Riksrätten mot Trump spräcker regeringsalternativet M + KD + SD? Förutsättningarna inför valet 2022 kan därmed förändras radikalt

Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.

Försvara yttrande- och tryckfriheten

____________________________

 

Ingress
Den avgående presidenten Donald Trump kommer att ställas inför riksrätt. Detta står klart sedan ledamöterna i USA:s representanthus röstade för att inleda en andra riksrättsprocess mot Trump. Röstsiffrorna blev 232 ledamöter för, 197 emot och fyra nedlagda. Alla ledamöter i det demokratiska partiet röstade för uppbackade av tio republikaner. Fyra avstod och två var frånvarande.

Bakgrunden är den avgående presidentens agerande före och under den 6 januari. Nästa steg är att åtalet behandlas i Senaten som har 100 ledamöter. Senaten agerar alltså domstol. Idag har de båda partierna 50 ledamöter vardera. För att Trump ska fällas krävs två tredjedels majoritet. Detta innebär att 17 republikaner måste rösta för att fälla Trump tillsammans med 50 demokrater. Om så blir fallet är idag oklart.

Den dramatiska händelseutvecklingen i USA kan få en direkt effekt på svensk inrikespolitik. Trumps agerande kan göra det omöjligt för Moderaterna och Kristdemokraterna att bilda en regering baserad på stöd från Sverigedemokraterna. Skälet är att SD:s partiledning med Jimmie Åkesson i spetsen håller fast vid att det bästa vore om Donald Trump hade segrat i höstens presidentval.

 

Del ett
Alliansen sprack på frågan om SD. Efter valet 2018 sprack Alliansen. Centern valde att svika sitt vallöfte om att inte bidra till en ytterligare regering ledd av Socialdemokraterna. M och KD valde att svika löftet att inte göra sig beroende av SD. Vi känner alla till resultatet: Det bildades en ny regering baserad på S och MP. Denna regering släpptes fram av Centern och Liberalerna – efter Januariavtalet mellan S, MP, C och L. (Även V släppte fram den nya regeringen.) Januariavtalet gick ut på att skapa en regering som inte var beroende av SD.

Men Moderaterna och Kristdemokraterna kom fram till att de var beredda att bilda en regering som var beroende av SD:s stöd. Efter att ha vinglat hit och dit beslutade sig Moderaterna till sist i juni 2020. Kristersson uppgav för Expressen i en intervju publicerad den 5 juni att han var beredd att leda en framtida regering där SD utgjorde ett samarbetsparti när det gällde budgetförhandlingarna. Ebba Bush och KD hade då redan öppnat för detta. Därmed hade de tidigare allianspartierna gått åt helt skilda håll. De befann sig i nya och olika politiska blockbildningar i riksdagen.

 

Del två
SD:s stöd till Trump gör dem omöjliga? Men hela detta nya regeringsalternativ är idag på väg att kollapsa. Skälet är ledande sverigedemokraters uttalanden om Trump i samband med stormningen av Kongressen den 6 januari.

Jimmie Åkesson är partiledare, så låt oss börja med honom. Då han intervjuades i Sveriges Radio den 11 januari, fem dagar efter stormningen av Kongressen, stod Åkesson fast vid att det bästa hade varit att Donald Trump hade fått fortsätta som president i ytterligare fyra år. Åkesson lade dock till att han hade föredragit att Republikanerna hade haft en annan kandidat.

En kommentar till detta är att Åkesson, om han menat allvar, skulle ha fört fram uppfattningen att Republikanerna borde ha gått till val med en annan presidentkandidat redan i samband med det första primärvalet i USA som hölls den 3 februari ifjol. Detta gjorde dock inte SD-ledaren. Åkesson tog inte avstånd från Trump som en framtida president trots dennes roll inför och under stormningen av Kongressen den 6 januari.

Tobias Andersson heter en av SD:s riksdagsledamöter. Lördagen den 9 januari twittrade denne att Donald Trump var ”Ledaren för den fria världen”. En kommentar till detta är att Andersson inte verkade ha förstått att Trump, i praktiken, upphörde att leda USA på grund av sin roll inför och under den 6 januari.

Mattias Karlsson brukar ibland kallas för SD:s ”chefsideolog”. Så sent som i november ifjol var han med och nominerade Donald Trump till Nobels fredspris. En kommentar till detta är frågan hur det skulle ha känts dagen efter stormningen av kongressen ifall Trump utsetts till fredspristagare. Det dog fem människor i samband med stormningen.

