Är Sverige fredsskadat? Frågan är provokativ men måste ställas då Finlands beredskap jämförs med vår. Uppdatering spridning covid-19

Sverige har idag lägst antal vårdplatser i hela EU – och många äldre.
År 1993 hade landet 4 300 intensivvårdsplatser utrustade med respirator.
År 2019 hade Sverige endast 566 intensivvårdsplatser utrustade med respirator.
Sannolikt innebär detta en ökning av antalet dödsfall i landet – coronavirus eller inte.

Sverige måste renoveras – men detta kräver ett nytt arbetarparti
som förmår ta vara på knegarnas resurser
_________________________

 

Ingress
Det är bra med fred. Sverige har haft fred i 200 år.
Finland har däremot inte haft fred i 200 år. Men om hel nation glömmer sin historia av krig är det absolut inte bra det heller. Och det verkar Sverige ha gjort, till skillnad från Finland. Om du tittar på devisen här ovan kan du läsa att Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. Samtidigt växer antalet äldre i landet mycket snabbt. När det gäller intensivvårdsplatser som är utrustade med respiratorer så hade Sverige 4 300 sådana år 1993. Detta under förutsättning att vi ianspråktog de 900 platser med respiratorer som fanns på de 35 militärsjukhusen samt de 2 100 respiratorer som fanns i reserv. Men dessa finns inte längre. Militärsjukhusen är nedlagda och deras respiratorer borta. Och de 2 100 respiratorer som fanns i reserv är borta de också. Kvar finns 526 ”civila” platser med respirator samt 40 ”militära” respiratorer. Vi har alltså nedrustat sju av åtta intensivvårdsplatser med respiratorer.

Det har inte Finland.

Del ett
Finland har också kvar sina försörjningsberedskapslager för medicinsk skyddsutrustning.
Och den plockas nu fram på grund av coronaviruset. ”Utrustningen kommer inte att ta slut”, säger Päivi Sillanaukee från finska Social- och hälsovårdsministeriet till YLE.

Till skillnad från Sverige och flera andra länder i Europa har Finland behållit de beredskapslager som nationen byggde upp under det ”kalla kriget” som följde efter andra världskrigets slut. En del i detta är att landet har ett obligatoriskt system för att lagra mediciner. Både tillverkare av mediciner och grossister är enligt lag förbundna att lagerhålla 1400 olika läkemedel motsvarande tre till tio månaders normalkonsumtion. Detta innebär exempelvis att Finland har stora lager av antibiotika. Detta kan komma att visa sig extra värdefullt då en viss andel av de som drabbats av coronaviruset också drabbas av bakteriella infektioner. Detta kan ske under den sjukdom som orsakas av coronaviruset. Men bakteriella infektioner skulle också kunna följa i coronasmittans kölvatten.

Finland har även stora lager av olja, livsmedel, utsäde, metaller och reservdelar för jordbruket. Olja finns för upp till fem månader och spannmål för ett halvår. Dessa lager hålls både av de privata företagen och av den finska staten. Anslutningen till EU innebar inte att vårt östra grannland utfärdade ett nytt trafikmärke på vilket det stod ”Suomi Finland upphör”. Det gjorde Sverige. Bildligt talat.

Del två
År 2019 publicerade FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, en utredning om Sveriges beredskapslager.
Utredningen hade den passande rubriken ”Beredskapslagring”. När det gäller lagren av läkemedel kunde FOI konstatera att den svenska apoteksmarknaden ”…omreglerats utan att någon aktör tagit över ett motsvarande övergripande ansvar för läkemedelsförsörjningen som Apoteket AB hade”. I utredningen kan vi också läsa att Sverige kan kopiera Finlands modell ”för att relativt snabbt kunna införa ett lagerhållningssystem i Sverige om så önskas”. Dessutom konstaterade utredningen att det inte finns några beredskapslager inom livsmedelssektorn. Sveriges ”beredskapslager” består av de varor du kan se på hyllorna i butikerna samt de varor som finns i grossisternas egna lager och på omlastningscentraler. Men ”dessa livsmedel [är] dock endast en del av det normala flödet av livsmedel och utgör ingen extra resurs” konstaterar utredningen. Ironiskt?

Kontrasten mellan Sverige och Finland kunde knappast vara större.

