Hongkong-influensan – pandemin som hamnade på svensktoppen. Del fyra av bloggserien om pandemierna 1889 – 2009 + ny coronastatistik

Läs även om de övriga pandemierna – se mina blogginlägg från 5, 11 respektive 18 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark som Sverige inte vet?
Passa på att bli medlem i Arbetarpartiet.
______________

 

Det har uppstått en diskussion i Sverige, och om Sverige, i samband med agerandet mot coronaviruset
Denna diskussion handlar huvudsakligen om följande två frågor:
*vilka beslut som fattas av regering, riksdag och myndigheter,
’varför dessa beslut skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Detta var ett skäl bakom denna översiktliga beskrivning av fem tidigare pandemier som jag inledde den 5 maj. Ett annat skäl är behovet av att höja allmänbildningen i samhällsdebatten. De fem pandemier som beskrivs översiktligt är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009.

De fyra första av dessa beskrivningar bygger huvudsakligen på arbeten gjorda av Fredrik Elgh – professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus.

Jag hoppas att dessa översiktliga beskrivningar ska underlätta för läsarna att jämföra dagens coronapandemi med tidigare pandemier. Detta när det gäller hur snabbt viruset sprids och dess farlighet (virulens). En annan förhoppning jag har är att det, i någon mån, ska bli möjligt för läsaren att jämföra agerandet från svenska politiker och myndigheter, i samband med tidigare pandemier, med med agerandet från dagens politiker och myndigheter mot coronapandemin.
Efter själva texten om Hongkong-influensan följer fler uppgifter om mina källor. 

 

Hongkong-influensan 1968-70

*Även denna pandemi hade sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.
Därifrån spred sig viruset till Hongkong – som då var en brittisk ”kronkoloni”. Det första utbrottet i Kina rapporterades i juli 1968. Pandemin spred sig sedan över Asien under augusti och september. I september nådde smittan även USA. Detta skedde bland annat via hemvändande soldater från kriget i Vietnam. Vid ungefär samma tid nådde smittan även Europa. I jämförelse med tidigare pandemier var dödligheten i Hongkong-influensan låg. Det beräknas att ca en miljon människor i världen dog av en total befolkning i världen som då uppgick till ca 3,5 miljarder.

 

*Hongkong-influensan kom inte endast i en våg – och den andra vågen var kraftigare!
De första fallen i Sverige rapporterades under november och december 1968. Det handlade till en början endast om ett fåtal fall. Den första verkliga vågen av smitta svepte över landet under de första månaderna av 1969. Dessutom återkom Hongkong-influensan till Sverige i en andra, och kraftigare, våg ett år senare. Alltså vid årsskiftet 1969-70.

Liksom i samband med Asiaten drygt tio år tidigare var tillgången till vaccin dålig under den första vågen av Hongkong-influensan. Vid pandemins utbrott fanns inte tillräckligt med vaccin för att ens kunna vaccinera alla i riskgrupperna (exempelvis personer med hjärt- och lungsjukdomar). De politiker och myndigheter som bestämde beslutade att begränsade vaccineringen till utvalda grupper. Främst inom sjukvården. I slutet av januari 1969 löstes problemen, delvis, genom en stor import av vaccin från USA. Men vid denna tidpunkt hade smittan redan nått sin mest intensiva fas. I samband med smittans andra våg, i slutet av 1969, var tillgången till vaccin bättre.

 

*Även i samband med Hongkong-influensan blev sjukvården utsatt för press.
Besöksförbud infördes på sjukhus och operationer sköts upp. Detta påminner om situationen idag. Det blev svårt att nå fram till larmnumret 90 000 och att få tag i läkare och sjuksköterskor. Men vid sidan av den press som sjukvården utsattes för märktes inga störningar i samhällets olika funktioner.

Efteråt framfördes en viss kritik mot regeringen för att den haft en för dålig beredskap när det gäller tillgången till vaccin. Enligt Socialstyrelsen insjuknade ungefär 300 000 människor i Sverige under den första vågen av Hongkong-influensan. Landet hade då en befolkning som uppgick till nästan 8 miljoner invånare.

__________

Pandemin som fann vägen in i populärkulturen
Jag minns själv den relativt avslappnade attityd som samhället intog mot Hongkong-influensan. Denna attityd visades bland annat av att pandemin letade sig in i populärkulturen. I USA skrev Hal David / Burt Bacharach låten  ”I´ll never fall in love again”. Året var 1968. I låten ingick begreppet ”pneumonia” (lunginflammation) vilket med största sannolikhet syftar på en av Hongkong-influensans symptom.
I Sverige sjöngs låten in av bland annat Towa Carson. I den svenska versionen hade begreppet ”pneumonia” bytts ut mot ”Hongkong-snuvan”. Den stora hiten med låten fick Dionne Warwick. Du kan se originaltexten, på engelska, här nere. Och du kan lyssna på låten på youtube. Personligen tycker jag att den är perfekt som bilmusik – låten är avslappnande.

Här är originaltexten till ” I’ll never fall in love again”

 

Jag har alltså huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete gjort av Fredrik Elgh. Äras den som äras bör.
Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sina arbeten, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor utgörs av WHO, engelska Wikipedia samt av en journalstudie från Uppsala Universitet rörande pandemin Asiaten.

Ansvaret för eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mig och inte på någon annan.

 

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast fem länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från Worldometers. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Isle of Man och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 801 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 613 avlidna per 1 miljon invånare
3. Italien: 542 avlidna per 1 miljon invånare
3. United Kingdom: 542 avlidna per 1 miljon invånare
5. Frankrike: 434 avlidna per 1 miljon invånare
6. Sverige: 396 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna: 340 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 326 avlidna per 1 miljon invånare
* USA: 299 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 100 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 97 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 71 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 55 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 43 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: Worldometers (24 maj kl 19.30)

Statistiken globalt 24 maj
* 213 länder och territorier samt 2 internationella transportmedel är drabbade
* 5 460 102 människor har bekräftats smittade
* 345 288 har bekräftats avlidna
* 2 284 842 har bekräftats tillfrisknade

Källa: Worldometers (24 maj kl 19.30)

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 33 459
bekräftade avlidna:    3 998

Källa: Folkhälsomyndigheten 24 maj

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Onsdag 20 maj:             437 bekräftade smittfall, 21 avlidna
Söndag 24 maj:             464 bekräftade smittfall, 23 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten den 6, 11, 18, 22 och 25 april samt 2, 20 och 24 maj