Lindberg(s) uttalande om Nolia och skatter chockar. Arbetarpartiet kräver en striktare styrning av bolagen via fullmäktige – som pågår just NU.

Polio, smittkoppor och mässling är virussjukdomar som corona.
Anti-vaccinrörelsen underminerar kampen mot corona – och öppnar för de gamla farsoterna.
Vaccinera dig då du erbjuds chansen!
____________________________

 

*Ingress A:  det får väl vara nån djävla måtta
Både i VK och på sin blogg har Hans Lindberg skrivit att ett ägartillskott till Nolia inte skulle ha något med Umeå kommuns skattepengar att göra. Detta skulle stämma – ifall Umeå kommuns kommunala bolag inte hade något med Umeå kommun att göra. Men bara då. Men nu är det så att de kommunala bolagen är en del av Sveriges kommuner och regioner. Så även i Umeå kommun.

Alla som vill kan googla in sig på Kommunallagen 2017:725, Kap 3, § 11 – och själva förvissa sig om denna självklarhet.

Hans Lindberg verkar vara lyckligt omedveten om att de flesta helägda kommunala bolag en gång har drivits i förvaltningsform – samt även att den verksamhet som bedrivs i alla helägda kommunala bolag, med ett enda beslut, kan göras till kommunala förvaltningar.

Detta bara SKA kommunens högsta politiker kunna. Vare sig han vill det eller inte!

Ta äventyrsbadet Navet. Det drivs idag i bolagsform – som ett sorts dotterbolag till ett annat kommunalt bolag som förkortas INAB (som vi länge velat upplösa). Styrelsen i INAB består av – just det – folkvalda politiker! Det förra badhuset i Umeå, som låg intill Gammliaskogen, låg under Fritidsnämnden. Denna nämnd består av – just det – folkvalda politiker. Det gamla badhuset bedrevs i förvaltningsform – vilket är och alltid har varit naturligt i Sverige.

Men givetvis inte i Umeå.

Här kommer ett meddelande till Hans Lindberg:
-Kommunala bolag är PRECIS lika mycket en del av Umeå kommun som den verksamhet som ligger under exempelvis skolnämnderna och som bedrivs i förvaltningsform. Detta betyder att om pengar tar från Umeå kommuns bolag handlar det om skattepengar! Och om inte Umeå kommuns högsta politiker förstår detta är vi umebor illa ute. Verkligt illa ute.


Ingress B
Med detta sagt vill vi från Arbetarpartiets sida säga följande: Vi vill inte att Nolia ska gå i konkurs. Både Umeå och Piteå kommuner (med respektive omland) har haft stora fördelar av mässorna. Men vi anser inte heller att Noliamässan ska vara en kommunal verksamhet (Umeå kommun ska koncentrera sig på lagstadgade basverksamheter).

Därför: om det privata näringslivet vill, och klarar av, att ta över verksamheten på sikt kommer inte Arbetarpartiet att motsätta sig detta.
Men, om Umeå kommun (i brist på ekonomiska tillskott från det privata näringslivet) nu måste tillskjuta pengar – oavsett ifall detta sker via en kommunal förvaltning eller via ett kommunalt bolag – ska detta ske på ett öppet och ärligt sätt. Repeterar: på ett öppet och ärligt sätt.

Till Hans Lindberg vill jag säga det som Eddie Meduza sa: ”Det får väl vara nån djävla måtta”.

PS.
De absolut sista raderna i detta blogginlägg handlar om politikernas senaste modeord. Läs på egen risk. 

 

*Del ettÅterremissyrkande av ärende 57/21.
Arbetarpartiet yrkar på att förslaget till ägardirektiv återremitteras och omarbetas enligt nedanstående riktlinjer. Bakgrunden är behovet av en striktare ägarstyrning, från Umeå kommunfullmäktiges sida, av de kommunala bolagen.

 

*Del två:  Bakgrund
Gapet mellan Umeå kommuns kostnader och intäkter har ökat trendmässigt under en lång rad av år. Detta beroende på att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna.Detta märks bland annat på de ökade svårigheterna för nämnderna att hålla sig inom budgetramarna – med bevarad kvalitet i sina verksamheter.

De värdefulla tioårsprognoserna har försvunnit. Dessa skulle ge alla folkvalda, och intresserade umebor, en demokratisk överblick över de växande problemen i Umeå kommuns ekonomi.  

Istället hankar sig Umeå kommun vidare med de årliga provisorier som budgetarna har blivit.

