Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Vid tiden runt 1 Maj i år körde en yngre man omkring i Dorotea och Vilhelmina med en fullt synlig hakkorsflagga i sin bil. Mannen utreds nu för hets mot folkgrupp. Låt mig kontra detta nazistiska tilltag genom att berätta om en verkligt modig anti-nazist: Karin Juel.

Ingress
Jag växte upp med Karin Juel. Tyvärr utan att förstå hennes storhet. Karin Juel föddes redan 1900 och var alltså mer än ett halvt sekel äldre än vad jag var.  Men omsättningen på filmer, låtar och även på kända personer var inte på långt när lika stor under min tonårstid som idag. För mig var Karin Juel en av de många personer som bara ”fanns där”. Så var det från att jag började uppfatta omvärlden till dess att hon dog 1976.

Karin Juel kom att få många strängar på sin lyra. Hon började med att sjunga in föga provocerande visor som den skira ”Blomman”. Det är viktigt att komma ihåg att all musik (inklusive texterna) är barn av sin tid. Det var också i sin egenskap av vissångerska som Juel först blev känd. Men hon hann med så mycket mer under sitt liv. Juel kom att ge ut en rad romaner, både under pseudonym och i eget namn. Hon deltog även i ett antal filmer och kan alltså även ta upp filmskådespelerska på sin meritförteckning. Juel hade också en viktig spalt i veckotidningen ”Allers” under många år. Där besvarade hon existentiella frågor från tidningens läsare. Karin Juel tog, mycket tidigt, ställning för de homosexuellas rättigheter i samhället. Skälet till att jag, plötsligt, kan så mycket om denna kvinna är en intervju med hennes dotter-dotter i P1, Snedtänkt, söndagen den 31 maj. Det som jag skriver nedan är påtagligt inspirerat av detta program.

Del ett
Skälet till detta blogginlägg är Karin Juels modiga ställningstagande mot nazismen under andra världskriget
Juel var mycket populär i Danmark. Och medan Nazi-Tyskland fortfarande ockuperade landet inbjöds Juel till Danmark för en hela åtta veckor lång turné. Då hon anlände till Danmark söktes hon upp av Gestapo. Dessa undrade artigt undrade vilket hennes ärende var. Juel berättade då att danskarna var ett musikaliskt folk som ville höra henne sjunga. Och med detta lät sig Gestapo nöja. De önskade henne till och med lycka till.

Med på hennes repertoar fanns en visa, eller sång, som på svenska heter ”Balladen om den tysta staden” som var skriven av Bror Söderlundh. Texten var anti-nazistisk. Juel översatt själv texten till danska, språkkunnig som hon var, så att ingen språkförbistring skulle kunna uppstå mellan henne och den danska publiken. Och det gjorde det inte heller. Danskarna förstod innehållet i sången utmärkt bra. På danska kom sången att heta ”Den tause by”.

Del två
Karin Juels turné i det tysk-ockuperade Danmark blev en succé.
Föga förvånande blev ”Den tause by”. Då hon sjöng den sången blev den danska publiken, minst sagt, entusiastisk. Det stampades med fötter och klappades i händer. Och ropen löd: ”Den tause by, Den tause by, Den tause by”. Till saken hör att Karin Juel framförde sången vid flera tillfällen när Gestapo hade folk i lokalerna! Någon som Juel visste. Men hon sjöng i alla fall. Juel var minst av allt rädd av sig.

Men säg den lycka som varar.

Del tre
Vid ett av hennes uppträdanden fanns en dansk quisling (landsförrädare) med bland publiken.
När denne danske quisling (landsförrädare) hörde sången ”Den tause by” och upplyste han genast Gestapo om sångens  innehåll. Detta resulterade i att nästa samtal mellan Karin Juel och Gestapo, den hemliga nazistiska polisen, blev mindre artigt.

Gestapo förklarade att Karin Juel måste ändra sin repertoaren (stryka ”Den tause by”. Eller lämna Danmark. Karin Juel svarade att hon inte såg någon anledning att ändra på någonting. Och åkte hem.

Det går tyväär inte att komma över någon inspelning av skivan idag. Men det gjordes en inspelning av Karin Juels då hon sjäng in denna sång. Efter inspelningen sändes skivan till Storbritannien. Där spelades den i ”piratradio”, som danskarna kunde lyssna på som en del i att hålla modet, och viljan till motståndskamp, uppe under Nazi-Tysklands ockupation av Danmark.