Avslutning
I Finland rullar nu långtradare med skyddsutrustning ut till sjukhusen.
I Sverige vittnar vårdpersonal om brist på bland annat andningsskydd och visir. Sverige har inte bara genomgått en militär nedrustning. Sverige har även rustat ned civilförsvaret, däribland beredskapslagren, och antalet intensivvårdsplatser med respiratorer. Dessutom har vi minst antal vårdplatser per capita inom hela EU. Denna nedrustning kommer att visa sig vara kostsam för Sverige. Både i pengar och människoliv.

Självklart har jag också lagt märke till att Finland har satt både huvudstaden Helsingfors och regionen Nyland i karantän. Det utgör nästan en tredjedel av Finlands hela befolkning. Nåja, i Sverige har vi ju minskat storleken på folksamlingarna från 500 till 50. Det ni…

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Siffrorna uppdaterade fredag 27 mars kl 16:15
De siffror som publiceras blir allt mer osäkra då land efter land slutar att testa ”alla” som befunnit sig i riskområden utan nöjer oss numera enbart med att testa sjukvårdspersonal och personer som har så svåra symtom att de behöver sjukhusvård. Inte desto mindre vill jag, löpande, publicera denna statistik över coronasmittans framfart i världen. Denna framfart är skrämmande. Vill du jämföra – gå till mitt förra blogginlägg och jämför. Då får du ser hur antalet smittade och avlidna ökar.

Världen
* 199 länder och territorier är drabbade
* 559 086 bekräftade smittfall
* 25 272 avlidna
* 128 754 tillfrisknade

1  USA: 86 548 bekräftade smittfall, 1 317 har avlidit,
2  Kina
: 81 340 bekräftade smittfall, 3 292 har avlidit,
3  Italien
: 80 589 bekräftade smittfall, 8 215 har avlidit,
4  Spanien: 64 059 bekräftade smittfall, 4 858 har avlidit,
5  Tyskland
: 49 344 bekräftade smittfall, 304 har avlidit,
Iran: 32 332 bekräftade smittfall, 2 378 har avlidit,
10 Sydkorea: 9 332 bekräftade smittfall, 139 har avlidit,
16 Norge: 3 694 bekräftade smittfall, 17 har avlidit,
19 Sverige: 3 046 bekräftade smittfall, 92 har avlidit,
24 Danmark: 2 010 bekräftade smittfall, 52 har avlidit,
36 Finland: 1 041 bekräftade smittfall, sju har avlidit.

Källa: Worldometers (27 mars kl 16:15)

Kommentar:
* I början testade Sverige alla medborgare som hade besökt riskområden. Exempelvis sådana personer som rest till Alperna för att åka skidor. Idag har Sverige ändrat sina testmetoder. De som testas idag är personer som behöver sjukhusvård samt personal inom sjukvården. I en rad andra länder genomför man betydligt bredare tester. Ett av dessa länder är USA. Då det skiljer mycket mellan länderna när det gäller vilka medborgare som man genomför coronatesterna är sannolikt ”rangordningen” mellan länderna ovan missvisande. Det som däremot visas i siffrorna ovan är trenden inom de olika länderna, både vad gäller antalet smittade och avlidna. Vi utgår också ifrån att det reella antalet smittade är betydligt större än siffrorna ovan, då dessa enbart visar antalet bekräftade smittfall. Men sanningen finns dold i ett sannolikt stort mörkertal.

* Värt att notera är den explosiva ökningen av antalet avlidna på grund av coronaviruset i Sverige. Fram till i tisdags hade coronaviruset tagit 40 liv i Sverige. Idag ligger siffran på 92. Utvecklingen är skrämmande.

* Idag har USA flest smittade i världen. President Donald Trump hade tänkt besegra coronaviruset före påsk och fylla kyrkorna under påsken. Det kanske han gör. Men definitivt inte på det sätt som han trodde – utan i form av begravningsceremonier. Jag säger bara en sak: ”Herregud, min skapare”.

* Värt att notera är också att Sydkorea, genom sitt massiva testprogram, nu har lyckats bromsa upp spridningen av coronaviruset, åtminstone i förhållande till andra stater. Det första större utbrottet av coronavirus utanför Kina skedde just i Sydkorea. Så sent som i februari hade Sydkorea näst flest smittade – efter Kina. Idag ligger Sydkorea på tionde plats. Jag tycker att Sydkoreas metod att begränsa smittan så mycket som möjligt borde ha studerats av alla andra länder. Däribland av Sverige.

