land som måltavla: Israel.

    KG Hammar, Anders Wejryd och Antje Jackelén har sammanlagt suttit på ärkebiskopsstolen och hållit i staven i över två decennier. Två decennier av uppmaningar till bojkotter av Israel, av nätverkande med anti-israeliska och anti-judiska palestinska aktivister och av påverkansarbete gentemot politiker på såväl den nationella som den internationella arenan. Två decennier av ensidigt policyarbete, ensidigt fokuserade studieresor till Västbanken och mediala utspel med enögd Israelkritik. Två decennier av att montera ned och fördärva Svenska teologiska institutet i Jerusalem som en unik plats för judisk-kristen dialog och akademiska studier.

    Det här är en komplex väv av kyrkliga nätverk och aktiviteter. För att förstå den behöver man sätta sig in i hur anti-judiska attityder och antisemitisk retorik tar sig uttryck i dag och i relation till staten Israel.

    Några exempel är att israeler anklagas för att själva vara som nazisterna, att bildandet av staten Israel var en förintelse av palestinierna, att staten Israel inte har rätt att existera, att det finns en judisk världskonspiration samt att judar inte har någon teologisk eller historisk hemvist i Israel.

    Alla dessa tankegångar finns i material Svenska kyrkan publicerar, i aktiviteter – som seminarier och studieresor – som kyrkliga avsändare arrangerar. Uppfattningarna dominerar i de skilda palestinska nätverk man stödjer och samarbetar med.

    Det finns en kronologi att följa dessa två decennier som förflutit, som likaledes den är avgörande för att förstå såväl komplexiteten som magnituden i kyrkornas anti-israeliska påverkansarbete.

    År 2001 hölls en FN-konferens om och mot rasism i Durban i Sydafrika. Under mötet arrangerades även en parallell konferens i regi av organisationen Forum (en NGO). Forums avslutande deklaration innehöll formuleringar om att Israel är att likna vid en rasistisk apart­heidstat samt är skyldig till rasistiska krigsbrott, handlingar som är att likna vid folkmord och etnisk rensning.

    Den så kallade Durban-strategin uppmanade till total isolering av staten Israel. Bojkotterna avsåg att gälla alla områden: diplomatiska, ekonomiska, akademiska, kulturella, sociala och militära områden samt även hjälpinsatser.

    Mary Robinson, vid den tiden kommissionär för mänskliga rättigheter och formell värd för FN-konferensen samt senare Irlands president, protesterade när Forum jämställde Davidsstjärnan och den nazistiska symbolen svastikan och hon uttalade orden: ”Jag är jude”. En av de drivande för att definiera Israel som en apart­heidstat var ärkebiskopen i den Anglikanska kyrkan i södra Afrika, Desmond Tutu.

    Året därpå, 2002, undertecknade dåvarande utrikeschefen i Svenska kyrkan, Peter Weiderud (senare ordförande för Broderskap/Tro och solidaritet), biskopen i Västerås, Claes-Bertil Ytterberg, Mellanösternsekreteraren i Missionsförbundet (Equmeniakyrkan) och direktorn för Diakonia tillsammans med ett antal andra samhällsaktörer, som Sven-Eric Liedman, Göran Greider och Per Wirtén, ett upprop i Dagens Nyheter med uppmaningar till bojkott av Israel. Uppropet kallade till bojkott av varor från ockuperade områden, men debattörerna menade samtidigt att om detta inte räckte så krävdes en totalbojkott.

    Samma år tillträdde Peter Weiderud som chef för den ekumeniska organisationen Kyrkornas världsråds (WCC) internationella avdelning och några år senare, 2005, uppmanade Kyrkornas världsråd till ekonomiska bojkotter av företag som man ansåg understödde Israels ockupation.

    En tid innan hade den så kallade HOPP-kampanjen – förkortningen står för Häv ockupationen av Palestina – initierats av den dåvarande ärkebiskopen i Svenska kyrkan, KG Hammar. Med i bojkottkampanjen var ett antal andra samfund och organisationer, som Equmeniakyrkan och Diakonia. Kampanjen hade föregåtts

    • Jörgen K

      av en uppmaning från WCC och det Ekumeniska palestinanätverket PIEF (knutet till WCC). HOPP-kampanjen kritiserades i motioner till kyrkomötet samma år och Svenska kyrkan uppmanades att lämna kampanjen. Kyrkomötet avslog motionerna.

      Den internationella bojkottrörelse som fick namnet BDS – Boycott, Sanctions and Divestments – formerades även den år 2005. Rörelsen förespråkar en total och fullständig bojkott av Israel, så som det uttrycktes i Sydafrika. Det är således upprinnelsen till BDS-rörelsen som sker i Durban.

      Några år senare, 2009, formulerades det så kallade Kairos-dokumentet av ett antal palestinska kyrkoledare och inom ramen för WCC och det Ekumeniska palestinanätverket (PIEF). Retoriken och uppmaningarna i dokumentet har sin klangbotten i Forums deklaration från 2001 och BDS-rörelsen.

      I ett antal motioner till Svenska kyrkans kyrkomöte år 2012 uppmanades kyrkorna att följa BDS-bojkottkraven och ge Kairos-dokumentet status i Svenska kyrkan, vilket också skedde genom beslutet som fattades i kyrkomötet. Kairos-dokumentet förmedlar även en hårdför ersättningsteologi, där judendom ses som död och mörk och ersatt av kristendomen. Här förnekas och demoniseras kristendomens judiska rötter. Judarna fråntas sitt existensberättigande.
      Fortsättning :

      Två år senare hade ärkebiskop Anders Wejryd ett möte med ledaren för Muslimska brödraskapets terrororganisation Hamas, Ismael Haniya, i Gaza tillsammans med BDS-aktivister. Sommaren 2017 arrangerade kyrkorna seminarium i Almedalen med representanter för BDS. Ärkebiskop Antje Jackelén poserade på bild tillsammans med BDS i samband med seminariet och bilden spreds i sociala medier.

      Det finns inget oskyldigt över kyrkoledarnas agerande och det utrikespolitiska spelet. Måltavlan är tydlig och klar: den judiska staten Israel.

      Att Svenska kyrkan ställer sig på antisemiternas sida är härigenom satt till bevisning, så ytterligare aktörer läggs till din lista ……….

Lämna ett svar till Lars-Erik Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.