Hennes anti-nazism tog sig även andra uttryck. Hon skrev boken ”Ekot av ett skott” under pseudonymen ”Kathrine van Goeben”. Skälet till att Juel skrev under pseudonym var att hon inte var säker på att boken skulle tas på allvar om den var skriven av en kvinnlig vissångare.

Nazisterna förlät henne aldrig för hennes anti-nazism under andra världskriget. Vi vet att även under 1960-talet målade svenska (troligen) nazister hakkors på staketet som hörde till hennes bostad. Det upprörde Karin Juel mycket att nazisterna, och deras idéer, levde vidare att alla avslöjanden om deras folkmord. Men den som inte låtit sig skrämmas av Gestapo, under andra världskriget, lär heller inte ha låtit sig skrämmas till tystnad av svenska nazister tjugo år efter sammanbrottet för Hitlers Tredje ”tusenåriga” Rikes sammanbrott.

Avrundning
Det finns väldigt mycket mer som är värt att berätta om Karin Juel. Denna begåvade, produktiva, modiga och framgångsrika kvinna.

Du som vill veta mer kan göra detta genom att lyssna på programmet ”Snedtänkt”, sänt i P1, söndagen den 31 maj i år.

Själv avslutar jag detta blogginlägg med följande uppgifter om Karin Juel: Hon föddes i maj år 1900 och hon dog i maj  år 1976. Däremellan levde hon, vilket jag hoppas framgått, ett mycket produktivt liv.
cKarin Juel var under åren 1937–1948 gift med skådespelaren Stig Järrel.

Källor:
* Snedtänkt, Sveriges Radio P1, 31 maj 2020
* Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

 ____________________________

Ingress
Den 1 juni presenterades utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” (SOU 2020:30) – i fortsättningen kallad ”Las-utredningen” – en rad förändringar av ”lagen om anställningsskydd” (Las).
Dessa innebär att arbetsgivarnas ställning stärks på bekostnad av löntagarna.

Bland annat föreslår Las-utredningen följande:
*en minskad möjlighet för facket att ogiltigförklara uppsägningar,
*en ökning av undantagen från turordningsreglerna.

Denna Las-utredningen är ett resultat av Januariavtalet mellan regeringen (S+MP) och samarbetspartierna C och L. I Januariavtalets punkt 20 lovade regeringen, med Stefan Löfven och Annie Lööf som spetsar, att arbetsrätten ska ”moderniseras” för att ge arbetsgivarna mer ”flexibilitet”. Ett av kraven från bland annat Centerpartiet var att Lagen om anställningsskydd (LAS) skulle försämras genom utökade undantag från turordningsreglerna.

Därmed inleddes två parallella processer.

Del ett
Först inleddes förhandlingar mellan, å ena sidan, de fackliga federationerna LO och PTK samt, å andra sidan, arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Det var i dessa förhandlingar som facktopparna visade att de till och med var beredda att förhandla bort begreppet ”saklig grund” vid uppsägning, något som hade öppnat för godtyckliga uppsägningar – på osaklig grund.

Samtidigt tillsatte regeringen en utredning som ligger i linje med vad som angavs i Januariavtalets punkt 20 (att arbetsrätten ska ”moderniseras” för att ge arbetsgivarna mer ”flexibilitet”). Tanken var att regeringen skulle genomföra utredningens förslag – såvida inte fack och arbetsgivare kom överens via förhandlingar. Nu, när utredningen har offentliggjorts, är det uppenbart att utredningen syftar till att sätta tryck på fackföreningarna att gå med på omfattande försämringar av arbetsrätten.

Del två
En av de bärande bjälkarna i ”lagen om anställningsskydd” (Las) är att uppsägningar måste ske på saklig grund. Detta innebär att en löntagare bara kan bli uppsagd av två skäl:
*det råder arbetsbrist,
*av personliga skäl: exempelvis att löntagaren missköter sitt jobb eller har stora samarbetsproblem.

Den just presenterade Las-utredningen visar att protesterna från bland annat fackföreningarna Byggnads, Kommunal, Seko, Fastighets, Målarna, Pappers samt Lärarnas Riksförbund har tvingat regeringen och samarbetspartierna att backa. Nu står det i utredningen att begreppet ”saklig grund” ska vara kvar. Men andra delar av utredningens pekar i riktning mot att luckra upp detta begrepp.