 

Sverige och Västerbotten
Sverige:
3 046 bekräftade smittfall
92 avlidna
16 tillfrisknade
OBS! Siffrorna för Sverige blir allt mer är osäkra då alla som uppvisar symtom inte längre testas.

Västerbotten:
40 bekräftade smittfall
0 avlidna
0 tillfrisknade

Källa: Folkhälsomyndigheten (27 mars)

20 kommentarer

  1. Erik

    Det har lite att göra med om det har varit krig eller ej i Sverige. Det har med prioriteringar att göra. Sveriges stat stöttar och har stöttat många länder, folkslag och organisationer runt om jorden på bekostnad av annat kan tyckas. Sverige har haft lägre arbetslöshet, starkare statsfinanser, högre skatter och ekonomin har gått som en Tesla jämfört med Finnland under årtionden. Ändå kommer våra äldre sjuka nekas vård och arbetslösa stå med svaga skyddsnät.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Erik – 27 mars 2020
      Du har givetvis rätt i att det har med prioriteringar att göra. Men i vissa situationer kan prioriteringarna ha med en sorts ”anda” att göra. Jag anser själv, rätt eller fel, att det främst finns två historiska tillfällen som har satt sin prägel på det svenska politikerskrået och myndighetsväsendet i Sverige. Det första tillfället var vid demokratins genombrott för drygt 100 år sedan. Istället för att göra rent hus med de privilegier som kommit adel, präster och monarkin till godo fick kungahuset vara kvar och likaså statskyrkan. Och än idag är monarkin och kyrkan sammanvuxna. För i en av våra fyra grundlagar (successionsordningen) står det klart ut att statskyrkan och monarkin är sammanväxta sedan 1500-talet! Och att detta gäller även idag. Eller vad sägs om detta citat från en av våra nu gällande grundlagar”… Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen [från 1530], samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är”. Vi har en statschef som måste vara av den rena evangeliska läran tolkad 1530. Knappast en rak utrensning av den odemokratiska bråten från tiden då kungen var av ”guds nåde”.
      Det andra tillfället som präglade politik och myndigheter var eftergiftspolitiken under andra världskriget. Detta och underlåtenheten att göra upp med hemmanazisterna efter andra världskrigets slut. Dessa överlevde i Socialdemokraterna, Högern/Moderaterna, Bondeförbundet/Centern och Folkpartiet/Liberalerna. Samt inom polisen, militären, bank- och företagssektorn. Denna förbannade halvhjärtade, oavslutade, fega, kompromissande, mentalitet har lett till en dum och naiv tro på att krig och katastrofer tillhör det förgångna. Och till att ingen vågar leda, när det verkligen gäller, genom att peka med hela handen. Med hårdhandsken på. Och jag anser att denna anda genomsyrar hela Sverige och även påverkar de prioriteringar som du talar om. Jag kommer att återvända till detta ände.

  2. Jonsson

    Det måste väl ha gjorts utredningar efter murens fall, kalla krigets slut … före besluten att lägga ner stora delar av försvaret och sälja ut förråden?
    Vilka kan motiveringarna ha varit då?
    Vi kanske inte är fredsskadade men istället marknadsskadade.
    Mäktigare, bördigare länder i EU ville väl ha ”monopol” på jordbruksprodukterna?
    Jag undrar var FOI, menar att Sverige nu ska få tag i t ex jordbruksprodukter? Jag har uppfattat det så att vi inte själva kan försörja mer än 6 -7 miljoner av befolkningen. Jordbruksmark saknas.
    Jag noterar också att bl a matpriserna höjs nu, det är brist hos många av leverantörerna.
    Har vi fått färre sjukvårdplatser på grund av pengabrist i och med privatiseringarna, avancerade tekniska lösningar och nya personalkategorier istället för vårdande personal? Att enklare vårdfall hanteras av privata aktörer? Och, hur privatiserad är Finlands sjukvård …
    EU verkar inte vara så mycket att hålla i handen i kristid.
    Tegnell lär få fullt upp med hårdare restriktioner vad det lider. Tycks vara han som bestämmer. Han argumenterar som en försäljare.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Jonsson – 27 mars 2020
      Finland är med i EU till och med mer än Sverige eftersom detta land har ersatt den finska marken av euron. Och de är lika ”natofierade” som Sverige. Men de har ändå behållit förråd och annats som Sverige bara lagt ned. Få länder står sig så sätt som Sverige. Så var det i samband med asyl-”politiken” 2015, skogsbränderna 2018 och så är det idag. Förutom en övertro på marknaden, överstatlighet i EU- och Nato-tappning så finns det något mer. En brist på hårdhet, i positiv bemärkelse, då situationen så kräver. Och själv tror jag att de två tillfällen i historien som skapat den svenska ”nationalkaraktären” bland annat beror på de två tillfällen som jag nämnde. Det råder ingen tvekan att Finlands karaktär har med det inbördeskriget som följde efter att Sovjetryssland under Lenin gett landet sin självständighet 1917, samt Vinterkriget 1939 då Stalins Sovjet försökte återta Finland plus Fortsättningskriget 1941 då Finland gick med Nazi-Tyskland mot Stalin-Sovjet. Detta har skapat djupa sår i Finland och dessa blodiga skeenden i Finlands historia har skapat en helt annorlunda ”nationalkaraktär” i vårt östra grannland. Finland vet att ibland kan ett land tvingas klara sig självt i en hård omvärld. Det daltas inte, så förbannat, i Finland. Till skillnad från Sverige. Tack och lov har trots allt Sverige beslutat att minska tillåtna folksamlingar från 500 till 50.

