Pandemin har lett till 80 extraanställda i länets sjukvård. Men beslut finns att skära en halv miljard. Beslutet måste rivas upp. Fler behövs i sjukvården!

Läs serien om pandemier jag publicerat på denna blogg den 5, 11, 18, 23 och 31 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark om coronaviruset som inte Sverige vet?
Passa gärna på att bli medlem i Arbetarpartiet.
_________________________

 

Ingress
Jag och övriga i Arbetarpartiet har ställt frågan om framtiden för sjukvården i Sverige på följande sätt:
Ska den punktvisa upprustning av sjukvården som skett för att bemöta pandemin övergå i en generell upprustning. Eller ska den generella nedrustning av sjukvården som pågått under årtionden fortsätta när samhället slutligen fått bukt med pandemin. Besluten om fortsatta nedskärningar är redan tagna i 17 av Sveriges 21 regioner (tidigare landsting). I fjol beslutade en politisk majoritet att skära ned en halv miljard kr i sjukvården i Västerbotten under de tre åren 2020-2022. I Stockholm innebär politikernas beslut att 1,1 miljard kr ska bort bara under innevarande år (2020). Alltså: antingen rivs de redan tagna besluten om nya nedskärningar upp – och istället fattas nya beslut om mer pengar och personal till sjukvården. Eller så fortsätter de nedskärningar som har pågått under årtionden sedan pandemin klingat av. Precis som om ingenting har hänt! Frågan måste ställas på precis samma sätt när det gäller kommunens omsorger: antingen fortsatta nedskärningar – eller nysatsningar för fler händer inom omsorgerna.

 

Del ett
I flera av Sveriges 21 regioner (tidigare landsting) har det anställts extrapersonal. Detta för att bättre kunna hantera effekterna av Coronapandemin. I veckotidningen Dagens Samhälle Nr 19/2020 (28/5) publicerades en sammanställning av de punktvisa upprustningar som gjorts pga Coronapandemin.

Sveriges samtliga 21 regioner tillfrågades. Det var 16 regioner som kunde svara med siffror när det gällde extraanställda. Dessa 16 regioner har tillsammans anställt över 2600 extra, i olika yrkeskategorier, för arbete inom sjukvården under pandemin. Den region som har anställt flest extrapersonal är Region Stockholm. Trots att det saknas siffror från två av regionens sjukhus så kommer Stockholmsregionen upp i 779 extraanställda.

 

Del två
Den största yrkeskategorin bland de extraanställda är undersköterskor. Dessa utgör 1020 personer av de totalt över 2600 extraanställda (i de 16 av regioner som svarat med siffror – av Sveriges totalt 21 regioner). På Karolinska universitetssjukhuset har man även timanställt ett stort antal personer, utan vårdutbildning, som oftast fått titeln ”avdelningsassistent”.

Enligt hr-direktören på Karolinska universitetssjukhuset har dessa bland annat jobbat med materialförsörjning, vakat över oroliga patienter samt jobbat med bårhusverksamheten som de tvingats utöka. De räknar dock med att klara sig med sin ordinarie personal från och med den 1 september. Då har Karolinska universitetssjukhuset planerat att återgå till den bemanning som fanns före pandemin.

 

Del tre
Dagens samhälle kunde presentera följande för de 16 regioner som svarat på sammanställningen med siffror:
De 16 regionernas sammanlagda antal extraanställda uppgick till 2639
av dessa var 1020 undersköterskor,
303 sjuksköterskor,
49 läkare,
565 i övriga yrkesgrupper,
702 i regioner där de extra anställda inte var uppdelade på yrkesgrupper.

 

Del tre
I Region Västmanland har drygt 500 personer svarat på annonserna om sjukvårdens behov av extrapersonal under pandemin. Av dessa har 62 anställts. Av de anställda är 44 undersköterskor. Regionen har dock inte lyckats anställa fler läkare via denna särskilda rekryteringsprocess. Istället har regionen tvingats hyra in fler läkare än normalt via bemanningsföretag. Enligt Therese Deutsch, personalchef för hälso- och sjukvården i Region Västmanland, räknar de med att behöva vårda patienter som drabbats av coronavirus under ett halvt år framåt.

Ann Georgsson, förbundsombudsman på fackförbundet Kommunal, hoppas att regionerna ska ta lärdomar av pandemin och se över bemanningen. Det gör även vi i Arbetarpartiet. Vill vill göra extraanställningarna permanenta. Och fortsätta med en generell upprustning av sjukvården (och av kommunernas omsorger). Dels i väntan på nästa pandemi. Dels för att arbeta av den enorma puckel av uppskjutna operationer som blivit resultatet av coronapandemin.

 

Avslutning
Den 21 maj skrev jag bland annat följande i ett blogginlägg:

”Siffror från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) som SVT Nyheter tagit del av visar bland annat följande:
-hittills har 44 000 operationer ställts in på grund av coronapandemin. Det handlar om hjärtoperationer, höftledsoperationer, ljumskoperationer, o s v,
-över 150 000 människor står idag i kö för en operation i Sverige. Och det tillkommer tusentals varje vecka!”

Det har inte blivit bättre sedan dess.

De inställda operationerna innebär väldiga kostnader. Både i form av mänskligt lidande. Men även rent ekonomiskt eftersom många, som inte blir opererade, tvingas sjukskriva sig och måste leva på sjukersättning. Till detta kommer kostnaden för ett växande produktionsbortfall.

Det krävs fler händer i sjukvården.
Och i kommunernas omsorger.

---

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast fyra länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Jersey och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 830 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 595 avlidna per 1 miljon invånare
3. United Kingdom: 591 avlidna per 1 miljon invånare
4. Italien: 555 avlidna per 1 miljon invånare
5. Sverige: 437 avlidna per 1 miljon invånare
6. Frankrike: 432 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna: 345 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 338 avlidna per 1 miljon invånare
9. USA: 323 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 103 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 100 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 76 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 58 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 45 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 3 juni

Statistiken globalt 3 juni
* 6 348 900 människor har bekräftats smittade
* 380 810 har bekräftats avlidna
* 2 743 777 har tillfrisknat

Källa: Siffrorna för antalet bekräftade smittfall och avlidna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 3 juni. Siffran för antalet tillfrisknade kommer från Johns Hopkins University 3 juni.

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 38 589
bekräftade avlidna:    4 468

Källa: Folkhälsomyndigheten 3 juni

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Lördag 9 maj:                 363 bekräftade smittfall, 17 avlidna
Lördag 16 maj:               413 bekräftade smittfall, 18 avlidna
Lördag 23 maj:               464 bekräftade smittfall, 23 avlidna
Lördag 30 maj:               498 bekräftade smittfall, 26 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten. Statistiken börjar den 6 april då det var denna dag som den första personen i Västerbotten avled av coronasmittan.