Mot denna bakgrund blir det allt svårare för moderater och kristdemokrater att föra fram ett ”konservativt” block tillsammans med SD inför valet 2022. Bland svenska partiledare är Jimmie Åkesson ensam om att anse att det bästa för USA hade varit att Trump hade fått fortsätta som president i fyra år till. Den hållning som Åkesson och andra profiler inom partiet tagit när det gäller bedömningen av Trumps lämplighet som president kan innebära slutet för partiledningens dröm om att SD ska få ingå i en moderatledd regering. Det kan också innebära slutet på Moderaternas dröm om att få ta över statsministerposten efter valet 2022. Låt oss åskådliggöra detta genom att beskriva utvecklingen inom Liberalerna.

 

Del tre
Inbördeskrig inom Liberalerna. De nya politiska blockbildningarna var inget av riksdagspartiernas ”förstahandsval”. Men situationen passade vissa partier sämre än andra. Liberalerna var splittrade i den avgörande frågan om partiet kunde tänka sig att ingå i en regering som var beroende av SD. Den tidigare partiledaren Jan Björklund, som ingick Januariavtalet tillsammans med S, MP och C, var helt emot ett regeringssamarbete med SD. Men hans efterträdare Nyamko Sabuni har visat sig ha andra åsikter.

Steg för steg har motsättningarna inom Liberalerna hårdnat. Striden drivs på av de katastrofalt låga opinionssiffrorna och bidrar samtidigt till desamma. Onsdagen den 13 januari bröt vad som måste betecknas som ett öppet politiskt inbördeskrig ut. Denna dag hotade Nyamko Sabuni att lämna Januariavtalet. Resultatet av ett sådant steg skulle bli dramatiskt. Det skulle betyda en regeringskris och öppna vägen för att Ulf Kristersson skulle kunna ta över som statsminister – stödd av SD. Allt beroende på hur Vänsterpartiet skulle agera (se tabell över mandatfördelningen i riksdagen nedan).

Parti	Mandat
Socialdemokraterna	100
Miljöpartiet	16
Centerpartiet	31
Liberalerna	20
Vänsterpartiet	28
Moderaterna	70
Kristdemokraterna	22
Sverigedemokraterna	62
Summa	349

 

Kommentar: I dagsläget har de fyra partier som slöt Januariavtalet (S, MP, C och L) tillsammans 167 mandat. Det nya ”konservativa” blocket (M, KD och SD) har 154 mandat. Om Liberalerna drar sig ur Januarisamarbetet kommer S, MP och C endast att förfoga över 147 mandat. Detta är mindre än vad det ”konservativa” blocket har, oavsett om L lägger ned sina röster eller går över till M, KD och SD. Skulle L överge Januarisamarbetet blir Vänsterpartiet tungan på vågen oavsett om L lägger ned sina röster eller ansluter sig till ”de konservativa”.

 

Avslutning
Sabuni tvingas avgå? Sabunis uttalande ledde omedelbart till skarpa reaktioner från andra håll inom Liberalerna. Partiets tyngsta namn i Stockholm, Jan Jönsson, krävde att Sabuni måste ge väljarna besked om att Liberalerna inte kan tänka sig ett regeringssamarbete med SD. Även andra tunga namn har kritiserat Sabuni för hennes utspel. Situationen inom L kan idag betecknas som ett öppet politiskt inbördeskrig. Motsättningarna inom Liberalerna har skärpts sedan stormningen av Kongressen den 6 januari. Detta beror till stor del på att SD:s partiledare Åkesson håller fast vid att Donald Trump hade varit den bäste presidenten för USA.

Den växande motviljan inom Liberalerna för att på något sätt förknippas med SD har med största säkerhet sin motsvarighet inom både Moderaterna och Kristdemokraterna. Om än inte lika skarp. Bristen på ett tydligt avståndstagande från Trump från SD:s sida kan vara tillräckligt för att slå sönder det nya politiska blocket M + KD + SD.

Därmed skulle också förutsättningarna inför det svenska valet nästa år förändras. Riksrätten mot Trump skulle åter kunna omöjliggöra att borgerligheten kan tillgodogöra sig SD:s ledamöter i riksdagen.

Samtidigt verkar splittringen inom LO vara djupare än någonsin. Detta kan komma att drabba Socialdemokraterna i valet 2022. Men mer om detta i kommande blogginlägg.

Sverige – det splittrade landet.