  3. Holmsundarn

    Har inte det här ytterst med dumheterna i Afghanistan att göra? När vi antog den ”försvars” strategin övergav vi helt tankarna på försvaret här hemma, som redan efter 1989 börjat nedmonteras rejält, och det nedmonteringsraseriet fick pågå utan någon egentlig kritik från någon, samtidigt som vi skickade soldater till ett tämligen meningslöst krig (särskilt nu i efterhand). Vill minnas i unga år de omfattande protesterna i bland annat Sollefteå, måste varit sent 90-tal.

    Redan på 20-talet (och man kan argumentera från dokument att sverige redan på 1800-talets slut) så har Sverige använd Finland som en sköld mot Ryssland och därför just kunnat göra dylika manövrar med mer eller mindre folkligt stöd, undantaget kalla kriget när vi rustade upp,. Finland däremot ”föddes” ju in i krig och har direkta erfarenheter av det, av folk som fortfarande lever. Ingenting tyder heller på att Finland, någonsin, skulle finna några goda argument att nedmontera civil och totalförsvaret för att bege sig ut och panga på andra sidan jordklotet.

    Så fredsskadade? Kanske. Men definitivt så är vi skadade över att hela generationer har fått för sig att svenska militären är såna som åker runt och pangar i andra länder, inte såna som hjälper till vid skogsbränder, snöstormar och andra katastrofer i fredstid.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Holmsundarn – 27 mars 2020
      Jag gjorde ”lumpen” sommaren och hösten samt vintern och våren 1973-74. Då gällde allmän värnplikt – och en ”hemlig” anslutning till Nato/USA som alla kände till. Men de enda militära utlandsäventyr som Sverige åtog sig var fredsbevarande i FN:s regi. Och den mycket stora värnpliktsarmén var endast kapabel till att försvara Sverige. Utlandsäventyren sammanföll med nedrustningen av den stora värnpliktsarmén. Sverige bytte militär strategi. Vi skulle ha en liten men professionell armé, förberedd för att kunna agera tillsammans med Nato/EU, i andra länder. Därför måste Sverige träna i samband med upplösningen av Jugoslavien och i Afghanistan. Värnpliktsarméns och dess utrustning förstördes aktivt och idag utgör Sverige en aktiv del av Nato – och kan intet annat göra. Det är inte som under det ”kalla krig” som följde på andra världskriget då Sverige levererade uppgifter till Nato, och räknade med stöd från samma militära organisation, men behöll kontrollen. Idag har Sverige skrivit under världlandsavtalet och saknar i praktiken kontroll. Men detta säger inte allt. Finland har gjort samma sak som Sverige. Men har fortfarande beredskapslager och kontroll. Detta beror på historiska orsaker. Sverige är fredsskadat. I Finland har många blött och dött både för rätt frågor (Vinterkriget) och fel frågor (Fortsättningskriget) då parollen ”Finland till Ural”. Eller Stor-Finland till Ural”. Men faktum kvarstår. Finland har behållit sina beredskapslager och kan spärra av en tredjedel av landet. Och Finland kommer, sannolikt, att klara striden mot denna pandemi med färre döda och skadade än Sverige.