De växande ekonomiska problemen ”löser” makthavarna i Umeå kommun genom en trendmässig minskning av personaltätheten i kombination med en trendmässig ökning av tjänstgöring på helger, delade turer och andra åtgärder som nöter på personalen och som sänker kvaliteten för brukarna (inklusive lärare och elever).

En annan konsekvens av de trendmässigt ökande ekonomiska problemen är en trendmässig ökning av skuldsättningen. Problemen med att få ihop driftbudgetarna innebär att Umeå kommun, i allt mindre utsträckning, förmår att finansiera sina investeringar genom eget sparande. Detta leder till ökad upplåning varvid kommunens låneskuld växer.

I en sådan situation måste naturligtvis Umeå kommun koncentrera sin verksamhet på de lagstadgade basverksamheterna. 

Detta är bakgrunden till att det krävs en tydligare ägarstyrning av de kommunala bolagen från Umeå kommunfullmäktige. Detta gäller både för de hel- och delägda kommunala bolagen.

 

*Del treSpecificering av vårt återremissyrkande
Alla ägardirektiv ska först antas av, och sedan utvärderas i, Umeå kommunfullmäktige. Även de ägardirektiv som gäller för de bolag där kommunen är delägare – inklusive minoritetsägare – ska presenteras för, diskuteras samt utvärderas i, Umeå kommunfullmäktige. Beslut över, insyn i samt utvärdering av, ägardirektiven ska drivas så långt som existerande lagstiftning tillåter.

Det som står ovan rörande ägardirektiv – oavsett om de kommunala bolagen är hel- eller delägda – ska gälla för både generella och för mer specifika ägardirektiv.

Kommunfullmäktiges tydligare styrning via ägardirektiven ska gälla för:
– Umeå kommunföretag AB,
– för kommunens enskilda bolag (hel- eller delägda),
– för dessa bolags eventuella dotterbolag (eller dotter-dotterbolag),

*Del fyra:  Vi har två syften med våra förslag
En tydligare styrning från kommunfullmäktiges sida, via ägardirektiven, har främst två syften:
a) fullmäktiges insyn i de kommunala bolagen ska öka. Ett viktigt steg på denna väg är att antalet hel- och delägda kommunala bolag minskas. Detta kan dels ske genom sammanslagningar av kommunala bolag, dels genom att bolagens verksamheter omorganiseras för att framöver bedrivas i förvaltningsform. Ett exempel är badet Navet som snarast bör läggas under fritidsförvaltningen (och därmed under de folkvalda i fritidsnämnden). Ett annat exempel är att delar av INAB:s verksamhet skulle kunna ligga på de planeringsorgan som i dag finns i kommunen.
b) fullmäktiges kontroll över kommunkoncernens ekonomiska resurser ska öka. Ett viktigt steg på denna väg är att den andel av kommunkoncernens – förvaltningar och bolag – totala ekonomi som hanteras, vad gäller beslut och transaktioner, inom bolagssfären ska minska.

 

*Avrundning:  Budgetprocessen bör kompletteras
När det gäller insynen i de kommunala bolagen, och fullmäktigeledamöternas praktiska möjligheter att använda sig av ägardirektiven, är det av synnerligen stor vikt att storleken på investeringarna i Umeå kommunkoncern som helhet (samt i de viktigaste kommunala bolagen) redovisas.

Denna redovisning bör, naturligtvis, ske i samband med att Umeå kommunfullmäktige antar sina drift- och investeringsbudgetar för det (eller de) kommande verksamhetsåren. Något som vanligtvis brukar ske i juni varje år.

En sådan komplettering av informationen i samband med Umeå kommuns budgetprocess vore ett steg åt rätt håll vad gäller den demokratiska insynen över kapitalströmmarna i Umeå kommun.

___     ___     ___

PS. Det kommer med, ojämna men säkra, mellanrum nya modeord, oftast från det privata näringslivet
som kommunpolitiker envisas med att härma – likt papegojor. Det senast modeordet är IN HOUSE.
Vad betyder då detta? Det betyder att en kommun – exempelvis Umeå kommun –
ska driva något i egen regi. Alltså ta hand om själv.
Alltså inte överlåta åt någon annan.

Detta är så löjligt att jag vill SPY. På engelska blir det PUKE.
Jag översätter för att modekänsliga kommunpolitiker
ska känna sig hemmastadda.

15 kommentarer

  1. Tomas

    En fråga man kan ställa sig;

    Är det verkligen så illa att den politiker som är högst upp i kommunens hierarki inte förstår att kommunala bolag (vare sig de är helt ägda av kommunen eller delägda) har kommunala skattepengar som ”ursprung”?

