Bostadsbyggandet på Ön är mycket positivt – men en otillräcklig lösning för trafiken riskerar att skapa farliga koncentrationer av kvävedioxid

Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccin
rörelsen underminerar kampen mot corona – och öppnar för de gamla farsoterna.
Vaccinera dig då du erbjuds chansen!

____________________________

 

Ingress
Frågan om Ön är aktuell. Inte minst i VK. Många har åsikter: https://www.vk.se/2021-02-10/over-200-yttranden-om-ons-framtid

Själv gläds jag åt beslutet att bygga på Ön. Det handlar om 2800 nya bostäder och cirka 6000 nya invånare. Men vissa saker som oroade oss i det blivande Arbetarpartiet då diskussionerna fördes kring Ön för uppåt 15 år sedan fortsätter att oroa. (Kommunfullmäktige debatterade och antog en fördjupad översiktsplan för Ön i december 2008 efter ett antal år av diskussion). Det som fortsätter att oroa år 2021 handlar främst om behovet att planera så att det inte uppstår en svår trafiksituation längs N:a Obbolavägen. Umeå behöver definitivt ingen ny problemväg av den typ som Västra Esplanaden så länge har utgjort. V:a Esplanaden symboliserar Umesidans problem med omfattande avgasutsläpp som orsakar alltför höga koncentrationer av kvävedioxid. Det handlar om nästan tjugoåriga överskridanden av Miljökvalitetsnormen (MKN) som har ställning av lag. Och sådana problem skulle alltså även kunna uppstå på Tegssidan på grund av en alltför ogenomtänkt trafikplanering längs N:a Obbolavägen. Men även på själva Ön!

Men låt oss först glädjas innan vi tar upp problemen. 

Del ett
Det finns olika sätt att bygga ut Umeå på. Det ena handlar om att bygga nya, rejäla, bostadsområden. Vi kan även säga många bostäder på ett större område. Mariehems bostadsområde utgör ett sådant exempel. Området etablerades främst under 1960-talet. Ett annat rejält bostadsområde utgörs av Umedalen. Detta etablerades främst under 1990-talet. Ett tredje exempel utgörs av Tomtebo. Detta började etableras under 1990-talet men är ännu inte färdigutbyggt. Det motsatta sättet att bygga ut Umeå på består av ”duttandet”. Jag vill understryka att det finns skillnader mellan duttande och förtätning.

Förtätning består bland annat i att utnyttja en redan existerande fysisk och social infrastruktur mer kostnadseffektivt. Det handlar om att ta vara på redan existerande vägar och gator, att bygga vidare på redan existerande VA-system, att bygga ut redan existerande skolor och förskolor. Det finns även fördelar med förtätning när det gäller att skapa ett ökat underlag för kollektivtrafik eller närbutiker. Förtätning kan bestå i att göra om trevåningshus till fyra- eller femvåningshus. Förtätning kan bestå i att bygga fler bostäder i exempelvis Hissjö – där det redan finns både fysisk och social infrastruktur – som kommunen kan bygga ut och använda mer kostnadseffektivt. I Hissjö finns redan vatten och avlopp, vägar och gator, affär, o s v.

Del två
Duttande består i att kasta ut 16 tomter i det gröna, exempelvis i Haddingen, och på liknande platser. Detta innebär att infrastrukturen i mångt och mycket måste skapas från första början – och för mycket få personer. Jag nämner Haddingen som ett exempel – men jag vill inte på något sätt skuldbelägga de som bor där, kommunen gav de boende chansen och de tog den – för att åskådliggöra en princip. Denna princip går ut på att etablera tomter lite här och lite där. Problemet är att detta innebär stora merkostnader, exempelvis när det gäller priset för varje meter ny väg, för nedläggning av nya VA-system, för snöröjning på ibland avlägsna platser, för eventuella skolskjutsar, o s v. Jag anser inte att Umeå kommun har råd med detta. Duttandet har dessutom ofta inneburit att det har byggts ett relativt begränsat antal bostäder på platser där det tidigare har legat grönområden. Ett exempel som jag tidigare nämnt är beslutet att bygga höga hus på vad som tidigare var en park i närheten av Charlies Kiosk på Teg.

Avslutningsvis
Återigen: Jag är väldigt positiv till beslutet att bygga bostäder på Ön. Detta projekt var alltså aktuellt redan för uppåt 15 år sedan (och en fördjupad översiktsplan antogs 2008). Men planerna rann ut i sanden den gången. Nu har de åter blivit aktuella. Beslutet att bygga på Ön utgör i mina ögon en återgång till metoden att bygga många bostäder på ett större område. En rejäl satsning. (Den fortsatta utbyggnaden av Tomtebo utgör ett annat positivt exempel på rejäla bostadsområden istället för duttande).

