Umeå kommun måste skjuta på beslutet om nästa års budget – för bättre beslutsunderlag, ökat tryck på regeringen samt av demokratiska skäl

Ingress
Om Umeå kommunfullmäktige antar budgeten för nästa år redan i juni, om 2 månader, begås ett allvarligt politiskt fel. Det finns en rad tungt vägande skäl till att anta budgeten för nästa år efter sommaren. Låt mig nämna några:

* Osäkra prognoser:
Prognoserna för den svenska, exportberoende, ekonomin är ytterst osäkra. Den senaste prognosen från Konjunkturinstitutet (KI) är från april i år. Enligt KI-prognosen kommer den svenska BNP-tillväxten att falla med hela 7,0 procent i år. (Nedgången vid den förra recessionen för drygt tio år sedan var långt mindre). Detta innebär att värdet av de varorna och tjänster som produceras i Sverige 2020 förväntas minska med hela 7,0 procent. Vi kan även säga att ekonomin förväntas krympa med hela 7,0 procent. Detta leder naturligtvis till bland annat:
a) korttidspermitteringar,
b) en kraftigt ökande arbetslöshet från en redan mycket hög nivå,
c) att planerade anställningar uteblir!

När det gäller arbetslösheten uppger Konjunkturinstitutet (KI) att arbetslösheten i Sverige, i år, förväntas att öka från redan mycket höga 6,8 procent till över elva procent – i basscenariot. Men KI har även ett ”alternativt” scenario. I detta beräknas arbetslösheten nå över 14 procent! Om så skulle ske innebär detta varken mer eller mindre en katastrof och kommer sannolikt att leda till en permanent hög arbetslöshet i Sverige.

Här måste två kommentarer göras. För det första: Oavsett vilket av dessa två scenarier som slår in innebär detta en rekordhög arbetslöshet – vilket minskar samhällets inkomster och ökar dess utgifter. För det andra: Detta visar hur osäkra prognoserna är för en liten exportberoende ekonomi som den svenska.

Dessa osäkra prognoser utgör det första skälet till att Umeå kommun, absolut inte, bör ta en budget för nästa år redan i juni, om två månader, utan måste vänta med att anta budgeten för 2021 till i höst.

* Eventuella tillskott till kommunerna från regeringen
Den 2 april i år meddelade regeringen att den skulle tillskjuta 15 miljarder kronor extra till Sveriges kommuner och regioner (landsting) för detta år. Dessutom skulle 12,5 miljarder skjutas till för året 2021. Detta p g a coronakrisen.

Regeringens stora budgetproposition kommer att läggas den 21 september. Vanligtvis brukar nyheter i denna budget, som eventuella extra pengar till kommuner och regioner, börja läcka ut under Almedalsveckan. I år blir det sannolikt ingen sådan vecka. Men medvetna läckor tar sig, naturligtvis, ut även andra vägar.

Detta är det andra skälet till att Umeå kommun absolut inte bör anta en budget för nästa år redan i juni. De budgetmässiga förutsättningarna kan komma att förändras även genom nya tillskott från regering och riksdag.

Arbetarpartiet vill dessutom att tiden, från och med igår och fram till dess att regeringens stora budgetproposition läggs fram den 21 september, ska användas för att trycka på regeringspartierna (S och MP) för att det ska tillskjutas mer pengar till, bland annat, regionernas sjukvård och kommunernas omsorger. Det bästa vore om Socialdemokraterna i Umeå ställde sig i spetsen för ett sådant initiativ. Det är deras stats- och finansministrar.

* Även demokratiska skäl talar mycket starkt för att budgeten ska antas efter sommaren
De starka demokratiska skäl som talar för att beslutet om Umeå kommuns budget måste skjutas upp till hösten – precis som skedde både 2013 och 2014 – består bland annat av två faktorer:
Ett faktor som har med demokrati att göra handlar om att partierna i fullmäktige ska veta vad de gör! Finns det bättre beslutsunderlag till hösten måste detta beslutsunderlag inväntas. Jag syftar på prognoserna rörande pandemin och ekonomi-arbetslöshet-skatteinkomster; jag syftar på kunskap om ifall blir det kommer mer pengar från regeringen – eller inte mer pengar från regeringen.
Den andra demokratiska faktorn handlar om möjligheterna att diskutera fram en budget på ett anständigt sätt.
Dels inom partierna. Dels mellan partiernas olika företrädare, både före beslutet i fullmäktige och under själva budgetdebatten i fulllmäktigesalen. Kontakterna, både inom och mellan partierna, tar längre tid idag. Och det är inte acceptabelt att, med berått mod, planera att debattera budgeten för nästa år med en halverad styrka i fullmäktige. Eller via videolänk. Denna budget berör långt över
tiotusen anställda individer och berör hela Umeås befolkning.