    Eller förstår han detta, men ”drar en fuling” och försöker lura folk att ett ägartillskott från ett kommunalt delägt bolag inte har någon koppling till kommunala skattepengar?

    Om det vore enligt det första fallet är det bedrövligt.

    Om det vore enligt det andra fallet är det bedrövligt.
    Det ärliga vore att rakryggat stå för att man använder skattemedel för att rädda Nolia från konkurs, och motivera varför detta är nödvändigt.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Tomas kommentar den 29 mars 2021
      Huruvida Hans Lindberg verkligen inte förstår, eller ”drar en fuling” är svårt att veta. Oavsett vilket är det skrämmande. Jag citerar återigen Eddie Meduza: ”Kom inte hit och snacka punk med mig punkdjävlar” fast i en nyutgivning. Den lyder: Kom inte hit och snacka skatt med mig punkdjävlar (vilket givetvis är att smickra Hans Lindberg – som aldrig varit en punkdjävel”).

  2. Krister

    Egentligen förstår jag inte frågeställningen, huruvida Hans L känner till detta om kommunens bolag och deras finansiering. Självklart känner han till det. Att tro något annat vore ju befängt.
    Med andra ord, vi måste ställa frågan om VARFÖR Hans L kommer med ett sådant uttalande, trots att han vet att det inte är sant.
    Och svaret är, lika oroande som enkelt. Han chansar på att väljarna går på bluffen, och tror på hans ord. Precis som många väljare under långa tider har gått på sossarnas försök att att föra väljarna bakom ljuset. Det här är en sossetaktik som använts under mycket lång tid. Palme var, om inte först, så åtminstone en mästare i detta. Hans efterföljare har fortsatt att använda och förfina taktiken, genom att tala om för väljarna att ”det där behöver ni inte bekymra er om, vi politiker vet bättre och hjälper er att styra era liv”.
    Hans L:s uttalande är ett, relativt litet, exempel på sossarnas översittarpolitik. Varken mer eller mindre

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Kristers kommentar den 29 mars 2021
      Det kan misstänkas förhålla sig på detta sätt. När det gäller Hans Lindberg. Men du tillskriver enbart Socialdemokraterna och Olof Palme denna metod. Det anser jag vara helt fel. Jag anser att alla riksdagspartier, länge, har använt sig av hel- eller halvsanningar. Inte minst Sd.
      När det gäller Umeå, kommunala bolag och skatter har inte de övriga partierna i fullmäktige tävlat om att avslöja hur det verkligen förhåller sig. Varken genom att hänvisa till det ”självklara” eller till Kommunallagen på det sätt som jag gjorde. Tvärtom. Det är en kollektiv tystnad som dominerat (fast jag KAN ju ha missat någon bloggande gruppledare).
      Debatten i Umeå kommunfullmäktige pågår JUST NU. Och detta ärende har ännu inte behandlats. Så vi får se. Och höra.
      Men idag är det kommunfullmäktige. Och debatten pågår. Frågan

  3. Gunnar

    Tycker att det är minst sagt bedrövligt och framför allt väldigt skrämmande att inte Hans L. har mer koll på hur våra invånares kommunala skattepengar används i Umeå Kommun. Vi som betalar skatt för att verksamheter i kommunen ska fungera tycker jag minst av allt att man ska vara så pass rakryggad och ärlig och berätta vad pengarna går till. I detta fall ett ägartillskott till just Nolia för att de inte ska gå i konkurs.
    Tack för ordet från en skattebetalare.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Gunnar 29 mars 2021
      Ja. Och det är skrämmande. Hans Lindberg verkar ha svårt att förstå att en kommunal förvaltning och ett kommunalt bolag är två olika former för hur Umeå kommun bedriver sin verksamhet. Oavsett varifrån pengarna kommer handlar det om skattebetalarnas pengar.

  4. Kim

    Så du menar att de kommunala bolagen alltid drivs med skattepengar?

    Vilka skattepengar har då gått till Umeå Energi, Vakin, Bostaden m.fl?
    (Personligen trodde jag Umeå Energi bedrevs med hjälp av avgifter och Bostaden med hyror osv – inte skattepengar… Snarare GENERERAR vissa av bolagen pengar som gör att kommunen slipper ta in dem i skatt?)

