Nazist körde runt med hakkorsflagga i inlandet. Låt mig kontra genom att berätta om en verkligt modig anti-nazist – vissångerskan KARIN JUEL.

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Vid tiden runt 1 Maj i år körde en yngre man omkring i Dorotea och Vilhelmina med en fullt synlig hakkorsflagga i sin bil. Mannen utreds nu för hets mot folkgrupp. Låt mig kontra detta nazistiska tilltag genom att berätta om en verkligt modig anti-nazist: Karin Juel.

Ingress
Jag växte upp med Karin Juel. Tyvärr utan att förstå hennes storhet. Karin Juel föddes redan 1900 och var alltså mer än ett halvt sekel äldre än vad jag var.  Men omsättningen på filmer, låtar och även på kända personer var inte på långt när lika stor under min tonårstid som idag. För mig var Karin Juel en av de många personer som bara ”fanns där”. Så var det från att jag började uppfatta omvärlden till dess att hon dog 1976.

Karin Juel kom att få många strängar på sin lyra. Hon började med att sjunga in föga provocerande visor som den skira ”Blomman”. Det är viktigt att komma ihåg att all musik (inklusive texterna) är barn av sin tid. Det var också i sin egenskap av vissångerska som Juel först blev känd. Men hon hann med så mycket mer under sitt liv. Juel kom att ge ut en rad romaner, både under pseudonym och i eget namn. Hon deltog även i ett antal filmer och kan alltså även ta upp filmskådespelerska på sin meritförteckning. Juel hade också en viktig spalt i veckotidningen ”Allers” under många år. Där besvarade hon existentiella frågor från tidningens läsare. Karin Juel tog, mycket tidigt, ställning för de homosexuellas rättigheter i samhället. Skälet till att jag, plötsligt, kan så mycket om denna kvinna är en intervju med hennes dotter-dotter i P1, Snedtänkt, söndagen den 31 maj. Det som jag skriver nedan är påtagligt inspirerat av detta program.

Del ett
Skälet till detta blogginlägg är Karin Juels modiga ställningstagande mot nazismen under andra världskriget
Juel var mycket populär i Danmark. Och medan Nazi-Tyskland fortfarande ockuperade landet inbjöds Juel till Danmark för en hela åtta veckor lång turné. Då hon anlände till Danmark söktes hon upp av Gestapo. Dessa undrade artigt undrade vilket hennes ärende var. Juel berättade då att danskarna var ett musikaliskt folk som ville höra henne sjunga. Och med detta lät sig Gestapo nöja. De önskade henne till och med lycka till.

Med på hennes repertoar fanns en visa, eller sång, som på svenska heter ”Balladen om den tysta staden” som var skriven av Bror Söderlundh. Texten var anti-nazistisk. Juel översatt själv texten till danska, språkkunnig som hon var, så att ingen språkförbistring skulle kunna uppstå mellan henne och den danska publiken. Och det gjorde det inte heller. Danskarna förstod innehållet i sången utmärkt bra. På danska kom sången att heta ”Den tause by”.

Del två
Karin Juels turné i det tysk-ockuperade Danmark blev en succé.
Föga förvånande blev ”Den tause by”. Då hon sjöng den sången blev den danska publiken, minst sagt, entusiastisk. Det stampades med fötter och klappades i händer. Och ropen löd: ”Den tause by, Den tause by, Den tause by”. Till saken hör att Karin Juel framförde sången vid flera tillfällen när Gestapo hade folk i lokalerna! Någon som Juel visste. Men hon sjöng i alla fall. Juel var minst av allt rädd av sig.

Men säg den lycka som varar.

Del tre
Vid ett av hennes uppträdanden fanns en dansk quisling (landsförrädare) med bland publiken.
När denne danske quisling (landsförrädare) hörde sången ”Den tause by” och upplyste han genast Gestapo om sångens  innehåll. Detta resulterade i att nästa samtal mellan Karin Juel och Gestapo, den hemliga nazistiska polisen, blev mindre artigt.

Gestapo förklarade att Karin Juel måste ändra sin repertoaren (stryka ”Den tause by”. Eller lämna Danmark. Karin Juel svarade att hon inte såg någon anledning att ändra på någonting. Och åkte hem.

Det går tyväär inte att komma över någon inspelning av skivan idag. Men det gjordes en inspelning av Karin Juels då hon sjäng in denna sång. Efter inspelningen sändes skivan till Storbritannien. Där spelades den i ”piratradio”, som danskarna kunde lyssna på som en del i att hålla modet, och viljan till motståndskamp, uppe under Nazi-Tysklands ockupation av Danmark.

Hennes anti-nazism tog sig även andra uttryck. Hon skrev boken ”Ekot av ett skott” under pseudonymen ”Kathrine van Goeben”. Skälet till att Juel skrev under pseudonym var att hon inte var säker på att boken skulle tas på allvar om den var skriven av en kvinnlig vissångare.

Nazisterna förlät henne aldrig för hennes anti-nazism under andra världskriget. Vi vet att även under 1960-talet målade svenska (troligen) nazister hakkors på staketet som hörde till hennes bostad. Det upprörde Karin Juel mycket att nazisterna, och deras idéer, levde vidare att alla avslöjanden om deras folkmord. Men den som inte låtit sig skrämmas av Gestapo, under andra världskriget, lär heller inte ha låtit sig skrämmas till tystnad av svenska nazister tjugo år efter sammanbrottet för Hitlers Tredje ”tusenåriga” Rikes sammanbrott.

Avrundning
Det finns väldigt mycket mer som är värt att berätta om Karin Juel. Denna begåvade, produktiva, modiga och framgångsrika kvinna.

Du som vill veta mer kan göra detta genom att lyssna på programmet ”Snedtänkt”, sänt i P1, söndagen den 31 maj i år.

Själv avslutar jag detta blogginlägg med följande uppgifter om Karin Juel: Hon föddes i maj år 1900 och hon dog i maj  år 1976. Däremellan levde hon, vilket jag hoppas framgått, ett mycket produktivt liv.
cKarin Juel var under åren 1937–1948 gift med skådespelaren Stig Järrel.

Källor:
* Snedtänkt, Sveriges Radio P1, 31 maj 2020
* Svenskt kvinnobiografiskt lexikon