Det vore, varken mer eller mindre, ett övergrepp på beslutsprocessen att inte skaffa sig bästa det bästa tänkbara beslutsunderlaget samt ta den tid på sig som den demokratiska processen behöver.

I grunden handlar det om en förståelse, eller brist på förståelse, för vad en budget betyder !
Budgeten utgör Umeå kommuns handlingsprogram för minst ett år framåt när det gäller driftskostnaderna (främst personalen) och för flera år framåt när det gäller investeringarna (exempelvis utbyggnad av skolor och förskolor samt äldreboenden). Budgeten är inte någon förbannad ”värdegrund” (alltså ett ”tyckande” om än det ena, än det andra) varav det finns för många i kommunen – vilket brukar förvandla dessa till ett bibliotek av kostsamma hyllvärmare.

Budgeten är alltså kommunens verkliga handlingsprogram – det viktigaste styrdokumentet. Detta handlingsprogram ska enligt lag följas – även om lagen nu, av begripliga skäl, blir mer och mer töjbar – och alla anställda har under årtionden tvingas att arbeta allt hårdare för att klara av allt mer på allt kortare tid. Detta för att hålla ”budgetramen”.

Känner läsaren igen begreppet?

Budgetramen betyder att många har fått arbetsskador på grund av en för trång budgetram – i kombination med ett för litet personalinflytande. Därför måste just dessa, så viktiga, budgetramar inte ”göras bort” före sommaren – utan de måste diskuteras under den tid som behövs. Allt annat är att göra våld på budgetprocessen.

Om budgetprocessen undermineras – genom osäkra underlag och en inskränkt debatt – kan detta betyda följande:
a) att möjligheten för vissa partier – som anser att det aldrig varit viktigare att fokusera på de lagstadgade basverksamheterna – att enas kommer att inskränkas,
b) möjligheten att ett budgetförslag – präglat av brist på krismedvetenhet, innehållande nya skrytprojekt – som drabbar personalen extra hårt antas av kommunfullmäktige.

Så även tunga demokratiska skäl talar för att Umeå kommun ska vänta med att anta budgeten för 2021 till i höst. Arbetarpartiet kommer att göra allt vad det kan för att bekämpa varje försök att ”göra bort”  nästa års budget redan i juni.

PS.
* År 2013 antog inte Umeå kommunfullmäktige budgeten för 2014 förrän i slutet på oktober. År 2014 antog inte heller fullmäktige budgeten för år 2015 förrän efter sommaren (den 25 augusti).
* Skälet till att kommunen sköt upp budgetbesluten dessa år var att de två styrande partierna i Umeå inte kom överens!
* I år är skälen att skjuta upp beslutet om nästa års budget oändligt (alldeles förbannat) mycket tyngre. Det handlar om behovet av säkrare prognoser, eventuella besked om extrapengar till kommuner och regioner samt om den demokratiska processen.
* Lagen säger att kommunen kan vänta med att anta budgeten för 2021 till slutet på november – om så skulle vara nödvändigt!
* Vad krävs det mer för att skjuta upp budgetbeslutet för 2021 till efter sommaren?
* Vad krävs det mer för att Umeå ska göra som exempelvis Skellefteå, där Socialdemokraterna också styr, och skjuta upp budgetbeslutet till i höst?
DS.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade i coronaviruset

Det finns endast sex länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har det största antalet dödsfall i världen, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än Sverige.

Se den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning nedan:

1. Belgien: 720 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 553 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 491 avlidna per 1 miljon invånare
4. United Kingdom: 443 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike: 395 avlidna per 1 miljon invånare
6. Nederländerna: 304 avlidna per 1 miljon invånare
7. Sverige: 291 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 278 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 223 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 87 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 86 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 68 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 45 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 40 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (6 maj kl 22.00)

Statistiken globalt 5 maj
* 212 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 3 802 230 människor har bekräftats smittade
* 263 087 har bekräftats avlidna
* 1 285 716 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (6 maj kl 22.00)

Sverige totalt
bekräftade smittfall:         23 918
bekräftade avlidna:            2 941
bekräftade tillfrisknade:      4 074

Källa: Folkhälsomyndigheten 6 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Onsdag 6 maj:               336 bekräftade smittfall, 17 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april, 2 maj samt 6 maj