      • gr

        Jag fick kalla kårar när Tegnell sa att ”Sverige har bättre beredskap än Italien”, när siffrorna säger exakt tvärtom. Ljög han eller hade han ingen aning? Båda hypotes är skrämmande.
        Jag fick kalla kårar när VK rapporterade om första dagen efter att gymnasieskolorna stängde, med ”trevliga” bilder av flera elever packade tillsammans kring ett köksbord, utan någon som helst kritisk hållning om avsaknad av social distansering (skolorna är ju stängda för att man ska hålla fysiskt avstånd från varandra). Ska inte tidningar ha ett ansvarsfullt förhållningssätt?
        Jag fick kalla kårar när MSB twittrade: ”Nej, MSB har inga sådana uppdrag. Det är den svenska politiska inriktningen att vi inte behöver beredskapslager. /Vänligen, redaktionen” (15 mars)
        Jag fick kalla kårar när en italiensk tjej som bor i Göteborg berättade för ”La Repubblica” att hennes svenska kollegor hånade henne för att hon satt sig själv i karantän, de sa: ”vi är inte som er, det kommer inte att hända oss nåt”.
        Min tandhygienist hörde av sig häromdagen och sa att de inte får testa sig för Coronavirus om de känner sig sjuka. Inte ens de, som jobbar i nära kontakt med patienternas ansikte och luftvägar. Hon sa att det bara är hon och hennes utländska kollegor som känner allvaret i det hela.

        Verkligheten är att Sverige är inte beredd för katastrofsituationer. Det var inte när tsunamin slog sydöstra Asien. Det var inte när skogsbränder härjade och krävde att flygplan från Italien och Frankrike hjälpte till, inte bara en gång, utan också igen två år senare. Det är inte nu, med antalet intensivvårdsplatser/100000 invånare bland de lägsta i Europa. Och misstänker att orsaken inte är ”pojkarna från Afghanistan” utan en systematisk nedmontering av välfärden som skett under en längre tid.
        I mina ögon ligger problemet inte bara i avsaknad av infrastrukturer och material. Attityden ”det kommer inte att hända oss nåt” är också extremt farlig. Det finns för många svenskar som lider av denna exceptionalism, att man är naturligt immun från stora problem, nästan genetiskt överlägsna. Detta kan blir mycket skadligt när det kommer till beslutsfattare. Risken är att man agerar för svagt och för sent.
        I Italien, i regionen Veneto, han man lyckats hålla siffrorna relativt nere för att man har stängt från början och testat, testat, testat så mycket det gick. Här testar man inte ens vårdpersonalen i tillräckligt bra utsträckning. Och vi är bara i början av smittan, när det vore lättare att spåra den.
        I Lombardia, ffa Bergamo och Brescia, har dödligheten blivit fruktansvärt bla för att en del fabriker har envist hållit öppet och tvingat arbetarna att ge sig ut. Vi fortsätter hålla öppet och förlitar oss på den svaga grunden att folk ska spontant bete sig ansvarigt, när inte alla gör det (se skidorter), eller kan.
        Har inte Sverige lärt sig nåt? Eller ”oss händer det inte nåt”?
        Ursäkta för starka ord, men jag är mycket orolig.

        • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

          Svar till ”gr” – 28 mars 2020
          Det ligger mycket i vad du skriver. Jag vill speciellt lyfta fram två saker i din text:
          * Verkligheten är att Sverige är inte beredd för katastrofsituationer. Det var inte när tsunamin slog sydöstra Asien. Det var inte när skogsbränder härjade och krävde att flygplan från Italien och Frankrike hjälpte till, inte bara en gång, utan också igen två år senare. Det är inte nu, med antalet intensivvårdsplatser/100000 invånare bland de lägsta i Europa.
          * Attityden ”det kommer inte att hända oss nåt” är också extremt farlig. Det finns för många svenskar som lider av denna exceptionalism, att man är naturligt immun från stora problem, nästan genetiskt överlägsna. Detta kan blir mycket skadligt när det kommer till beslutsfattare. Risken är att man agerar för svagt och för sent.
          Kommentarer:
          1. Detta kan, som du så riktigt skriver, bli mycket skadligt när det gäller beslutsfattare,
          2. Här i Umeå kommun har dock beslutsfattarna agerat på ett bra sätt. De rekommenderade att alla som varit i riskområden under sportlovet skulle stanna hemma i minst två dagar även om de inte uppvisade några symptom. För detta fick Umeå kommuns beslutsfattare kritik av statsepidemiolog Anders Tegnell. Detta fick inte Umeå att backa. Istället förlängde beslutsfattarna hemmakarantänen först till tio dagar och sedan till två veckor,
          3. Vi måste också, för att inte deppa ihop, se alla vanliga knegare och småföretag som kastar sig in i stormens öga och hjälper till. Då Norrlands universitetssjukhus (NUS) bad om frivilliga bland studenterna anmälde sig omedelbart ca 400 blivande läkare och drygt 100 blivande sjuksköterskor. I morse hörde jag en permitterad flygvärdinna (eller en kvinna från kabinpersonalen) berätta om varför hon nu gick in i sjukvården för att hjälpa till. I Umeå tillagade bland annat restaurang ”Kummin” på Signalvägen, Västerslätt, mat som delades ut till personalen vid NUS. Gratis!
          Så, på samma sätt som vid exempelvis skogsbränderna 2018, vill en väldigt stor del av befolkningen ställa upp och hjälpa till. Men reagerar beslutsfattarna senfärdigt har de ingen användning av all denna solidaritet och allt kunnande som befolkningen besitter.