    • Kim

      Glömde:
      Har viss förståelse för att du vill att fullmäktige ska styra ännu mer MEN…
      1. Alla bolag är redan idag styrda av politiker. Politiker som är arvoderade för att sätta sig in i respektive bolag (och tyvärr allt för ofta ändå har skrämmande dålig koll).
      2. Politiker är ”vanliga människor”. Inte specialister, vare sig på företagande eller eller i branschkunskap som tex Energi och sopsortering. Även de politiker som sitter i styrelserna idag och som får betalt för att sätta sig in i frågor är ju SKRÄMMANDE okunniga om företagande och enskilda sakfrågor. Å andra sidan – kan man förvänta sig att en förskollärare ska kunna styrandet av företag och energinätens uppbyggnad? Jag förstår inte vad ännu mer okunniga politiker i ett fullmäktige ska tillföra? Vore det inte bättre att de som sitter i bolagen blev mer kompetenta och övriga politiker pratade mer med dessa? Fullmäktige har ju redan idag möjlighet att ställa krav och styra bolagen – om man nu ids sätta sig in i mer än ”skrytfrågor”.
      Menar du att ännu fler politikers inblandning skulle betyda att de skulle drivas bättre? Skulle fler okunniga göra det snabbare, tydligare och mer stringent?

      • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

        Svar till Kim 29 mars – del två
        Jag tror du börjar förstå mig nu. Det är inte politiker som driver (sköter) verksamheten. Det är anställda proffs. Det är inte heller aktieägare i privata företag som driver (sköter) verksamheten. Det är anställda proffs. I princip ingen skillnad. Men, eftersom det handlar om kommunala bolag, och därmed om skattepengar, så ska riktlinjerna, ramarna eller direktiven utfärdas (och utvärderas) av politiker. Detta är en avgörande del av det demokratiska systemet.
        I ett privat företag sköts utarbetandet av riktlinjer, ramar eller direktiv av aktieägarna. Liksom utvärderingen.

        • Kim

          Det är möjligen här vi ser saker olika.
          De proffs som finns i näringslivet är insatta och kan i de allra flesta fall bidra till verksamheten. I kommunala bolag har politikerna helt enkelt allt för ofta ingen aning och därmed bidrar de inte. I synnerhet inte eftersom de inte vågar ta obekväma beslut eftersom partipiskorna då kan börja vina. Om de förstod så mycket att de kunde sätta upp ramar och riktlinjer så vore ju allt frid och fröjd, men de gör ju inte det. Istället kan de hos Bostaden sitta och diskutera om vilka färger man ska ha på tapeter eller fasadmaterial och hos Umeå Energi vilka bilder man bör ha i en marknadsföring. Knappast den nivå man ska ligga på i diskussionerna, men där det hamnar då man faktiskt inget vet och inte heller orkar /har förmågan att läsa in sig. Dock aaaaalldeles för vanlig nivå.

          Missförstå mig rätt – jag är inte mot politisk inblandning i politiska ”bolag”. Bara att det var färre som lade sig i och att dessa faktiskt hade som krav att fatta och kunna bidra med mer än plakatuttalanden, insparkande av öppna dörrar och allmänt pinsamma frågor. Testa själv att kolla med de politiker som sitter i styrelserna. Det är skrämmande hur dålig koll de har.

    • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

      Svar till Kim 29 mars – del I
      Det förhåller sig så här: En kommun kan bedriva en verksamhet i olika former. I form av en förvaltningen eller i form av ett bolag. Det spelar ingen roll vilken. Ta badverksamheten. Det gamla badhuset vid Gammliaskogen låg under Fritidsnämnden (och styrdes därmed av folkvalda politiker) och bedrevs således i förvaltningsform. Inkomsterna kom via avgifter från de som badade (främst skattebetalare), vilket gav inkomster som inte räckte till, varvid skattemedel tillsköts för att täcka underskotten. Dagens äventyrsbad, Navet, ligger under det kommunala bolaget INAB. I styrelsen för INAB sitter folkvalda politiker (precis som i fritidsnämnden). Navet finansieras via avgifter från de badande (främst skattebetalare). Men detta räcker inte till. Därför måste underskottet täckas via skattemedel.
      De flesta bolag och stiftelser (Bostaden var en kommunal stiftelse innan det blev ett kommunalt bolag) har byggts upp via skattemedel vad gäller byggnader, o s v. Men du kommer att betala hyra oavsett om du bor i lägenheter ägda av en kommunal förvaltning, stiftelse eller bolag. Det du benämner som att ”generera” inkomster är i båda fallen en blandning av avgifter (hyra är en variant av avgifter) och skatt. Sveriges ”miljonprogram” (de kommunala bostäderna) byggdes upp via väldiga statliga subventioner. Men dessa var också skattemedel. Skattemedel byggde upp i stort sett allt som idag utgörs av kommunala bolag. Och de kommunala bolag bildades, huvudsakligen, för att lura staten på skatt! Ett kommunalt bolag kunde, åtminstone tidigare, betala mindre statlig skatt på sina hyresinkomster än ifall bostäderna ägdes av en kommunal stiftelse (å andra sidan fick då staten mindre pengar att stötta kommunerna med). Skatterna var ett av två skäl till att driva verksamheter i bolagsform istället för via stiftelser eller via förvaltningar. Det andra skälet till bolagsdrift är att försvåra insynen för umebor och folkvalda. Men nu är denna skattemässiga fördel, i stort, sett borta. Men bolagsformen innebär fortfarande att det går att göra insynen svårare – och därmed underminera demokratin.
      Ser vi sedan till frågan om ett kapitaltillskott till Nolia så handlar detta om pengar från Umeås skattebetalare – oavsett om de kommer från kommunala skattemedel eller hyror från lägenheter som ägs av Bostaden – som ägs av kommunen. Så är det med ALLA bolagiserade verksamheter. De ligger i ett bolag som ägs av kommunen (ibland ligger verksamheten i ett kommunalt bolag som ägs av ett annat kommunalt bolag – som ägs av kommunen. Det handlar ALLTID av skattepengar.
      Men det blir lättare att finansiera skrytbyggen via kommunala bolag. Varför ligger Kulturhuset Väven i ett ”hälftenägt” kommunalt bolag tillsammans med ”Baltic”. Svaret är att det vore omöjligt att, via en kommunal förvaltning med dess lagstiftning, subventionera ”Baltic” på det sätt som länge har skett. Det skulle även vara omöjligt att dölja de förluster som badet Navet går med ifall Navet låg i en kommunal förvaltning. Kom ihåg: de kommunala bolagen är huvudsakligen bildade för skattepengar – i syfte att minska statens skatteinkomster och försvåra demokratisk insyn. De kommunala bolagen genererar inget extra för att verksamheten är organiserad som en stiftelse, förvaltning eller bolag. Det är VERKSAMHETEN som är det viktiga. Formen gör i stort sett varken till eller ifrån. Det är detta som lurar många.

        • Jan Hägglund (inläggsförfattare)

          Svar till Olles kommentar den 30 mars 2021
          Tack. Jag gör mitt bästa. Ett skäl är att de politiker som sitter på den verkliga makten, tillsammans med ”politiserade” tjänstemän, tyvärr (ofta medvetet) gör sitt bästa för att göra rätt logiska och enkla sammanhang svårgenomträngliga. Och då är det inte konstigt att det BLIR svårt att förstå. Jag skriver av två skäl: dels för att föra ut mina/våra åsikter (naturligtvis), dels för att öka förståelsen i frågor som andra försöker förvirra till.

      • Kim

        Jag förstår upplägget och därmed vad du skriver. Jag noterar bara att vi har olika syn på upplägget.

        Visst har det satsats skattepengar initialt i Bostaden (och jag gissar att det kan ha gjort det även under krisen på 90-talet?). Men i övrigt är inga skattemedel tillsatta. Istället har vinster från hyrorna (=inte skattepengar) fått stå för det ökade bostadsbeståndet. Ja, i kombination med lån då … Men lån är ju knappast heller skattepengar. I alla fall inte enl mitt sätt att se det.

        För mig blir det därför fullt möjligt att göra olika tolkningar. Att du, med dina intressen, gör en tolkning blir ju lika självklart som att Hans, med motstridiga intressen, gör en annan tolkning. Eller i alla fall låtsas som det, även om han i andra sammanhang kanske inte låtsats om samma sak med tanke på vilken partifärg han har.

        Kort sagt så ser vi helt enkelt samma fakta, men drar lite olika slutsatser av det. Inget ovanligt. Inte ens så att en behöver ha rätt och en behöver ha fel.

        Då det gäller Väven håller jag helt med dig. Det är f-n skandal att skattebetalarna står för vinster i Baltic. Obegripligt att inte media granskat och diskuterat upplägget. Min enda slutsats är att de inte förstår. Detsamma gäller Navet, där alla normalbegåvade visste redan från början att budgeten och läget var teoretiska fantasier.
        Detta är dock ett helt annat upplägg än vad tex Bostaden eller Vakin har.

        • Patrik

          Kim: Om Umeå kommunfullmäktige ville så hade man kunna låta de kommunala bolagen ge en aktieutdelning till sin ägare – dvs till Umeå kommun. Dessa pengar hade sedan kunnat användas till skola eller äldreomsorg. Pengarna inom de kommunala bolagen tillhör alltså skattebetalarna. Hur man än räknar.

Lämna ett svar till Olle Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.