Sjukvården i Västerbotten berövas en halv miljard på tre år. Men covid-19 visar att det krävs en bred satsning på sjukvården – i hela Sverige

Läs bloggserien om pandemierna – se mina inlägg från 5, 11 respektive 18 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark som Sverige inte vet?
Passa gärna på att bli medlem i Arbetarpartiet.
______________

Jag måste börja med att säga att det är förolämpande fräckt av den politiska ledningen för Region Västerbotten att försöka lösa frågan om sommarvikarier genom att lägga ut semestrarna över juni, juli, augusti – och september – genom att hänvisa till coronapandemin. Alla insatta vet att detta argument inte håller.

Ingress
Två, varandra motverkande, trender drabbar samman extra tydligt i sjukvården p g av Coronaepidemin.
Den ena trenden består av det väldiga behovet av att rusta upp sjukvården och kommunernas omsorger. Den andra trenden består av de, redan beslutade, nya nedskärningarna inom sjukvården och kommunernas omsorger – en fortsättning på årtionden av nedskärningar. Låt mig beskriva denna, för folkhälsan och ekonomin, våldsamma krocken mellan de två motverkan trenderna genom siffror från sjukvården.

Del ett
Den ena trenden består av punktvisa upprustningar av sjukvården.
Coronapandemin har inneburot att vissa redan beslutade nedskärningar har skjutits upp. Det är bra. Extra pengar satsats för att kunna bemöta angreppet från covid-19 viruset. Så exempelvis på mikrobiologin som spelar en avgörande roll för att testa prover som tagits på människor som misstänks ha blivit smittade av coronaviruset. Det finns även andra exempel finns på punktvisa satsningar inom sjukvården för att kunna bekämpa pandemin. Jag talar bland annat om Region Västerbotten (tidigare Västerbottens landsting). Samma punktvisa upprustningar har skett i en rad regioner (tidigare landsting) i Sverige.

Del två
Den andra trenden består av de – redan beslutade – nya nedskärningarna i sjukvården.
Låt oss åter titta på Region Västerbotten. Ifjol antog politikerna en budget som innebär nedskärningar på uppåt en halv miljard kr under de tre åren 2020-2021-2022! En halv miljard är följande uttryckt i siffror: 500 000 000 kr. För att kunna skära ned så mycket måste kniven i första hand riktas mot personalen. Det är endast genom att skära ned personaltätheten som så mycket pengar kan sparas. Och kom ihåg: detta beslut är redan taget.

Beslutet att skära ned en halv miljard, under en treårsperiod 2020-2021-2022, huvudsakligen på personalen, måste detta beslut rivas upp! Och det är inte endast i Region Västerbotten som de ansvariga politikerna har beslutat om nedskärningar. I Region Stockholm har politikerna beslutat att skära ned med 1,1 miljard kr endast under innevarande år (2020). Men beslut om nedskärningar har inte endast tagits i Västerbottens och i Stockholms regioner (landsting). Enligt tidningen Vårdfokus planeras nya nedskärningar i hela 17 av Sveriges totalt 21 regioner (landsting)!

Del tre
Den fråga som nu ställs på dagordningen är denna:
*ska de punktvisa upp rustningar som skett inom sjukvården på grund av coronapandemin omvandlas till generella (allmänna) upprustningar av sjukvården.
*Eller ska de, redan beslutade, nya nedskärningarna gå i verkställighet. Sannolikt samma dag som Folkhälsomyndigheten förklarar att coronapandemin är under kontroll (eller tidigare)?
Det handlar om ”antingen eller”!

Del fyra
Låt oss tillföra frågan ytterligare fakta som borde göra valet självklart.
Siffror från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) som SVT Nyheter tagit del av visar bland annat följande:
-hittills har 44 000 operationer ställts in på grund av coronapandemin. Det handlar om hjärtoperationer, höftledsoperationer, ljumskoperationer, o s v,
-över 150 000 människor står idag i kö för en operation i Sverige. Och det tillkommer tusentals varje vecka!

De inställda operationerna innebär väldiga kostnader. Dels i form av mänskligt lidande. Dels rent ekonomiskt eftersom många, som inte blir opererade, tvingas sjukskriva sig. De kostar både i form av sjukersättning samt i form av produktionsbortfall.

För mig, och för Arbetarpartiet, är slutsatsen självklar.
Coronapandemin har skapat en enorm ”puckel” av uppskjutna undersökningar, tester, operationer och eftervård. Detta innebär att att de punktvisa upprustningar som skett inom sjukvården måste övergå i generella (allmänna) upprustningar. Detta dels för att arbeta bort den ”puckel” av uppskjutna undersökningar, tester, operationer och eftervård som skett på grund av pandemin.
Dels för att årtionden av nedskärningar, inom sjukvård och kommunernas omsorger, redan hade skapat anorektiska sjukvårds- och omsorgsorganisationer som innebar en sådan press på personalen att det ständigt var svårt att klara sommarsemestrarna på många håll. Eller att överhuvudtaget behålla en tillräckligt stor andel av personalen. Bland annat sjuksköterskor och undersköterskor.

Jag vill avsluta detta avsnitt med att understryka en sak: Vi ska inte se coronapandemin som ett, nästan ofattbart, undantag. Vi kan förvänta oss nya utbrott av pandemier. Detta är ytterligare ett argument för att omvandla de punktvisa upprustningar som skett inom sjukvården till generella (allmänna) upprustningar.

Avrundning
Jag inledde detta blogginlägg  med att säga att det finns två trender som drabbar samman med våldsam kraft när det gäller sjukvård och kommunernas omsorger.
* Den ena trenden består i att utgå ifrån behovet av att låta de punktvisa upprustningarna inom bland annat sjukvården övergå i en allmän upprustning. Detta för personalens bästa, patienternas bästa och de anhörigas bästa och för samhällets bästa.
* Den andra trenden består i att fortsätta de nedskärningar som pågått under årtionden inom sjukvård och kommunernas omsorger. Och därmed låta de redan beslutade nedskärningarna gå i verkställighet.
Det betyder nedskärningar på en halv miljard under en treårsperiod i Region Västerbotten, på 1,1 miljard under innevarande år i Region Stockholm samt nya nedskärningar i 17 av landets totalt 21 regioner (tidigare landsting).

Valet måste bli att gå från punktvisa upprustningar till generella upprustningar
Valet kan inte bli att gå från punktvisa upprustningar till nya – omfattande och brutala – nedskärningar i Västerbotten, Stockholm och i nästan alla övriga regioner i Sverige.

Detta är vad det verkliga vårdvalet handlar om. Det är, bland annat, för att dra åt rätt håll vad gäller behovet av att rusta upp sjukvård och kommunernas omsorger som Arbetarpartiet siktar på att även ställa upp i valen till region och riksdag.

Beslutet att skära bort en halv miljard från Region Västerbottens
verksamheter under åren 2020-2021-2022
måste rivas upp.