          • gr

            Jag håller helt med att Umeå kommun har agerat bra. För en gångs skull har man tagit kloka beslut.
            Men det är det nationella läget som bekymrar mig.
            Det finns en jättebra artikel (på italienska, men Google Translate kan hjälpa till) om varför läget har blivit så kritiskt i vissa provinser i Lombardiet:
            https://www.ilpost.it/2020/04/01/disastro-alzano-lombardo-nembro/
            -för sena åtgärder
            -ingen karantän i högsmittade område, trots rekommendationer från centralt håll
            -envishet från företagare att hålla öppet ”för ekonomins skull” trots riskerna
            -otillräcklig eller ingen sanering av sjukhus där man upptäckte de första fallen
            -lokala politiker som tonat ner det hela, trots rekommendationer från centralt håll
            -början på smittan i tätbefolkade område (se Stockholm?)
            -inte testa många från början ”för att inte skapa panik”

            Man borde lära sig från detta och agera proaktivt, istället för att se hur det fortsätter.
            Tegnell sa för ett par dagar sedan att det har lugnat sig och nu att kurvan blir brantare. Har de egentligen koll?
            Jag önskar mig åtminstone tjänstemän som talar tydligt och säger hur det ligger till, åtminstone vet man hur man ska agera.

          • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

            Svar till ”gr” – 1 april 2020
            Du skriver: ”Man borde lära sig från detta och agera proaktivt, istället för att se hur det fortsätter.
            Tegnell sa för ett par dagar sedan att det har lugnat sig och nu att kurvan blir brantare. Har de egentligen koll?
            Jag önskar mig åtminstone tjänstemän som talar tydligt och säger hur det ligger till, åtminstone vet man hur man ska agera”
            .
            Jag håller helt med dig, helt och hållet.

  4. Miller

    You forgot to mention 2 major differences between Sweden and Finland in this crisis: Finland 1) closed its schools, and 2) closed its borders. These two actions will reduce transmission of the coronavirus more than any other measures.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Reply to Miller – March 28, 2020
      You’re probably right about Finland’s two measures. But my point was to explain what I think is the historical reason behind the Swedish ”course of in-action”.

  5. Jonsson

    Sverige som republik skulle medföra att politiker som Bildt, Wallström med flera kunde kandidera till presidentposten, och därmed inte behöva bedriva ”inrikes utrikespolitik”? De skulle inte i samma omfattning längre vilja agera medlare och pekpinnar ute i världen? Eller sikta på höga poster i FN? Deras ansvar och fokus skulle bli Sverige.
    Jag är varken rojalist, (eller liberal), så jag tycker vi ska testa republik. Bara vi slipper Macronkopior. Problemet är tyvärr dagens flockpolitiker som går hand i hand med sina utvalda tjänstemän.
    Detta med Humanitär ”stormakt” ger mig bryderi. Varför stormakt? – det har vi inte varit på länge, så det låter omnipotent och föråldrat. Försvar är viktigt att ha, det betyder inte att man vill kriga, utan att man rustar för fred. Krig är det bestående tillståndet, enligt en gammal filosof (det var dock inte filosofen Marx). Men, eftersom flockmentalitet råder i konsensuslandet, kan det bli svårt att hitta en frivillig svensk president. Ingen enskild vågar bestämma något på hög politisk nivå där personligt ansvar kan komma att utkrävas? Och, att: shit happens, det är ett faktum som knappast kräver statistisk bevisning.