Del tre
Några exempel på de försämringar som föreslås i Las-utredningen:

* Om en tvist uppstår rörande ifall en anställning ska upphöra, eller inte, ska huvudregeln i förtsättningen vara att den anställde inte får behålla sin anställning (och lön) under tiden som tvisten pågår.
Idag är förhållandet det motsatta! Huvudregeln är att en löntagare som tar strid mot en uppsägning får behålla sin anställning och lön till dess att en domstol har avgjort om uppsägningen var riktig eller inte. Skulle det nya förslaget bli verklighet blir det alltså mycket kostsamt för en löntagare att ta strid mot en uppsägning som löntagaren uppfattar som felaktig. Går förslaget igenom kommer detta med stor sannolikhet att leda till fler godtyckliga uppsägningar.

* I företag med mindre än 15 anställda ska uppsägningar inte längre kunna ogiltigförklaras om de sker med någon av de två motiveringarna ovan (”arbetsbrist” eller ”personliga skäl”). Detta innebär att en löntagare som arbetar på ett företag med färre än 15 anställda inte kan få tillbaka sin anställning – även om en domstol senare finner att uppsägningen skedde på ett, enligt LAS, otillåtet sätt!

Arbetsgivaren behöver enbart betala ett fast skadestånd motsvarande åtta månadslöner till den anställde. Företag som klarar det ekonomiskt får det alltså enkelt att köpa sig fria. Och förutsättningen att den anställde ska få några pengar, överhuvudtaget, är att löntagaren orkar driva tvisten i en domstol. Utan möjligheten att få tillbaka sin anställning kommer många att uppfatta det som lättare att bara hitta ett nytt jobb än att bedriva en kanske både upprivande och långdragen tvist med sin tidigare arbetsgivare. Tilläggas bör att uppsägningar som strider mot andra lagar, som exempelvis ”lagen om facklig förtroendemans” ställning eller ”diskrimineringslagen” ska fortfarande kunna ogiltigförklaras.

* Antalet undantag från turordningsreglerna vid uppsägning föreslås utökas. När en arbetsgivare säger upp anställda p g a arbetsbrist gäller principen ”sist in, först ut”. Den som varit anställd kortast tid får alltså gå först. Arbetsgivare med högst tio anställda får dock redan idag undanta två personer ”av särskild betydelse” från turordningsreglerna. Las-utredningen föreslår att antalet undantag utökas från två till fem. Dessa regler ska gälla alla företag – oavsett storlek.

Del fyra
Tillsammans innebär dessa förändringar av lagen om anställningsskydd (LAS) en kraftig förskjutning av styrkeförhållandena på arbetsmarknaden – till arbetsgivarnas fördel. Begreppet ”saklig grund” blir kvar. På grund av protesterna som inleddes förra året. Men innehåll i begreppet ”saklig grund” urholkas genom att den enskilde löntagarens möjlighet att inleda en tvist om en felaktig uppsägning försvagas.

Som plåster på såren föreslår utredningen hårdare krav på arbetsgivare när det gäller att erbjuda sina anställda kompetensutveckling samt att visstidsanställningar ska övergå i tillsvidareanställningar redan efter nio månader (istället för efter tolv månader). Kompetensutveckling på jobbet är givetvis viktigt. Även möjligheten för visstidsanställda att snabbare få en tillsvidareanställning är viktig.

Men vad som borde ha föreslagits, för länge sedan, är att avskaffa begreppet ”allmän visstidsanställning”. Denna anställningsform tillkom efter att Reinfeldt och Alliansen tagit över regeringsmakten 2006. De små förbättringarna i dagens förslag bleknar i jämförelse med de kraftiga försämringar som Las-utredningen lägger fram.

Avrundning
Det var Kommunal och fem andra LO-förbund samt Lärarnas Riksförbund som kritiserade ledningen för LO och PTK då dessa fackliga federationer, strax före jul, visade att de var beredda att acceptera att begreppet ”saklig grund” vid uppsägning avskaffades.

Detta ledde till dagens förslag ”En moderniserad arbetsrätt” (SOU 2020:30). Och även detta  förskjuter maktförhållandena i en för löntagarna negativ riktning. Kritiken från fackligt håll har inte låtit vänta på sig. Den hårdaste kritiken kommer från fackförbundet Kommunal vars ordförande Tobias Baudin anser att utredningen hör hemma i papperskorgen. Jag håller med. Och uppmanar fackförbunden att visa musklerna igen.