Men när det gäller Ön så finns det alltså även saker som oroar. Det handlar främst om trafiksituationen. Nedan kan du läsa om våra farhågor. Men också om våra förslag till att förebygga en trafiksituation som innebär hälsovådliga koncentrationer av kvävedioxid – i samband med den annars så positiva utbyggnaden av Ön.

 

”Synpunkter på detaljplanen för Norra Ön

Trafiksituationen

Exploateringen på Norra Ön kommer att innebära en betydande ökning av biltrafiken på främst Norra Obbolavägen. Detaljplanen presenterar två alternativ för trafikökningen:
– Scenario 1 innebär att de boende på Norra Ön reser lika ofta och med samma färdmedelsval som en genomsnittlig boende i Umeå tätort gör idag,
– Scenario 2 innebär att de boende reser lika ofta som en genomsnittlig boende i Umeå tätort gör idag, men att deras resor till 65 % består av hållbara resor (gång, cykel, kollektivtrafik, osv).

Av dokumentet Trafikutredning Norra Ön framgår att en exploatering av den storlek som föreslås i detaljplanen för Norra Ön kommer att leda till en betydande ökning av trafiken på Norra Obbolavägen oavsett scenario.

Bygg Söderslättsvägen!
Av Trafikutredningen framgår också att trafikflödena på i synnerhet den norrgående delen av Norra Obbolavägen kan minskas om den s.k. Söderslättsvägen byggs. Detta oavsett scenario. Vi anser därför att detaljplanen ska betona vikten av att Söderslättsvägen måste byggas parallellt med exploateringen av Norra Ön och stå färdig när exploateringen är klar.

När det gäller den buss- och biltrafik som ska gå fram och tillbaka till Ön ska det byggas en ny bro. Tanken är att den gamla bron ska reserveras för buss- och cykeltrafik. Biltrafiken är tänkt att koncentreras på den nya bron. Vi ställer oss frågan ifall detta är ett klokt beslut. Vår farhåga är att ifall all biltrafik koncentreras till en bro riskerar detta att skapa koncentrationer av trafik på båda sidorna av denna enda bro för bilar samtidigt som den nuvarande bron kommer att underutnyttjas (om den endast ska trafikeras av bussar och cyklister). Vi frågar oss om inte den nuvarande bron skulle kunna uppgraderas (förstärkas och breddas) och även användas för biltrafik. Vi har inget emot en trafiklösning där buss och cykel går före bilen. Men, återigen, vi är oroliga för ett scenario där det skapas för stor trängsel kring en enda bro för bilar samtidigt som den nuvarande bron riskerar att underutnyttjas.

Vi har alltid varit positiva till att bebygga Ön. Men en av de saker som oroade oss förra gången som exploatering var aktuell var just trafiksituationen på Norra Obbolavägen. Vi har hela tiden varit oroliga för att vägen inte ska klara miljökvalitetsnormerna, bl a när det gäller koncentrationen av kvävedioxid, vilket skulle drabba kringliggande bebyggelse. Längs vägen ligger en låg- och mellanstadieskola, ett särskilt boende för äldre samt villabebyggelse. Umeå kommun är inte betjänt av den typ av problem som så länge har funnits längs Västra Esplanaden.

……”

2 kommentarer

  1. kenth gustafsson

    Frågan är om det inte är mer gynnsamt för den medelklass som inte kommer få råd flytta till
    ön att det istället satsas på hyreshusbyggen i kommunens utkant..Bra både för de familjer som växer upp och kommers o miljö. Hörnefors Sävar Obbola Holmsund m.fl orter finns naturnära områden
    bygga för framtiden på..Ön kommer bara bli en sk:”Gräddhylla” år en liten grupp rikt folk.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar på kenth gustavssons kommentar 11 febr
      Jag tror inte att det behöver bli så. Och jag ska arbeta för att det ska finnas olika upplåtelseformer. Det finns många s.k. gräddhyllor i Umeå. Öbacka är en. Men jag tror på förtätning. Och Ön skulle innebära en väldig förtätning – i närheten av IKEA/Avion och ICA. När det gäller utkanterna i centrala Umeå växer det fram både gräddhyllor och annat. Själv tycker jag att alla nybyggnadspriser är väldigt höga. Tomtebo kan inte sägas vara ett område planerat (i sin helhet) för att bli en gräddhylla. Ändå är priserna höga.
      Jag tar dock det du säger på allvar och kommer att kolla in vad som är tänkt. Vilka som ska bygga, o s v.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.