Kampen mot corona handlar främst om att masstesta, spåra och isolera – inte om nedstängning. Uppluckrade restriktioner oroar + Ny statistik

Läs serien om pandemier jag publicerat på denna blogg den 5, 11, 18, 23 och 31 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark om coronaviruset som inte Sverige vet?
Passa gärna på att bli medlem i Arbetarpartiet.
_________________________

 

Inledning
Det är inte rätt att beskriva valet av alternativa strategier i kampen mot spridningen av coronaviruset som om det handlade om i hur stor omfattning som samhället ”stängs ned”. Därför ska naturligtvis inte heller debatten om valet av alternativa strategier mot spridningen av coronaviruset handla om stora ”lockdowns” – som i Kinas Hubei-provins, en rad delstater i USA samt i Italien, Spanien och Frankrike –  kontra små ”lockdowns” (som i Sverige och – ursprungligen – i United Kingdom). De som försöker få debatten om alternativa strategier att handla om stora nedstängningar av samhället, kontra små, bidrar ofrivilligt till att dölja vilka de verkliga strategiska alternativen är i kampen mot spridningen av coronaviruset.

De verkliga strategiska alternativen handlar att hålla nere smittspridningen genom masstestning, smittspårning och isolering av infekterade. Eller att endast hålla antalet smittade under sjukvårdens kapacitetsgräns. Vad debatten bör utgå ifrån, enligt min mening, är vilken av dessa strategiska alternativ som politiker och myndigheter har valt i kampen mot spridningen av coronaviruset.

 

Del ett
En uppmärksammad studie från en forskargrupp vid Umeå Universitet där bland annat Joacim Rocklöv ingår visar på faran med att släppa på restriktionerna för snabbt. Forskargruppen har räknat på fem olika scenarier för smittspridning, behovet av intensivvårdsplatser samt antalet dödsfall i Sverige. De olika scenarierna beskriver utvecklingen utifrån fem olika nivåer av restriktioner och social distansering.I ett av scenarierna räknar forskarna på hur Sverige skulle ha sett ut ifall landet inte hade vidtagit några restriktioner över huvud taget. Sverige skulle då ha haft över 9 000 personer i behov av intensivvård i slutet på april. Totalt räknar gruppen med att 62 000 svenskar skulle komma att dö under perioden fram till i september, varav 21 000 på grund av brist på intensivvårdsplatser. Detta alltså om inga restriktioner alls hade vidtagits.

Det scenario som verkar stämma bäst med de åtgärder som hittills har vidtagits i Sverige innebär att antalet sociala kontakter har minskat. När det gäller personer under 60 år har de sociala kontakterna minskats med ca 50 procent. När det gäller personer över 60 år har kontakterna minskat med ca 90 procent. Om Sverige fortsätter att begränsa de sociala kontakterna, enligt detta scenario, beräknas aldrig sjukvårdens kapacitetstak komma att överskridas vad gäller behovet av intensivvårdsplatser. Däremot innebär scenariot att hela 3,2 miljoner svenskar riskerar att ha smittats med coronaviruset fram till och med september i år. Dessutom kommer nästan 9 000 personer att ha avlidit! Jag tar mig friheten att kalla detta scenario för ”Alternativ ett”.

Del två
Studien visar också att bara en blygsam ökning av antalet sociala kontakter kan få förödande konsekvenser. I ett annat scenario räknar forskarna på att de under 60 år skulle minska sina sociala kontakter med 25 procent (istället för 50 procent) och att de över 60 år skulle minska sina kontakter med 75 procent (istället för 90 procent). I detta scenario, som jag tar mig friheten att kalla ”Alternativ två”, skulle antalet smittade i slutet av september i år ligga på över 9 miljoner! Detta är nästan tre gånger så många som i ”Alternativ ett” ovan (3,2 miljoner). I ”Alternativ två” skulle sjukvårdens kapacitetstak komma att överskridas vad gäller intensivvårdsplatser. Dessutom skulle antalet avlidna uppgå till nästan 50 000 – att jämföra med 9 000 avlidna i ”Alternativ ett”.
Av dessa skulle hela 15 000 ha dött på grund av brist på intensivvårdsplatser!

Del tre
Valet av strategi – suppression eller mitigation.
Forskargruppen vid Umeå universitet har även jämfört de olika strategier som världens länder har använt sig av i kampen mot coronaviruset. En av strategierna – som använts av exempelvis Sydkorea, Kina och Nya Zeeland – kallas i forskarvärlden för ”suppression”. Enkelt sagt går denna strategi ut på att masstesta, smittspåra och isolera de personer eller grupper som bekräftas vara smittade.
I Sydkorea har denna strategi kunnat genomföras utan en nedstängning av landet (s k ”lockdown”).
Den stora fördelen är att antalet smittade och avlidna är relativt få i länder som använt sig av ”suppression”. Denna strategi innebär också att sjukvårdens kapacitetstak inte kommer att överskridas. En positiv bieffekt är att kostnadsökningen inom sjukvården p g a pandemin har varit mindre då färre personer har behövt intensivvårdas.