IF Metalls fackklubb på Volvo Lastvagnar i Umeå har startat
en budkavle mot förslagen till försämringarna i Las.
Jag uppmanar alla fackföreningar att ställa sig
bakom fackklubbens budkavle.
Klicka här!

Läs serien om pandemier jag publicerat på denna blogg den 5, 11, 18, 23 och 31 maj
Vad vet Norge, Finland och Danmark om coronaviruset som inte Sverige vet?
Passa gärna på att bli medlem i Arbetarpartiet.
_________________________

Ingress
Jag och övriga i Arbetarpartiet har ställt frågan om framtiden för sjukvården i Sverige på följande sätt:
Ska den punktvisa upprustning av sjukvården som skett för att bemöta pandemin övergå i en generell upprustning. Eller ska den generella nedrustning av sjukvården som pågått under årtionden fortsätta när samhället slutligen fått bukt med pandemin. Besluten om fortsatta nedskärningar är redan tagna i 17 av Sveriges 21 regioner (tidigare landsting). I fjol beslutade en politisk majoritet att skära ned en halv miljard kr i sjukvården i Västerbotten under de tre åren 2020-2022. I Stockholm innebär politikernas beslut att 1,1 miljard kr ska bort bara under innevarande år (2020). Alltså: antingen rivs de redan tagna besluten om nya nedskärningar upp – och istället fattas nya beslut om mer pengar och personal till sjukvården. Eller så fortsätter de nedskärningar som har pågått under årtionden sedan pandemin klingat av. Precis som om ingenting har hänt! Frågan måste ställas på precis samma sätt när det gäller kommunens omsorger: antingen fortsatta nedskärningar – eller nysatsningar för fler händer inom omsorgerna.

Del ett
I flera av Sveriges 21 regioner (tidigare landsting) har det anställts extrapersonal. Detta för att bättre kunna hantera effekterna av Coronapandemin. I veckotidningen Dagens Samhälle Nr 19/2020 (28/5) publicerades en sammanställning av de punktvisa upprustningar som gjorts pga Coronapandemin.

Sveriges samtliga 21 regioner tillfrågades. Det var 16 regioner som kunde svara med siffror när det gällde extraanställda. Dessa 16 regioner har tillsammans anställt över 2600 extra, i olika yrkeskategorier, för arbete inom sjukvården under pandemin. Den region som har anställt flest extrapersonal är Region Stockholm. Trots att det saknas siffror från två av regionens sjukhus så kommer Stockholmsregionen upp i 779 extraanställda.

Foto: Faksimil Dagens Samhälle

Del två
Den största yrkeskategorin bland de extraanställda är undersköterskor. Dessa utgör 1020 personer av de totalt över 2600 extraanställda (i de 16 av regioner som svarat med siffror – av Sveriges totalt 21 regioner). På Karolinska universitetssjukhuset har man även timanställt ett stort antal personer, utan vårdutbildning, som oftast fått titeln ”avdelningsassistent”.

Enligt hr-direktören på Karolinska universitetssjukhuset har dessa bland annat jobbat med materialförsörjning, vakat över oroliga patienter samt jobbat med bårhusverksamheten som de tvingats utöka. De räknar dock med att klara sig med sin ordinarie personal från och med den 1 september. Då har Karolinska universitetssjukhuset planerat att återgå till den bemanning som fanns före pandemin.

Del tre
Dagens samhälle kunde presentera följande för de 16 regioner som svarat på sammanställningen med siffror:
De 16 regionernas sammanlagda antal extraanställda uppgick till 2639
av dessa var 1020 undersköterskor,
303 sjuksköterskor,
49 läkare,
565 i övriga yrkesgrupper,
702 i regioner där de extra anställda inte var uppdelade på yrkesgrupper.

Del tre
I Region Västmanland har drygt 500 personer svarat på annonserna om sjukvårdens behov av extrapersonal under pandemin. Av dessa har 62 anställts. Av de anställda är 44 undersköterskor. Regionen har dock inte lyckats anställa fler läkare via denna särskilda rekryteringsprocess. Istället har regionen tvingats hyra in fler läkare än normalt via bemanningsföretag. Enligt Therese Deutsch, personalchef för hälso- och sjukvården i Region Västmanland, räknar de med att behöva vårda patienter som drabbats av coronavirus under ett halvt år framåt.