  6. Jonsson

    Har Umeå kommun säkrat skyddsutrustning för sin hemtjänstpersonal?
    Det vill säga: handsprit, skyddsförkläden, andningsskydd och handskar, samt möjlighet till testning för Covid-19 …
    Hur ser det ut för t ex fältgrupper? Har de handsprit, handskar, andningsskydd, tillgång för testning …

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Jonsson – 30 mars 2020
      Umeå kommun har inte, tror jag, kunnat skaffa andningsskydd eller testning för Covid-19. Men det beror på en brist i hela Sverige samt på att sjukvårdspersonal och svårt sjuka nu är de som testas. Inga andra. Och det är ju fel. Men det är inte Umeå kommuns prioriteringar utan Folkhälsomyndighetens, och en rad politiska makthavares, brister under många år – då de rustat ned Sverige – som visar sig. Läs min jämförelse mellan Sverige och Finland i föregående blogg. Hur det står till med övrig utrustning vet jag inte men jag tror att det finns handsprit och handskar. Jag Tror.
      Här i Umeå kommun har dock beslutsfattarna agerat på ett bra sätt. De rekommenderade att alla som varit i riskområden under sportlovet skulle stanna hemma i minst två dagar även om de inte uppvisade några symptom. För detta fick Umeå kommuns beslutsfattare kritik av statsepidemiolog Anders Tegnell. Detta fick inte Umeå att backa. Istället förlängde beslutsfattarna hemmakarantänen först till tio dagar och sedan till två veckor,

  7. Lennart

    Kan skillnaden mot Finland och för övrigt även Norge och Danmark ha att göra med att samtliga dessa länder har kvinnliga statsministrar. För att nå dessa positioner har förmodligen krävts en betydande målmedvetenhet, förmodligen även en förmåga att se problem och att rationellt hantera dessa. De är förmodligen inte ”tryggt inbäddade” i en organisation som har en succestionsordning fastlagd sedan länge. I Sverige är inte duglighet och beslutsförmåga som styr tillsättningen av politiskt ledarskap utan behovet av rätt kontaktnät och att komma från rätt släkt. Den nya adeln. Finland och Sverige var ett land fram till 1809. Även om finskan är ett svårt språk att lära, men det går, vore det inte helt fel om vi återigen blev ett land. Givetvis under Finskt ledarskap. Sverige har monumentala problem som tydliggörs för varje ny ”kris”. Lösningen är alltid en ny utredning som leder till en ny myndighet. Vi har snart en myndighet för varje kommatecken i vår lagstiftning.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Lennart – 31 mars 2020, Del ett
      I skarpa lägen har förmågan att fatta svåra beslut, som påverkar folks vardag, att göra med vilken typ av ”kultur” som råder inom organisationer oavsett om det handlar om riksdagspartier eller myndigheter – som ofta är sammanväxta i toppen via utnämningspolitik och ömsesidiga beroenden. Män eller kvinnor – jag anser att det är väldigt sällan som det handlar om individer. Jag anser att det handlar om den kultur som finns i toppen på partier och myndigheter. Denna kultur har skapas i vissa avgörande situationer. En sådan var övergången från kunga- och präststyre till dagens form av folkstyre. Ett annat sådant tillfälle var före-, under- och efter andra världskriget. Låt mig utveckla detta.
      Det första tillfället, som jag ser det, var alltså vid demokratins genombrott för drygt 100 år sedan. Istället för att göra rent hus med de privilegier som kommit adel, präster och monarkin till godo fick kungahuset vara kvar och likaså statskyrkan. Och än idag är monarkin och kyrkan sammanvuxna. Innehållet i en av våra fyra grundlagar (successionsordningen) visar tydligt att kyrkan och monarkin är sammanväxta – ända sedan 1500-talet! Och att detta gäller även idag. Eller vad sägs om detta citat från en av våra IDAG GÄLLANDE grundlagar.
      ”… Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen [från 1530], samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är”.
      I Sverige har vi alltså en statschef som måste vara av den ”rena evangeliska läran” baserad på en tolkning från 1530 i Augsburg och en annan tolkning från 1593 i Uppsala. Istället för att rensa ut denna odemokratiska dynga från den tid då kungen (av ”guds nåde”) styrde landet med hjälp av himmelen är alltså både monarkin och kopplingen mellan denna och kyrkan kvar. Sverige är inget renodlat sekulärt land vilket är direkt odemokratiskt. Detta arv av allt göra demokratins genombrott till något halvdant var en första och verkligt skadlig eftergift.
      Det andra tillfället som präglade politik och myndigheter var eftergiftspolitiken under andra världskriget. Detta och underlåtenheten att göra upp med hemmanazisterna efter andra världskrigets slut skiljer Sverige från exempelvis Danmark, Norge och särskilt Finland. Danmark och Norge blev ockuperade och byggde upp en motståndsrörelse mot nazisterna. Finland deltog i andra världskriget.
      Sverige – befolkningen, politikerna och myndigheterna – har väldigt annorlunda erfarenheter. Landet förde en utpräglad eftergiftspolitik mot Nazi-tyskland. Och till detta kommer något nästan ännu värre: ”vi” gjorde inte upp med hemmanazisterna ens EFTER andra världskrigets slut. ”De bruna” överlevde, till och med som ledamöter i riksdagen, inom Socialdemokraterna, Högern/Moderaterna, Bondeförbundet/Centern och Folkpartiet/Liberalerna. Se Bosse Schöns bok ”Svenskarna som stred för Hitler”. Nazisterna fanns kvar även inom polis, militär, bank- och företagssektorn. Denna förbannade halvhjärtade, oavslutade, fega, kompromissande, mentalitet har lett till en dum och naiv tro på att krig och katastrofer inte drabbar Sverige – att vårt land utgör ett undantag. Politiker i exempelvis The United Kingdom har talat om den svenska ”exceptionalismen” (det drabbar andra men inte oss).
      Sverige skiljer sig extra mycket från Frankrike som dels gjorde rent hus med monarki och adel i samband med Franska Revolutionen och demokratins genombrott, dels deltog i båda världskrigen och genomlevde fyra år av nazi-ockupation. Jag förespråkar inte garotten. Jag försöker förklara att den bristande handlingskraften är djupt rotad i organisationer och deras ”kultur”. Dessa två historiska tillfällen har skapat en mjukhet, i negativ bemärkelse, som gör att ingen klarar av att peka med hela handen (med hårdhandskarna på) då det behövs. Mönstret upprepar sig gång på gång: Då Estonia sjönk 1994, vid tsunamin jul-nyår 2004-05, skogsbränderna 2018, IS-återvändarna som uppmärksammades 2019 och nu coronaviruset. Jag anser att denna anda genomsyrar hela politiker- och myndighets-Sverige. Det handlar om organisationer som har präglats av avgörande historiska situationer, forts i Del II ovan.

      • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

        Del II – börja med del I nedan
        Vissa situationer har till och med skapar ett visst mått av ”nationalkaraktärer”. Och sedan denna kultur/anda väl ”satt sig” tenderar den att upprepa och förstärka sig själv via de beslut från modern tid (Estonia, tsunamin, o s v) som jag nämnt. Min poäng är att det kommer att kräva en lång och hård kamp för att förändra denna kultur/anda. Kvinnor kan spela en positiv roll i denna förändring. Men vi män måste också hjälpa till. Det handlar om att bryta en djupt förankrad organisationskultur som har haft tid att ”sätta sig” under hundra år. Byter vi endast en person i toppen kommer organisationskulturen att omforma personen – oavsett vem och kön.

  8. Jonsson

    Det du beskriver är delvis: Den långa marschen genom institutionerna.
    Dessutom har tidigt svenskt 1900-tal sopats under mattan. Man pratar ogärna om att vi köpte tyskt kol och sålde ”stål” under kriget och tillät transport på räls och ”överflygningar”.
    Resultatet har blivit att vårt samvete är rent och vårt land är det förlovade …? Det förlorade paradiset, nästan.
    Den tyske journalisten Stichler (som bevakar FHM-pk) är förvånad över att Sverige övergivit försiktighetstänket nu: när t ex säkerhetsbältet är superviktigt för svenskarna i vanliga fall. Krockkuddar, cykelhjälm – också viktigt … men inte smittskydd?
    Statsepidemiologen ställer upp på damtidnings-hemmahosreportage. Kändisar ringer Expressen när de får symtom istället för 1177. Verklighetens vassa kanter måste tydligen suddas ut i Sverige, när det är allvar.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Jonsson – 3 april 2020
      ”Verklighetens vassa kanter måste tydligen suddas ut i Sverige, när det är allvar”.
      Verkligen bra uttryckt.

Lämna ett svar till Jan Hägglund Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.