Problemet med denna strategi är att virusets stora spridning i världen gör att det ständigt kommer att uppstå nya smittutbrott. Länderna som använder sig av ”suppression” måste därför behålla en hög beredskap för att testa, smittspåra och isolera smittade ända tills ett effektivt vaccin har tagits fram.

Del fyra
De svenska politikerna och myndigheterna har valt en strategi som forskarna kallar ”mitigation”. Denna strategi går ut på att bara mildra smittan – inte att slå ned den. Smittan tillåts sprida sig i befolkningen men utan att kapacitetstaket i sjukvården överskrids. Om smittan tillåts att sprida sig till många människor är förhoppningen att samhället relativt snabbt kommer att uppnå s.k. ”flockimmunitet”. Umeforskarnas studie visar dock att det kommer att ta ganska lång tid innan samhället uppnår de 60–70 procent smittade som uppskattas behövas för s.k. ”flockimmunitet”. Enligt umeforskarna beräknas endast ca 30 procent av befolkningen vara smittade och därmed immuna i september i år.

Ett stort problem med denna strategi, som svenska politiker och myndigheter använder sig av, är att den hittills har inneburit mångdubbelt fler avlidna än i exempelvis de övriga nordiska länderna. Strategin riskerar dessutom att leda till en väldig ökning av vårdkostnaderna på grund av coronapandemin.

Mitigations-strategin bygger dessutom på att en infektion av coronaviruset skapar en fullständig immunitet hos den drabbade under en längre period. Men om immuniteten bara blir kortvarig (eller partiell) kan hela konceptet om ”flockimmunitet” ifrågasättas. Idag råder det inte någon enighet bland forskarna om vilken immunitet som en infektion av coronaviruset ger den som tillfrisknat.

Forskargruppen vid Umeå universitet rekommenderar att Sverige skall ta efter Sydkorea genom ökad testning, smittspårning och isolering av de smittade samt karantän för de som varit i kontakt med en smittad. Detta i väntan på ett vaccin eller andra behandlingar mot coronasmittan. Så långt forskargruppen.

 

Avslutning
Mycket talar för att ökad testning, smittspårning och isolering av de infekterade skulle kunna rädda människoliv. Det är även detta som Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar alla länder att göra.

Det som också står klart är att en fortsatt social distansering är viktigt för att begränsa smittspridningen.

Det är därför som jag oroas över att regeringen har meddelat att vissa av de restriktioner som gällt för resande ska hävas. Jag befarar att detta kommer att stärka den redan märkbara trenden att exempelvis köpcentra och pubar mer och mer fylls av människor som tänker mindre och mindre på att bibehålla det, på grund av coronapandemin, nödvändiga avståndet till sina medmänniskor.

Detta är mycket oroande.

 

 

---

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

 

Det finns nu endast fyra länder i världen som har högre dödstal än Sverige i förhållande till storleken på landets befolkning.
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Jersey och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare. Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 839 avlidna per 1 miljon invånare
2. United Kingdom: 609 avlidna per 1 miljon invånare
3. Spanien: 578 avlidna per 1 miljon invånare
4. Italien: 563 avlidna per 1 miljon invånare
5. Sverige: 459 avlidna per 1 miljon invånare
6. Frankrike: 436 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna: 348 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 343 avlidna per 1 miljon invånare
9. USA: 337 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 105 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 102 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 76 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 59 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 45 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 9 juni

Statistiken globalt 9 juni
* 7 069 278 människor har bekräftats smittade
* 405 587 har bekräftats avlidna
* 3 341 215 har tillfrisknat

Källa: Siffrorna för antalet bekräftade smittfall och avlidna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 9 juni. Siffran för antalet tillfrisknade kommer från Johns Hopkins University 9 juni.

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 45 924
bekräftade avlidna:    4 717

Källa: Folkhälsomyndigheten 9 juni

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Lördag 9 maj:                 363 bekräftade smittfall, 17 avlidna
Lördag 16 maj:               413 bekräftade smittfall, 18 avlidna
Lördag 23 maj:               464 bekräftade smittfall, 23 avlidna
Lördag 30 maj:               498 bekräftade smittfall, 26 avlidna
Lördag 6 juni:                 523 bekräftade smittfall, 28 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten. Statistiken börjar den 6 april då det var denna dag som den första personen i Västerbotten avled av coronasmittan.