Ann Georgsson, förbundsombudsman på fackförbundet Kommunal, hoppas att regionerna ska ta lärdomar av pandemin och se över bemanningen. Det gör även vi i Arbetarpartiet. Vill vill göra extraanställningarna permanenta. Och fortsätta med en generell upprustning av sjukvården (och av kommunernas omsorger). Dels i väntan på nästa pandemi. Dels för att arbeta av den enorma puckel av uppskjutna operationer som blivit resultatet av coronapandemin.

Avslutning
Den 21 maj skrev jag bland annat följande i ett blogginlägg:

”Siffror från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) som SVT Nyheter tagit del av visar bland annat följande:
-hittills har 44 000 operationer ställts in på grund av coronapandemin. Det handlar om hjärtoperationer, höftledsoperationer, ljumskoperationer, o s v,
-över 150 000 människor står idag i kö för en operation i Sverige. Och det tillkommer tusentals varje vecka!”

Det har inte blivit bättre sedan dess.

De inställda operationerna innebär väldiga kostnader. Både i form av mänskligt lidande. Men även rent ekonomiskt eftersom många, som inte blir opererade, tvingas sjukskriva sig och måste leva på sjukersättning. Till detta kommer kostnaden för ett växande produktionsbortfall.

Det krävs fler händer i sjukvården.
Och i kommunernas omsorger.

Statistik över antalet smittade, avlidna och tillfrisknade

Det finns endast fyra länder i världen som har högre dödstal än Sverige
Detta i förhållande till storleken på ländernas befolkning. Uppgifterna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC. I tabellen nedan har jag räknat bort San Marino, Andorra, Jersey och Sint Maarten då dessa länder/territorier har under 100 000 invånare.
Danmark, Norge och Finland har långt färre döda än Sverige. Även USA, som har flest dödsfall i världen i absoluta tal, har färre avlidna sett till befolkningens storlek än vad Sverige har.

Se nedan den tragiska listan över de stater som har flest döda i världen i förhållande till storleken på sin befolkning:

1. Belgien: 830 avlidna per 1 miljon invånare
2. Spanien: 595 avlidna per 1 miljon invånare
3. United Kingdom: 591 avlidna per 1 miljon invånare
4. Italien: 555 avlidna per 1 miljon invånare
5. Sverige: 437 avlidna per 1 miljon invånare
6. Frankrike: 432 avlidna per 1 miljon invånare
7. Nederländerna: 345 avlidna per 1 miljon invånare
8. Irland: 338 avlidna per 1 miljon invånare
9. USA: 323 avlidna per 1 miljon invånare
* Tyskland: 103 avlidna per 1 miljon invånare
* Danmark: 100 avlidna per 1 miljon invånare
* Österrike: 76 avlidna per 1 miljon invånare
* Finland: 58 avlidna per 1 miljon invånare
* Norge: 45 avlidna per 1 miljon invånare

Källa: EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 3 juni

Statistiken globalt 3 juni
* 6 348 900 människor har bekräftats smittade
* 380 810 har bekräftats avlidna
* 2 743 777 har tillfrisknat

Källa: Siffrorna för antalet bekräftade smittfall och avlidna kommer från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC) 3 juni. Siffran för antalet tillfrisknade kommer från Johns Hopkins University 3 juni.

Sverige totalt
bekräftade smittfall: 38 589
bekräftade avlidna:    4 468

Källa: Folkhälsomyndigheten 3 juni

Spridningen av coronasmittan i Västerbotten
Måndag 6 april:              123 bekräftade smittfall, 1 avliden
Lördag 11 april:              181 bekräftade smittfall, 5 avlidna
Lördag 18 april:              230 bekräftade smittfall, 10 avlidna
Lördag 25 april:              284 bekräftade smittfall, 13 avlidna
Lördag 2 maj:                 327 bekräftade smittfall, 15 avlidna
Lördag 9 maj:                 363 bekräftade smittfall, 17 avlidna
Lördag 16 maj:               413 bekräftade smittfall, 18 avlidna
Lördag 23 maj:               464 bekräftade smittfall, 23 avlidna
Lördag 30 maj:               498 bekräftade smittfall, 26 avlidna

Källa: Folkhälsomyndigheten. Statistiken börjar den 6 april då det var denna dag som den första personen i Västerbotten avled av coronasmittan.